Syftet med studien är att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-språksinlärare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda på vad det innebär att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt på styrningsnivå, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och ett induktivt angreppssätt som utgår från den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien är verksamma alfabetiseringslärare, som alla arbetar på kommunala skolor i stora städer i Sverige, och två av informanterna är experter, eller så kallade eliter, inom ämnet. Elitintervjuerna genomfördes med Qarin Franker och Margareta Mörling som båda nationellt sett är framstående inom ämnet alfabetisering för vuxna andra-språksinlärare. Resultatet visar att alfabetisering för vuxna andraspråksinlärare innebär en komplex och mång-facetterad inlärningssituation, samt att alfabetisering innebär mer än att lära sig läsa och skriva. Bland annat innebär alfabetiseringsundervisning en introduktion och anpassning till skolkontexten och till ett abstrakt tänk-ande som ofta är främmande för analfabeter. I resultatet framkom att modersmålsbaserad undervisning ses som det effektivaste och att det är av stor vikt att man som lärare bemöter eleverna som vuxna kompetenta individer och tar till vara på deras tidigare kunskaper och erfarenheter och lyfter in dessa i undervisningen. Slutsatsen som dras av studien är att förutsättningarna för en fungerande alfabetiseringsundervisning kräver att man är medveten om komplexiteten i deltagarnas lärandesituation, att man bemöter varje deltagare med respekt och tar till vara på dennes erfarenheter och kompetenser, att man bryter skolans enspråkighetsnorm genom modersmålsbaserade arbetssätt samt att man integrerar språkutbildningen i en konkret praktisk kontext.

Syftet med denna studie är att återge aktuell forskning kring modersmålets inverkan hos illiteratas inlärningav ett andraspråk. För att kunna ge svar på studiensfrågeställningar redogörs för centrala begrepp inom andraspråksinlärning.Ett resultat som framkommer är att användningen av modersmålet inom ramen för undervisningen genereraren självkänsla hos inläraren. Modersmålsanvändningen gör ocksåatt inlärarenfår ökade möjlighetertillintegration i samhället.Dels kan redan befästa kunskaper och erfarenheter från modersmåletanvändasvid läsning och skrivande på andraspråket. Dels visas hos inläraren prov på en stolthet över sittkulturella arv. Tidigare språkkunskaper skapar förutsättningar för andraspråksinlärning ochger därmed en större tillförsikt till inlärarens egenförmåga.Genom ettsamarbete mellan modersmålslärare ochsfi-lärarekan en mer enhetlig bild förmedlasav en inlärares inneboende kunskaper och erfarenheter. Rent konkretkan läraren inkludera modersmålsläraren i läs-och skrivutveckling för de inläraresom inte tillgodogjort sig detlatinskaalfabetetet.

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat. Samtliga informanter anser att litteracitet är nödvändig för att klara sig i det svenska samhället. De har dock olika behov av litteracitet då deras mål med studierna skiftar. Två informanter har som mål att bli färdiga med kurs 2C på sfi. Den ena informantens mål är att sedan gå ut i arbete och den andres mål är att klara vardagliga situationer och sociala kontakter så som kontakten med barnens skola, tandläkarbesök etcetera. Tre av informanterna planerar att gå ett yrkesförberedande program på gymnasienivå till hösten för att sedan kunna gå ut i arbete. En av dessa har dock akademiska studier som sitt långsiktiga mål då hon planerar att läsa till sjuksköterska. Förutsättningarna att lyckas med studierna är kantade av svårigheter då informanterna upplever att flera faktorer försämrar deras möjligheter att nå framgång i studierna. Dessa faktorer rör främst tid till studier utanför undervisningstiden. En sådan faktor är svårigheten att lära sig läsa och skriva på ett språk som man ännu inte behärskar vilket är ett tidskrävande arbete. En annan faktor är bristen på barntillsyn då informanterna endast har barnomsorg när de själva är i skolan. Den tredje faktorn är trångboddheten vilken gör det svårt att hitta en ostörd plats att göra sina läxor på.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning med särskilt fokus på det stöd de fick till utvecklingen av sin läs- och skrivförmåga utifrån ramfaktorteorin. För att besvara detta användes en kvalitativ forskningsmetod där fem intervjuer genomfördes med nyanlända SFI-elever som saknar tidigare läs- och skrivkunskaper. Tematisk analys användes vid analys av data. Studien resulterade i fyra kategorier av möjligheter; bra lärare som förklarar och instruerar, stöd till studieteknik och tydliga inlärningssätt, stöd till språkutveckling och integration, individuellt stöd. Samt sex kategorier av hinder: allt för begränsad tid, allt för blandade grupper med väldigt blandade behov, bristande resurser och orättvis anpassning till vissa elevers modersmål, distraktion på grund av andra språk som talas under undervisning, undervisningsmetod som inte fungerar och passar eleverna och tydliga uppgifter och direktiv. Dessa tolkades sedan med stöd av ramfaktorteorin. Det konstaterades att den här elevgruppen upplevde att de bör vara en egen studiegrupp för att få det stöd och planering som uppfyller deras behov.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om kurdiska kvinnors kamp för jämlikhet, rätten till utbildning och att vara en del av samhället. Som teoretisk utgångspunkt använder jag Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta och Géertz teori om tolkning av kultur. Jag använder en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor, vilket leder mig till en djup förståelse av fenomenet, och i analysen söker jag samband mellan det teoretiska perspektivet och det som framkommit ur intervjuerna. I resultatdiskussionen jämför jag resultat och analys med tidigare forskning. Resultatet visar att förtryck mot kvinnor ligger i tolkningsramar, religion och kulturella föreställningar om kvinnlighet och rykten kopplade till heder. Att vara analfabet leder till underlägsenhet. Kvinnans underordning i samhället kopplas till brister i jämställdhet, särskilt inom politiken. Orsaken kan vara låg utbildning, positioner och mindre kunskap om medborgarligarättigheter och förhindras av männens dominans. Studien visar även att strikta lagar som stiftades med religionens tolkningar i Iran ökade förtrycket mot kvinnor. Under revolutionen hade de nya makthavarna inte kontroll över den kurdiska landsbygden. Vilket skapade möjlighet för Komala att arbeta med medvetenhet hos den kurdiska befolkningen. Det ledde till att respondenterna valde att delta i Komala. Deras kamp ledde framförallt till läs- och skrivkunnighet. Genom undervisning i delaktighet, lärande och rättvisa ökade självkänslan. De gavs även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och arbeta med spridning om barn och kvinnors rättigheter i samhället. Slutsatsen är att medvetenhet leder till reflektion kring kulturella föreställningar om kön och förtryck samt att delaktighet och gemenskap leder till motivation till förändring bland annat genom att lära sig läsa och skriva.

Denna studies syfte är ta fram designprinciper för en matlagningsapplikation för analfabeter och teknikokunniga. Analfabetism är ett av de största problemen i Mozambique, 45% av den vuxna befolkningen kan inte läsa. Undersökningen utfördes i Maputo, Mozambiques huvudstad. En lofi matlagningapplikation prototyp skapades med avsikt att hjälpa analfabeter att lära sig läsa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 deltagare och de visades en demoprototyp för att identifiera designproblem. För att få en bättre förståelse av målgruppen genomfördes fältobservationer. Mitt i designprocessen genomfördes ett användbarhetstest med 5 deltagare för att se effektiviteten av designutvecklingen. Resultat av den undersökningen visade att mindre text, konkreta ikoner, realistiska bilder och röststyrda instruktioner fungerade bättre. En heuristisk utvärdering utfördes för att identifiera problem med användbarhetsdesignen. Resultatet visade att designens starka aspekter var enkel design, konsekvent struktur samt att innehållet i systemet skulle matcha med den verkliga världen.

This report describes a comparative study about reading- and writing development in “A-towns school” in The Gambia and in “Villaskolan” in Sweden. The purpose of this study is to compare two teachers in Sweden with two teachers and two volunteers from the school in Gambia, with focus on their thoughts and methods on teaching reading and writing at each school and in their social context. The aim is also to observe and describe how classroom environment at both schools can encourage students to read and write. The theoretical base of this study is rooted in a sociocultural perspective but I have also chosen to illuminate behaviorism and cognitivism. The study is qualitative and the main research methods are interviews and observations of the classrooms. My conclusions are, even though considerable differences in approach and conditions, teachers in both schools work hard and show dedication towards their students. Another finding is that teachers use different techniques and working methods to achieve the same goal -to teach their students to read and write based on what is required of them in their cultural and social context. The different ways of teaching have been caused by the existence of different perceived needs based on culture and tradition. One conclusion is also that read and write requirements for students in the Gambia and Sweden are different from each other. In Sweden there is clearly a higher demand for more advanced reading - and writing skills while one person in the Gambia is perceived to be able to read and write if he/she can handle basic administrative tasks.

The subject of this two year Master's thesis in Library and Information Science is the information practices of illiterate immigrants in everyday life. The purpose is to examine how immigrants seek, identify, understand and value information sources and information, and how the practices have changed with their arrival in Sweden. It furthermore focuses on the barriers that illiterate immigrants meet in accessing and understanding information. It moreover investigates the strategies they use to overcome them. For this purpose twelve qualitative research interviews were carried out, with illiterate immigrants as well as with service providers. The theoretical concepts of the essay is information practices, which means that the information process is within a context, and information poverty, that people in different context do not have adequate and equal access to information and information sources. Using McKenzie's model of information practices, the essay concludes that illiterate immigrants are active in their information process, especially when they interact with information. The most commonly used information practice is to seek out and ask for help in their social network. They use service providers to explain written information. In addition to actively seeking out people to help them, they use a variety of information practices. They use Internet on their smartphones. Some of them use a translator app to translate letters and communicate with others. They use Facebook and watch TV. They also use other visual sources. Their information practices function as strategies to cope with barriers connected to illiteracy. They utilize their social network that possesses writing and reading skills to help them read and explain. Other strategies are to use numbers and to learn things by heart. Although the illiterate immigrants use a variety of practices and strategies, they still do not get adequate and equal access to information and therefore can be called information poor. Their social network is a resource, but it can also be a limitation. They risk lacking information about intangible things. But they do not, opposed to Chatman's theory, keep their needs concealed. One participant differed from the others in this aspect, since he expressed an unwillingness to ask. He was also troubled by his illiteracy. He perceived himself as being more limited because of it. The interpretation of this is that he lives in a more literate world than the other participants. Therefore is he able to realize what he lacks. It is important to give illiterate immigrants adequate and equal information. This essay thus suggests that institutions seek to adapt their information services to the practices and strategies that the group acquires and uses.

No description available.

Abstract   This intervention study examines effects on the decoding ability by one-to-one tutoring with adult illiterate second language learners of Swedish, in comparison to ordinary classroom education. In addition, the study aims to examine the participants’ experience of the intervention. Four illiterate pupils from SFI, Swedish language education for adult immigrants, were pretested and matched two by two. One of each pair participated in the intervention (30 minutes, four times a week during six weeks). The other two attended the ordinary classroom activities. Pre- and posttests showed that the test group managed to read more words per minute, improved their knowledge of Swedish graphemes and their reading fluency compared to the control group. The intervention even enabled one participant to reach the alphabetic stage in decoding, which the matched control person did not do. The experience of the one-to-one tutoring was mostly positive, and the illiterates were grateful for the intensive training.