<p>Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.</p><p>Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse. Barnet kan observera läsaren interaktion med boken och texten vilket ger barnet en läsmodell eller förebild att följa.</p><p>Högläsning tillsammans med ett eller flera barn ger också möjlighet för barnen att utöka sitt ordförråd samt att diskutera både texter och för dem okända ord. Just i detta syfte kan gruppens storlek ha olika påverkan.</p> / <p>The purpose with my essay is to explore the role of reading aloud in children’s way of coming to terms with what reading is. Many parents might read stories for their children without realizing its positive influence. These are the aspects I would like to address.</p><p>Through literature studies as well as interviews it shows that where is a noticeable deferens between children that have or have not been read to in their ability to learn how to read. Through observing the readers interaction with for example a book or a paper the child can realize that these objects contain something of interest to the reader. The child can note the reader’s interactions with the book or a text which provides the child with a foundation in its understanding of what reading is and the child also gets a role model.</p><p>When you read aloud to one or several children, it also gives them the opportunity to expand their vocabulary and furthermore to discuss both different texts and to them unknown words. For this particular reason the size of the group might have different affects.</p>

Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse. Barnet kan observera läsaren interaktion med boken och texten vilket ger barnet en läsmodell eller förebild att följa. Högläsning tillsammans med ett eller flera barn ger också möjlighet för barnen att utöka sitt ordförråd samt att diskutera både texter och för dem okända ord. Just i detta syfte kan gruppens storlek ha olika påverkan. / The purpose with my essay is to explore the role of reading aloud in children’s way of coming to terms with what reading is. Many parents might read stories for their children without realizing its positive influence. These are the aspects I would like to address. Through literature studies as well as interviews it shows that where is a noticeable deferens between children that have or have not been read to in their ability to learn how to read. Through observing the readers interaction with for example a book or a paper the child can realize that these objects contain something of interest to the reader. The child can note the reader’s interactions with the book or a text which provides the child with a foundation in its understanding of what reading is and the child also gets a role model. When you read aloud to one or several children, it also gives them the opportunity to expand their vocabulary and furthermore to discuss both different texts and to them unknown words. For this particular reason the size of the group might have different affects.

In this essay, I have examined what has been studied and presented in the theory of ICT in schools. I have based my theory on Arne Trageton’s book Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola (2005) and theories on children’s reading and writing development. The purpose of this study is to determine how teachers and children experience teaching with Trageton’s ICT-based model Att skriva sig till läsning and whether the model is beneficial for children's first reading and writing. Through qualitative interviews with two pedagogues from the same school and some children from first grade, I have received answers to my two questions: How do pedagogues and children experience ICT-based teaching in the context of children's first reading and writing? How do pedagogues experience the reading and writing development in first- and second-language students when using ICT-based teaching? The results showed that both pedagogues and children were positive about the model in which the computer was used as a writing tool in learning to read and write. The teachers felt that the model was suitable for all children according to their conditions. The children saw the writing as very enjoyable. For the ICT-based teaching to work properly, the technology has great significance. The usage of computers is not a problem for neither the pedagogues nor the children. Access to computers is perceived as the reason why there are only two scheduled ICT-based lessons a week

This report describes a comparative study about reading- and writing development in “A-towns school” in The Gambia and in “Villaskolan” in Sweden. The purpose of this study is to compare two teachers in Sweden with two teachers and two volunteers from the school in Gambia, with focus on their thoughts and methods on teaching reading and writing at each school and in their social context. The aim is also to observe and describe how classroom environment at both schools can encourage students to read and write. The theoretical base of this study is rooted in a sociocultural perspective but I have also chosen to illuminate behaviorism and cognitivism. The study is qualitative and the main research methods are interviews and observations of the classrooms. My conclusions are, even though considerable differences in approach and conditions, teachers in both schools work hard and show dedication towards their students. Another finding is that teachers use different techniques and working methods to achieve the same goal -to teach their students to read and write based on what is required of them in their cultural and social context. The different ways of teaching have been caused by the existence of different perceived needs based on culture and tradition. One conclusion is also that read and write requirements for students in the Gambia and Sweden are different from each other. In Sweden there is clearly a higher demand for more advanced reading - and writing skills while one person in the Gambia is perceived to be able to read and write if he/she can handle basic administrative tasks.

The purpose of my study is to investigate teacher’s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children’s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools. My questions are: What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class? What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children’s curiosity for reading and writing development? The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction. Reading and writing arises from a social-cultural perspective in which social relationships with adults and other children affect the children’s reading and writing. The results of the interviews showed that teachers use different methods to promote children’s literacy development. Teachers whom I have interviewed agree that the social interaction, play and reading aloud are important elements in children's learning and development. Teachers’ perceptions were different on how much to work with development. The reason may be is that the preschool did not have clear objectives for the teachers to work after.

The thesis describes what happens when twelve students learn to read and write. The main purpose of this thesis is to shed light on the learning process of the students, with respect to reading and writing, based on the specific learning environment. Special attention is given to the relationship between the individual and the environment. It is the author's strong belief that one needs to look at both these aspects together. Further, the intention of the thesis is not to compare different environments in terms of good or bad, but rather to use them as examples of situated social practices for reading. The investigation has an ethnographic approach and is based primarily on qualitative data collected by personal studies of the students' reading and writing processes in the classroom environment. Secondly, estimations of the students' reading abilities have been performed in order to validate various kinds of data. Twelve students have been studied from August 1998 when they started in first grade and until March 2001. The analysis derives from Vygotskij's theory, the sociocultural perspective, and to get a better understanding of differences and similarities between the environments, Bernstein's theory about the visible and invisible pedagogic was used. The result indicates that in a classroom, students show a variety of specific behaviours related to the setting in different ways. The conclusion of this thesis is that it is urgent to make teachers observe and pay attention to the behaviour pattern of each group of readers. Teachers hereby receive a tool that gives them a chance to identify students with negative patterns in purpose to make them choose a constructive way of learning. Through guidance the teacher may transfer successful strategies and/or design situations that make it possible for the students to discover an alternative way of learning.

The purpose of this qualitative study is to investigate how primary school teachers use their subject knowledge in Swedish in combination with technology and pedagogy. Semi-structured interviews at three schools with five licensed teachers who teach Swedish have been interviewed based on a developed interview guide. Based on the theoretical framework technology, pedagogy, and content knowledge, the results from the interviews have been analyzed. The framework contributes to an understanding of how the teachers' different knowledge can be combined so that good teaching can occur with digital tools. The results show that the teachers in the study predominantly reflect on pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge in planning and implementing Swedish teaching. When the teachers in the study reflect onhow technology is used in a meaningful way in Swedish teaching by emphasizing the importance of clear learning goals and objectives that can be achieved through the use of technological tools that promote learning, the teachers combine pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge. Teachers reflect on how technology can support students' text writing by providing different methods and strategies, while allowing for differentiation of instruction to meet students' individual needs. In some cases, it appears that there are difficulties with integrating and getting an interaction between the different knowledge, which appears when the teachers in the study reflect on learning moments that have no clear goal or purpose and when the technology is not used as a pedagogical tool. / Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare igrundskolan använder sina ämneskunskaper i svenska i kombination medteknik och pedagogik. Semistrukturerade intervjuer på tre skolor med femlegitimerade lärare som undervisar i svenska har intervjuats utifrån enframtagen intervjuguide. Utifrån det teoretiska ramverket technology,pedagogy, and content knowledge har resultaten från intervjuernaanalyserats. Ramverket bidrar till förståelse för hur lärarnas olika kunskaperkan kombineras för att en god undervisning ska uppstå med digitala verktyg.Resultatet visar att lärarna i studien övervägande reflekterar överpedagogisk ämneskunskap, teknisk ämneskunskap och teknisk pedagogiskämneskunskap i planering och genomförande av svenskundervisningen. Närlärarna i studien reflekterar över hur tekniken används på ett meningsfulltsätt i svenskundervisningen genom att betona vikten av tydliga lärandemåloch syften som kan uppnås genom användningen av tekniska verktyg somfrämjar lärandet kombinerar lärarna pedagogisk ämneskunskap, tekniskämneskunskap och teknisk pedagogisk ämneskunskap. Lärarna reflekteraröver hur tekniken kan stödja elevernas textskrivande genom atttillhandahålla olika metoder och strategier, samtidigt som den möjliggördifferentiering av undervisningen för att möta elevernas individuella behov.Det framgår i vissa fall svårigheter med att integrera och få ett samspelmellan de olika kunskaperna vilket framträder när lärarna i studienreflekterar över lärandemoment som inte har något tydligt mål eller syfteoch när tekniken inte används som ett pedagogiskt verktyg.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.

Studien behandlar ämnet högläsning där syftet är att bidra med kunskap om hur förskoleklasslärare uppfattar arbetet med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur beskriver förskoleklasslärare att de använder högläsning i undervisningen? Vilka hinder finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Vilka möjligheter finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Hur ser förskoleklasslärare på högläsning i relation till andra aktiviteter för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling?       Synen på lärande i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Genom samspel mellan elever samt mellan elever och lärare kan kunskap utvecklas. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning har använts genom en enkätundersökning och intervjuer. I enkäten deltog 75 lärare och i intervjuerna deltog fem lärare. I analysen av datainsamlingen användes kodning av nyckelord och tematiseringsarbete för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att förskoleklasslärare ser högläsning som ett viktigt och kompletterande pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, där både möjligheter och hinder identifierades. De möjligheter som framkom var språkutveckling, läs- och skrivlust samt förståelsearbete för texter. De hinder som lärarna sade var främst anpassning till elevgruppers nivåskillnader i relation till språk, kunskap och skolmognad samt fånga elevers intresse för att skapa engagemang för högläsningen. / The study deals with the topic reading aloud where the aim is to contribute knowledge of how pre-school class teachers perceive the work of reading aloud as a pedagogical tool for pupils' reading and writing development. To achieve this purpose four research questions were used:  How do pre-school class teachers describe that they use reading aloud in teaching? What are the obstacles with reading aloud for students reading and writing development according to pre- school class teachers? What opportunities are there with reading aloud for students reading and writing development according to pre-school class teachers? How do pre-school class teachers view reading in relation to other activities to develop students' reading and writing development? In this study, the view of learning is based on the sociocultural perspective. Through interaction between pupils and between pupils and teachers knowledge can be developed. To collect data for this study, both a quantitative and a qualitative method were used. Data was collected through a survey and interviews. In the survey, 75 teachers participated, and in the interviews five teachers participated. In the analysis of the data, coding of keywords and thematic work was used to answer the study's research questions. The result shows that teachers in pre-school class view reading aloud as an important and complementary pedagogical tool for pupils reading and writing development. Furthermore, both opportunities and obstacles were identified. The opportunities were language development, desire to read and write and working with understanding texts. The obstacles that the teacher mentioned were mainly difficulties in adapting to the pupils’ level differences related to language, knowledge, school maturity and to interest as well as involve pupils in reading aloud activities.

Denna studie har till uppgift att undersöka hur lärare och föräldrar ser på klassbloggen som redskap i den tidiga läs- och skrivinlärningen, i syfte att visa på vilket sätt arbetet med blogg kan bidra till att uppfylla kunskapskraven i Lgr 11.   Undersökningen gjordes via webbenkäter. Dessa delades ut till åtta lärare som arbetar med elevaktiva bloggar. Dessutom besvarades enkäter av föräldrarna i tre av dessa klasser. Av studien framgår att enligt lärarna bidrar bloggen till att eleverna uppnår kunskapskraven med avseende på läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt. Vidare upplevs det positivt att språkets struktur och nät- etikett kan behandlas i ett verklighetsbaserat sammanhang. Att publicera sina arbeten gör eleverna mer noggranna i sitt arbete eftersom det upplevs som viktigt att bli uppfattad på rätt sätt.   Klassbloggen ger eleverna goda möjligheter att utveckla digital kompetens och att använda olika slags texter och skilda medier då de uttrycker sig.    Föräldrarna värderar inte bloggen som läsinlärningsverktyg i samma utsträckning som lärarna. Föräldrarna anser däremot att kunskaper om digitala verktyg är positivt för barnen och uppskattar den insyn de får i skolvardagen genom bloggen. / Abstract The purpose of this study was to show how blogs can be used as a method in teaching reading and writing, according to teachers and parents at primary school in Sweden. The aim also was to see how blogs can contribute to implement knowledge standards for reading and writing. The study is based on surveys with eight teachers working with blogs that involve pupils. In addition, surveys were made with parents of three of these classes. The study has shown that working with blogs leads to implement knowledge standards for Swedish of the curriculum for the compulsory school. Teachers in this study find that teaching with blogs makes pupils motivated and that spelling and net-etiquette can be discussed in reality-based context. When student publish their work it makes them more critical as they wish to be understood correctly.  Blogs in education give good opportunities for pupils to develop digital competence and to use different kind of texts and media in order to express themselves. Parents do not value blogs as a way to acquire reading knowledge in the same way teachers do. On the other hand, parents find good digital competence positive for their children and they value the insight they get in daily schoolwork.