Studien syftade till att undersöka hur läsförmågan, med avseende på avkodning av enstaka ord samt läsning av sammanhängande text, hos sex elever med avkodningssvårigheter, påverkades av en åtta veckor lång intervention med träningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjälp av en enkät och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkäterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. På de tester som avsåg att mäta avkodningsförmåga av enstaka ord förbättrades interventionsgruppens resultat mer än kontrollgruppens på samtliga test utom ett. Störst förbättring kunde ses på avkodningshastigheten, medan korrektheten var svårare att påverka. Den del av studien som handlade om att undersöka läsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Den individuella variationen var stor och i den här studien förefaller den elev som varit i allra störst behov av att förbättra sin avkodningsförmåga varit den som förbättrat sina resultat mest. Eleverna var över lag nöjda med upplägget och metoden och samtliga gav uttryck för att deras läsförmåga förbättrats.  Tre elever önskade mer variation i träningen. En elev upplevde det jobbigt att gå ifrån sitt ordinarie sammanhang för att få extra stöd.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD. BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD. I enkätundersökningen framkom att eleverna har en relativt god insikt i sitt eget lärande. Den visar också att de flesta eleverna har en positiv inställning till att arbeta med BRAVKOD.

Syftet med undersökningen är att se hur lärares och specialpedagogers syn på Bravkod är. Vi ville också ta reda på varför de arbetar med Bravkod och hur de anser att elevernas uppfattning om metoden är. Vi har intervjuat totalt fem personer varav två var lärare och tre specialpedagoger. Resultatet av undersökningen visar att personerna upplever metoden som enkel och motiverande för eleverna, samt att attityden är positiv hos såväl vuxna som elever. Alltså uppfattar vi metoden som fungerande, då både elever och pedagoger snabbt kan se en förändring i läsutvecklingen.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med avkodningssvårigheter påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare interventioner och traditionell läsundervisning. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade vid 4 tillfällen under 28 veckor á 20 minuter per gång med läslistor från BRAVKOD metoden. Studien syftade även till att undersöka hur elevernas avkodning utvecklades beroende på ålder. Därför har elever från både låg och mellanstadiet deltagit i interventionen. Studien lades upp efter klassisk experimentell design med både interventionsgrupper och jämförelsegrupper i båda stadierna. Grupperna har omfattat 30 elever från lågstadiet och 21 elever från mellanstadiet. Vidare har även elevernas motivation och föräldrarnas upplevelse varit ett syfte att undersöka närmre. Studien genomfördes som en intervention med före och eftertest, en intervju med elever i interventionsgrupperna och lärare samt enkätundersökning hos vårdnadshavare. Testresultaten behandlades kvantitativt medan intervjuer fick ge studien ett kvalitativt komplement till testresultat och enkätsvar. Interventionsgrupperna i båda stadier visar en tydlig förbättring i avkodning i alla tester jämfört med jämförelsegrupperna. Detta visar på att interventionen med läslistor har en positiv utveckling på elevernas avkodningsförmåga. I intervjuer framkom även att eleverna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Endast någon enstaka elev var motvillig till detta.

Att utveckla en god avkodning är ett viktigt mål för att erövra en god läsförmåga och för att öka motivationen. En god läsförmåga och en stark motivation är betydelsefulla förmågor för att en individ ska kunna verka i dagens samhälle. Ett effektivt sätt för att utveckla avkodnings­förmågan är enligt forskning att arbeta med metoden Bravkod. I denna studie har Bravkods effekt på avkodningsförmågan, läsförståelsen och motivationen hos fyra elever i årskurs 2 med lässvårigheter undersökts. Eleverna fick vid två till tre tillfällen i veckan under fem veckor ut­föra ett arbetspass med metoden Bravkod. Även en kontrollgrupp med fyra elever ingick i stu­dien. Eleverna i kontrollgruppen valdes ut utifrån att de fått likvärdiga resultat gällande avkodnings­förmågan som eleverna i träningsgruppen. Eleverna i kontrollgruppen fick ingen Bravkodundervisning. Alla elever i både träningsgruppen och kontrollgruppen genomförde för- och eftertester. Elevernas resultat jämfördes sedan mot varandra för att urskilja Bravkods effekt. Likt tidigare forskning indikerade vår studie att Bravkod är en metod som med fördel kan an­vändas för att hjälpa elever att utveckla en god avkodningsförmåga och därmed även en god läsförståelse. I vår studie hade Bravkod en positiv effekt på avkodningsförmågan i tre av fyra fall. Tre av fyra elever som fick Bravkodundervisning förbättrade även sin läsförståelse. Dock var det i vår studie svårt att urskilja hur stor effekt Bravkod hade i dessa fall. Eleverna i tränings­gruppen besvarade även en enkät. Resultatet indikerade även här att Bravkod hade en positiv inverkan i de fall där det gick att bedöma förändringen avseende motivationen.

Studiens syfte var att undersöka om det genom en intervention med Bravkod gick att påverka avkodningsförmågan hos elever med avkodningssvårigheter. Syftet var vidare att undersöka om en förbättrad avkodningsförmåga kunde leda till en förbättrad self-efficacy kopplad till läsförmåga. Studien av avkodning genomfördes i form av en single-case study och studien av self-efficacy hade en före och efter-design. Deltagarna i studien var tre elever i årskurs 8 vilka var placerade i särskild undervisningsgrupp. Under sju veckor fick de 20 träningspass med avkodningsmaterialet Bravkod. Före, under och efter interventionen mättes deras avkodning med hjälp av avkodningstest. Deras self-efficacy mättes med hjälp av en self-efficacy scale före och efter interventionen. Studien visade att det gick att påverka avkodningen positivt för två av tre elever och att den förbättrade avkodningsförmågan verkade ha samband med ökad self-efficacy kopplad till läsförmåga för dessa två elever. För en elev skedde ingen utveckling av vare sig avkodningsförmåga eller self-efficacy.

Abstract   This intervention study examines effects on the decoding ability by one-to-one tutoring with adult illiterate second language learners of Swedish, in comparison to ordinary classroom education. In addition, the study aims to examine the participants’ experience of the intervention. Four illiterate pupils from SFI, Swedish language education for adult immigrants, were pretested and matched two by two. One of each pair participated in the intervention (30 minutes, four times a week during six weeks). The other two attended the ordinary classroom activities. Pre- and posttests showed that the test group managed to read more words per minute, improved their knowledge of Swedish graphemes and their reading fluency compared to the control group. The intervention even enabled one participant to reach the alphabetic stage in decoding, which the matched control person did not do. The experience of the one-to-one tutoring was mostly positive, and the illiterates were grateful for the intensive training.

Studien syftade till att bidra med kunskap kring hur materialet BRAVKOD för engelska påverkade avkodningsförmågan hos elever som uppvisade svårigheter i engelska och hade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studien genomfördes som en interventionsstudie i RtI-modellens lager 3. Träningen bestod av tio tillfällen med läsning av listor med ord från BRAVKOD för engelska. En jämförelse av för- och eftertest visade att BRAVKOD för engelska hade positiv effekt på avkodningsförmågan.