Syftet med studien är att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-språksinlärare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda på vad det innebär att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt på styrningsnivå, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och ett induktivt angreppssätt som utgår från den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien är verksamma alfabetiseringslärare, som alla arbetar på kommunala skolor i stora städer i Sverige, och två av informanterna är experter, eller så kallade eliter, inom ämnet. Elitintervjuerna genomfördes med Qarin Franker och Margareta Mörling som båda nationellt sett är framstående inom ämnet alfabetisering för vuxna andra-språksinlärare. Resultatet visar att alfabetisering för vuxna andraspråksinlärare innebär en komplex och mång-facetterad inlärningssituation, samt att alfabetisering innebär mer än att lära sig läsa och skriva. Bland annat innebär alfabetiseringsundervisning en introduktion och anpassning till skolkontexten och till ett abstrakt tänk-ande som ofta är främmande för analfabeter. I resultatet framkom att modersmålsbaserad undervisning ses som det effektivaste och att det är av stor vikt att man som lärare bemöter eleverna som vuxna kompetenta individer och tar till vara på deras tidigare kunskaper och erfarenheter och lyfter in dessa i undervisningen. Slutsatsen som dras av studien är att förutsättningarna för en fungerande alfabetiseringsundervisning kräver att man är medveten om komplexiteten i deltagarnas lärandesituation, att man bemöter varje deltagare med respekt och tar till vara på dennes erfarenheter och kompetenser, att man bryter skolans enspråkighetsnorm genom modersmålsbaserade arbetssätt samt att man integrerar språkutbildningen i en konkret praktisk kontext.

No description available.

No description available.

Sammandrag Franker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka vad det innebär att gå från att vara illitterat till att bli litterat med fokus på den enskilde individen. Syftet är också att undersöka vad den studerande inom så kallade alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehålla när det gäller metoder, material och upplägg.</p><p>Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om läsning och skrivning de hade under sin alfabetisering, vilka förändringar de upplever att läs- och skrivinlärningen har inneburit för dem och vilka inställningar de har till alfabetiseringsundervisningens innehåll, utformning och material?</p><p>Metoderna för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna är personer som har alfabetiserats i Sverige och även studerat svenska inom sfi-undervisning.</p><p>Resultatet visar att alfabetisering, enligt en västerländsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhället, öppnar vägar mot arbete och vidare utbildning, förändrar tankesätt och även beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit självständighet och ökat självförtroende för informanterna. Lärarens förhållningssätt, delaktighet vid planering av undervisningen och att innehållet präglas av variation och flexibilitet är viktiga förutsättningar för goda studieresultat.</p><p><strong> </strong></p>

Sammanfattning Alfabetiseringen har i många kommuner i Sverige drivits av SFI %u2013 undervisningen (svenska för invandrare). Precis som alfabetiseringsprogram världen över präglats av avhopp och ouppnådda mål har analfabeter i Sverige lämnat SFI-undervisningen med en känsla av att läs- och språkinlärning är för komplicerad för dem. En tydlig grupp bland dessa är kvinnor från muslimvärlden. Studiens empiriska del består av intervjuer med tio kvinnor. Den visar att informanterna, alla kvinnor med muslimsk bakgrund, har en positiv inställning till skolan och de lärare som de haft i Sverige trots att de menar att de inte har förstått och lärt sig så mycket. Sex informanter alfabetiseras från modersmålet i området där de bor i Malmö men har tidigare erfarenhet av SFI. Skillnaden mellan att studera i ett enspråkigt svenskt klassrum och med en lärare som talar förstaspråket är markant. Skillnaden ligger i att inte behöva gissa utan verkligen förstå. Men inte bara förstå utan också att bli förstådd. De fyra informanter som är modersmålslärare understryker detta. De känner stor tillfredställelse i att kunna bidra med något gott till Sverige genom sitt arbete. Frågan om vad det är skolan mäter har vuxit i studien. Förståelse för och kunskap om samhället och om rättigheter och skyldigheter måste komma före språkkunskaper. I grundläggande undervisning av vuxna invandrare med kort eller ingen formell utbildningsbakgrund måste akademiska krav och mål tonas ned. Sådana mål och mått kan bli ett verktyg för segregation och t.o.m. dold rasism. I stället bör situationen i vardagen vara vägledande i målskrivningarna. Alla informanter i undersökningen tycker att de har haft nytta av kursen . De talar om resultat som har med ökad förståelse och självständighet att göra. För dessa kvinnor är mål vilka har med aktivt föräldraskap, större förståelse för den egna ställningen i samhället och självständighet mer relevanta. Resultaten visar också att språkkunskap inte är ett mått på lojalitet och kärlek till Sverige.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2009ABSTRAKTStålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar omförutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants’thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska förinvandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv. Frågan som ställdes var hursfiundervisningen och åtgärder kan utformas så att fler än de som nu når målen kan lyckas.En kvalitativ metod har använts. Sex invandrare som klarat, eller inom en nära tidförväntas klara, sfi från kurs A studieväg 1 och t.o.m. kurs D med godkänt betyg harintervjuats.Undersökningen bekräftar känd forskning, att det måste finnas ömsesidig respekt,meningsfullhet och användbarhet, samt delaktighet och medansvar, för att förutsättningarnaför måluppfyllelse ska finnas. Brister detta tar det onödigt lång tid att lära svenska eller så kanman inte komma ända till målen för kurs D men ändras förutsättningarna är det å andra sidaninte för sent att fullfölja studierna.Nyckelord: Alfabetisering, Förutsättningar, Svenska för invandrare (sfi)Handledare: Anna Sandell Examinator: Lena Lang

No description available.

<p>Denna uppsats bygger på ett fallstudium som genomfördes hösten 2006 i Mondulkiri,</p><p>Kambodja. Fallstudien är av kvalitativ art och fungerar som metodologiska ramen för</p><p>uppsatsen där litteraturstudier och intervjuer ingår som instrument. Syftet med studien var att</p><p>belysa vad som motiverar vuxna bunonger till lärande samt att belysa hur de beskriver vad</p><p>kunskap är för dem i deras kontext och hur de värderar den pågående</p><p>alfabetiseringsprocessen. För att uppnå studiens syfte genomfördes 15 intervjuer med vuxna</p><p>bunonger bosatta i Mondulkiri samt litteraturstudier kring motivation, kunskapssyn och</p><p>alfabetisering. Intervjuerna genomfördes utifrån en kvalitativ metod. Resultatet från</p><p>intervjuerna och litteraturstudierna visar på att det är främst yttre faktorer som påverkar</p><p>bunongernas motivation. När det gäller förhållandet mellan motivation och lärande är det</p><p>relationellt sammankopplat med vad individen värderar som mest nödvändigt för hans/hennes</p><p>situation i jämförelse med andra värden som är kontextuellt betingat. Bunongernas</p><p>kunskapssyn är relaterat till deras historia av muntlig tradering och alfabetiseringsprocessens</p><p>värde sätts i relation till behovet av kunskap som traderingen inte kan ge. Vidare förstärker</p><p>studien tidigare forskning som visar på att ”bilingual education” och ”non formal education”</p><p>är goda redskap för att bygga en långsiktig och varaktig alfabetisering.</p>

Denna uppsats bygger på ett fallstudium som genomfördes hösten 2006 i Mondulkiri, Kambodja. Fallstudien är av kvalitativ art och fungerar som metodologiska ramen för uppsatsen där litteraturstudier och intervjuer ingår som instrument. Syftet med studien var att belysa vad som motiverar vuxna bunonger till lärande samt att belysa hur de beskriver vad kunskap är för dem i deras kontext och hur de värderar den pågående alfabetiseringsprocessen. För att uppnå studiens syfte genomfördes 15 intervjuer med vuxna bunonger bosatta i Mondulkiri samt litteraturstudier kring motivation, kunskapssyn och alfabetisering. Intervjuerna genomfördes utifrån en kvalitativ metod. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudierna visar på att det är främst yttre faktorer som påverkar bunongernas motivation. När det gäller förhållandet mellan motivation och lärande är det relationellt sammankopplat med vad individen värderar som mest nödvändigt för hans/hennes situation i jämförelse med andra värden som är kontextuellt betingat. Bunongernas kunskapssyn är relaterat till deras historia av muntlig tradering och alfabetiseringsprocessens värde sätts i relation till behovet av kunskap som traderingen inte kan ge. Vidare förstärker studien tidigare forskning som visar på att ”bilingual education” och ”non formal education” är goda redskap för att bygga en långsiktig och varaktig alfabetisering.