Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen. Av resultatet har det framkommit en variation mellan hur lärarna genomför individualisering i undervisningen, genom nivågrupperingar, laborativt arbetsätt, utematematik, olika läxor, uppgifter och matematikböcker och genom gruppkonstellationer, utifrån den nivå eleverna befinner sig på. Många är de ramfaktorer som påverkar den individualiserade undervisningen, både som möjligheter och hinder, av vilka några anses som påverkningsbara av lärarna. En slutsats är, att tidstillgången är en av de faktorer som främst påverkar möjligheterna till individualisering.

Syftet med denna studie var att beskriva olika arbetssätt som lärare använder i sin matematikundervisning, och vilka faktorer som vissa lärare anser styr vilka arbetssätt de väljer att arbeta med, samt att visa på hur vissa lärare anser att de har ändrat sin undervisning sedan de deltagit i Matematiksatsningen, som är en satsning från regeringen att förbättra matematikundervisningen, eller under sin tid som lärare. I den teoretiska bakgrunden beskrivs ramfaktorteorin, vilket är yttre faktorer som kan påverka skolan som organisation, exempelvis i form av tidsfördelning, klasstorlek och andra ekonomiska resurser. Jag beskriver också den sociokulturella teorin och hur Piaget och Vygotskij beskriver barns olika intelligensnivåer. Undersökningens datainsamling skedde i form av kvalitativ halvstrukturerad intervju, där jag utgick från en intervjuguide med frågor för att ta reda på vilka arbetssätt dessa lärare säger sig arbeta med och vilka faktorer de anser påverkar deras val av arbetssätt. Samt hur de anser att Matematiklyftet har påverkat deras sätt att undervisa och hur de anser att de har ändrat sin undervisning under tiden som lärare. Resultatet av intervjuerna kan kort sammanfattas att de intervjuade lärarna arbetar med många arbetssätt men i olika utsträckning, och att faktorer som påverkar valet av arbetssätt också ser olika ut, i stora drag nämner de faktorer som gruppstorlek, gruppsammansättning, miljö och material. De intervjuade lärarna beskriver också att de under sin tid som lärare och framförallt efter Matematiklyftet har dragit ner på drillövningar och istället jobbar mer med problemlösninguppgifter. / The purpose of this study is to describe the different working methods that teachers use in their teaching of mathematics, and the factors that some teachers believe effect the choice of their working methods.  The interviewed teachers also describe how they think that they have changed their teaching since they participated in Math Initiative, which is an effort to improve mathematics education from the government, or their time as teachers.   In the theoretical background I describe ramfaktorteorin, which are external factors that can affect the school as an organization, such as scheduling, class size and other economic resources.  I also describe the socio-cultural theory and how Piaget and Vygotskij describes children's different levels of intelligence.   I collected data for my thesis in the form of qualitative semi-structured interview, which was based on an interview guide. With these questions I wanted to find out what different work methods these teachers say they use in their teaching in mathematics. What factors do they believe affect their choice of working methods? And how they think that Mathematics Initiative has affected their way of teaching and how they believe that they have changed their teaching during their time as a teacher. The result of the interviews can be summarized that the interviewed teachers work with many different working methods in very varying degrees, and the factors that affect the choice of working methods also varying, they mention factors  group size, group composition, environment and materials. The interviewed teachers also describes that during their time as a teacher and especially after the Mathematics Initiative they have drawn down on drill exercises and instead work more with problem-solving tasks.

Idrott och hälsa har präglats av momentet rörelse sedan ämnet introducerades i skolan. I samband med att Lpo94 infördes skulle ämnet få en tydligare hälsoaspekt. Men då läroplanen var otydlig gav det lärarna utrymme att själva tolka innehållet skedde inga större förändringar. I dagens läroplan Lgr11 står det däremot tydligare vad ämnet skall innehålla och en del stora teoretiska block finns med. Trots detta har ämnet, enligt skolinspektionen, inte förändrats nämnvärt. 94 procent av lektionsinnehållet riktar sig fortfarande åt momentet rörelse, som är ett av de tre huvudmomenten. Denna studie är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på grundskolans senare år, i syfte att komma åt lärarnas uppfattningar om vilka faktorer som styr dem att arbeta som de gör. Studien utgår från Gunn Imsens utvidgade ramfaktorteori för att finna vilka ramar som enligt lärarna påverkar dem i undervisningen av ämnets teoretiska delar.Resultatet visar att lärarna uppfattar att det finns ett par gemensamma faktorer som styr dem i undervisningen. De är bland annat bristen på undervisningstid i förhållande till den stora mängd innehåll som finns i läroplanen som enligt lärarna tvingar dem till att prioritera bland innehållet. Vad gäller de resursrelaterade ramarna uttrycker lärarna att de saknar moderna hjälpmedel som övriga lärare på skolan ser som en självklarhet, dessutom saknas en lärobok som är uppdaterad och riktad mot ämnet. Lärarna i studien efterfrågar också tillgång till en teorisal i anknytning till idrottshallen. Studien bidrar till att skapa en förståelse för vilka de olika ramarna upplevs vara och hur de olika ramarna enligt lärarna styr innehållet på lektionerna i Idrott och hälsa. Den bidrar också till att ifrågasätta Imsens teori, där traditioner kring ämnet tycks fungera som en sjätte ram som påverkar undervisningen i Idrott och Hälsa.

Inledning I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det två olika kursplaner för undervisning i det svenska språket, en som heter svenska och en som heter svenska som andraspråk. Kursplanen svenska som andraspråk är ämnad för att ge de elever som inte har svenska som sitt förstaspråk likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkförmågor. Det råder en osäkerhet över vilka elever som ska läsa enligt kursplanen svenska som andraspråk och hur undervisningen för dessa elever ska utformas. Undervisningen enligt de båda kursplanerna kan se ut på olika sätt, i vissa fall integreras de båda i samma undervisning. Det råder en allmän kunskapsbrist kring ämnet svenska som andraspråk inom skolverksamheten och få lärare har en gedigen utbildning i ämnet. Elever väljer ibland bort att få undervisning i svenska som andraspråk på grund av att de genom att ta del av denna undervisning kan uppfattas som avvikande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på undervisningen i svenskämnet i grupper där eleverna har olika förstaspråk och eventuellt läser enligt två olika kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Metod I denna undersökning har en kvalitativ metod använts med semistrukturerad intervju som undersökningsverktyg. Materialet i undersökningen har analyserats utifrån ramfaktorteorins begrepp. Resultat Genom undersökningen framkom det att lärarnas undervisning i svenskämnet där eleverna har olika förstaspråk och även läser efter olika kursplaner är påverkade av en rad olika faktorer. Dessa faktorer skapar en ram för undervisningen vilken påverkar hur undervisningen sedan blir. Lärarnas undervisning påverkas bland annat av att kursplanerna svenska och svenska som andraspråk upplevs som väldigt lika av lärarna. Detta medför att de upplever en osäkerhet kring vad som är skillnaden mellan dem. Integreringen av kursplanen svenska som andraspråk i undervisningen begränsas därför till att främst bli explicit vid bedömning. Lärarna är i hög grad även påverkade av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Lärarna möter vissa problem i undervisningen samtidigt som de beskriver möjligheter med denna.

Inom det svenska skolväsendet råder det skillnader gällande hur digitaliseringen tar sig form, trots ambitionen att göra skolan mer jämlik oavsett lokala förutsättningar. Denna studie har som taget syfte att undersöka hur olika aspekter av digitaliseringen, nämligen tillgänglighet till digitala hjälpmedel, utformning av tekniksupport samt skolpersonalens fortbildning, förhåller sig till olika variabler. Variablerna i fråga är befolkningsmängd, kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa data hämtas från Statistiska centralbyrån samt Skolverkets statistikverktyg Siris. För att uppfylla detta syfte erbjöds rektorer genom en enkätundersökning redogöra för de förhållanden som råder på deras skolor gällande digitaliseringen. Dessa rektorer grupperades sedan beroende på kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, ekonomiska resurser i form av kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt utbildningskapital i form av andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa är alltså de variabler som aspekter av digitaliseringen analyseras i förhållande till.    Studien har kunnat visa på samband i vissa avseenden, men inte alla. En majoritet av sambanden berörde kommunstorlek och förekomsten av läromedel i digital form, tekniksupporten och dess utformning, fortbildning hos rektorer samt den digitala kompetensen bland lärarna. Utöver det så hade utbildningskapital ett samband med fortbildning bland rektorer.    Med detta har studien visat att skillnader förekommer inom skolväsendet beroende på vilken kommun som skolor är belägna i. De variabler vi trodde dessa skiljaktigheter samvarierade med visade sig inte stämma, i det här fallet. Utifrån detta är det av fortsatt relevans att undersöka fler variabler som kan bidra till förståelse om vad skiljaktigheter inom skolväsendet samvarierar med.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring hur verksamma lärare väljer didaktiska arbetsverktyg för sin undervisning, vilka ramfaktorer som påverkar deras undervisning i ämnet matematik samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med läroboken som verktyg. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer studerades hur lärare bedriver sin undervisning och vilka faktorer som de själva anser påverkar deras undervisning mest. Genom studien framkom att nästan alla lärare använder sig av läroboken som huvudsakligt läromedel i undervisningen, men att de ändå plockar in andra arbetssätt och verktyg. Studien visade också att de ramfaktorer som påverkar lärarnas val mest var skolans resurser, tid och eleverna. En fördel som lärarna såg med användandet av läroboken är att den är ett bra stöd för både nya och erfarna lärare, men de anser däremot även att läroboken behöver kompletteras med andra läromedel för att täcka alla förmågor i läroplanen.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka under vilka arbetsförhållanden gitarrlärare arbetar och deras tankar kring sin arbetssituation. Detta är en kvalitativ fallstudie, med intervju som undersökningsmetod. Informanterna är tre gitarrlärare som arbetar i kulturskola/musikskola i olika kommuner inom Stockholms län. I resultatpresentationen beskrivs hur intervjupersonerna berättar om och tänker kring sina arbetsförhållanden. Här ges en bild av hur lärarnas arbetssituation ser ut beträffande elevantal, schema, undervisning, rutiner, regler, lokaler, utrustning och lön. Detta analyseras sedan utifrån perspektiv som inflytande, lönesättning och kritik. Dessutom belyses arbetsförhållandens pedagogiska konsekvenser, vilket sedan diskuteras i ljuset av ramfaktorteorin. En diskussion beträffande faktorer som kan tänkas ligga bakom eller påverka lärares kritik av sin arbetssituation görs också.

Forskning visar att läroboken i matematik har en stor roll bland de yrkesverksamma lärarna i grundskolan. Läroboken kan användas på olika sätt och i olika stor utsträckning. I Sverige är läroböckerna inte granskade av myndigheter vilket gör att det inte går att garantera att de följer läroplanen. Detta väckte ett intresse över hur matematikundervisningen ser ut och vad som påverkar planeringen. Detta undersöktes genom kvalitativa och kvantitativa frågor som besvarades genom en enkätundersökning och intervjuer. Det insamlade materialet kom från 30 enkätsvar och tre intervjuade lärare. För att analysera datainsamlingen användes ramfaktorteorin och inslag av antropologiska didaktiska teorin (ATD). Med inspiration av tematisk analys kunde faktorer grupperas, där resultatet visar att planeringen påverkas av läraren, eleverna, matematiken och undervisningsmetoder samt andra faktorer som rör miljön och styrning. Det visade sig även att läroboken var den undervisningsmetod som nämndes flest gånger och att undervisning utan lärobok till största del består av spel/lek och lärarledd problemlösning i grupp. Slutsatsen av studien är att läroboken har en stor inverkan på den svenska matematikundervisningen, men det framkommer att lärarna som har deltagit i undersökningen försöker variera sin undervisning och anpassar den efter eleverna. Detta leder till att det som eventuellt saknas i läroboken kan förväntas att kompenseras med andra metoder.

No description available.

Utifrån våra erfarenheter har vi lagt märke till att det är många elever inskrivna på fritidshemmet men oftast få verksamma lärare. Elever med särskilda behov har inte alltid någon resurs på fritidshemmet och då får fritidshemslärare ta över rollen och agera resurs för eleverna som behöver extra stöttning för att klara av dagen på fritidshemmet. Vi ville få reda på om man kan bygga goda relationer med alla elever utifrån dessa förutsättningar. Studiens frågeställningar är: Hur upplever lärarna på fritidshemmet att de bygger goda relationer med elever? Vilka svårigheter, hinder och möjligheter identifierar lärarna på fritidshemmet när det kommer till relationer med eleverna? Syftet med följande studie är att fördjupa förståelse för vad som möjliggör eller hindrar fritidshemslärares relationsbygge med alla elever på fritidshemmet. Studiens empiri består av en kvalitativ metod med sju intervjuer genomförda med fritidshemslärarna som arbetar på två olika skolor i södra Sverige. Våra teoretiska utgångspunkter för studien är relationell pedagogik, lärares relationskompetens och ramfaktorteorin. Studiens resultat visade att de intervjuade fritidshemslärare har en samsyn på att relationsbyggande var en viktig faktor för elevernas trygghet men att ramfaktorer såsom personalbrist, stora barngrupper och lite tid för eleverna kan försvåra utvecklingen med att bygga goda relationer med alla elever.