No description available.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning med särskilt fokus på det stöd de fick till utvecklingen av sin läs- och skrivförmåga utifrån ramfaktorteorin. För att besvara detta användes en kvalitativ forskningsmetod där fem intervjuer genomfördes med nyanlända SFI-elever som saknar tidigare läs- och skrivkunskaper. Tematisk analys användes vid analys av data. Studien resulterade i fyra kategorier av möjligheter; bra lärare som förklarar och instruerar, stöd till studieteknik och tydliga inlärningssätt, stöd till språkutveckling och integration, individuellt stöd. Samt sex kategorier av hinder: allt för begränsad tid, allt för blandade grupper med väldigt blandade behov, bristande resurser och orättvis anpassning till vissa elevers modersmål, distraktion på grund av andra språk som talas under undervisning, undervisningsmetod som inte fungerar och passar eleverna och tydliga uppgifter och direktiv. Dessa tolkades sedan med stöd av ramfaktorteorin. Det konstaterades att den här elevgruppen upplevde att de bör vara en egen studiegrupp för att få det stöd och planering som uppfyller deras behov.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare ser på och motiverar sin klassrumsmöblering, samt att synliggöra möjligheter och begränsningar med olika former av möblering. Studiens frågeställningar är: Hur planerar lärare sin klassrumsmöblering? Vilka möjligheter för lärande skapas av möblering i de olika klassrummen? Vilka begränsningar för lärandet skapar av möbleringen i de olika klassrummen? Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer med sex lärare, samt observationer och fotografier av deras respektive klassrum. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån ramfaktorteorin och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga respondenter har sitt eget sätt att konstruera möbleringen och att detta förstås kan vara kopplat till olika ramfaktorer. Samtliga lärare som deltagit i studien berättar att ingen av de har fått utbildning från lärarutbildningen om den fysiska miljön i skolan. Resultatet visar även på att två av lärarna, sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv, har skapat en mer fördelaktig klassrumsmöblering i relation till ett underlättande av kommunikativa processer. Slutsatsen av studien är att samtliga lärare har sitt eget sätt att konstruera sitt klassrum och att detta kan vara kopplat till såväl ledarstil som olika förutsättningar.

Lärare har idag ansvaret för granskningen av de läroböcker som används i undervisningen, samtidigt som styrningen av skolan utgörs av ett ramverk av olika faktorer vilka påverkar undervisningssituationen. Syftet med studien är att skildra lärares val och användning av läroböcker i svenskundervisning för årskurs 4–6. Studien har skett genom en enkätundersökning med 175 verksamma svensklärare i aktuella årskurser. Resultatet visar att läroboken har en fortsatt central ställning i undervisningen då den används kontinuerligt av lärarna. Hur läroboken används beror i stor del på lärarens egen pedagogiska grundsyn, dock uppvisar lärarna en varierad användning av läroböcker snarare än en konstant. När det kommer till valet av läroböcker har politiska och administrativa ramfaktorer en påverkan. Trots det upplever lärarna en hög autonomi i sitt val av läroböcker och valet påverkas snarare av faktorer som de själva anser viktiga vid användandet av läroboken i sin undervisning. Slutligen visar studien att det även finns ämnesspecifika behov för svenskämnet som har betydelse för lärares användning av läroböcker.

Under tidigare verksamhetsförlagd undervisningspraktik har vi iakttagit händelser som ställer oss undrande. Vi fick bevittna varierande tillvägagångssätt, diskussioner och samtal som tycktes förändras beroende på utbildningsgrad inom arbetslagen. Detta ledde till att viintresserade oss för arbetslagets dynamik och inverkande faktorer. Ramfaktorteorin behandlar faktorer som kan ha inflytande på verksamhetens arbete. Syftet med denna studie har varit att undersöka dessa faktorer och analysera hur de påverkar klyftor inom arbetslagen. Vår förhoppning med studien har varit att belysa och fastställa dessa faktorer för att effektivisera arbetslagets samarbete i framtiden. Ramfaktorteorin är strukturerad i fem grupper; det pedagogiska ramsystemet, det administrativa ramsystemet, det resursrelaterade ramsystemet, det organisationsrelaterade ramsystemet och ramar med anknytning till individers kulturella bakgrund.  Studien grundar sitt material i den enkätundersökning som gjorts inom förskolor i Uppsala Kommun. Enkäten är inriktad kring ämnet diskriminering och kränkande behandling på sin arbetsplats. Vi har utformat frågorna med flersvarsalternativ samt fritextsvar för att enkelt kunna sammanställa resultaten i cirkeldiagram och se procentsatser för varje fråga. Resultaten av våra två delstudier påvisar att det resursrelaterade ramsystemet samt det organisationsrelaterade ramsystemet synliggörs i större utsträckning än resterande ramsystem. Enkätundersökningen har belyst en del problematiska områden. Materialet påvisar en genomgående tidsbrist som i sin tur leder till störningar i de sociala förhållandena inom verksamheten.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om extra anpassningar i årskurs 1–3 utifrån lärares beskrivningar och erfarenheter. För att besvara syftet användes tre forskningsfrågor. Dessa var; ”vilka skillnader finns det i användandet av extra anpassningar mellan årskurs 1–3 enligt lärarna?”, ”hur anser lärarna att olika extra anpassningar fungerar?” och ”vilka faktorer påverkar valet av extra anpassningar enligt lärarna?”  Denna studie tog stöd i tidigare forskning och använde två teoretiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin. Metoden som undersökningen använde var en digital enkät som spreds genom tre Facebookgrupper och en Instagramsida. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av de teoretiska perspektiven och den tidigare forskningen. De två första forskningsfrågorna analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och den tredje forskningsfrågan analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet blev att användningen av de olika extra anpassningarna var relativt jämna mellan årskurserna men att inlästa läromedel och talsyntes användes i lägre grad i årskurs 1 för att sedan öka i användandet i årskurs 3. Resultatet blev också att de anpassningar som fungerade bäst var extra tydliga instruktioner, stöd vid start av arbete, bildstöd, lathundar, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser. Däremot fungerade stressboll/klämmis sämst och inlästa läromedel och talsyntes var de som minst andel av respondenterna hade provat. Slutligen blev resultatet att ramfaktorerna tidsbrist, personalbrist och ekonomiska begränsningar samt arbetsmallar, det vill säga en plan över arbetets utförande, var de faktorer som påverkade valet av extra anpassningar.  Slutsatsen som drogs från denna studie var att det inte var någon större skillnad mellan årskurser vid valet av extra anpassning och att alla de extra anpassningarna som togs upp i denna studie fungerade bra. Slutsatsen var också att ramfaktorer så som ekonomiska begränsningar, personalbrist, tidsbrist och arbetsmallar påverkar valet av de extra anpassningar som ges till eleverna.

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärare arbetssituation och granska vilka faktorer lärarna prioriterar på deras arbetsplatser. Studien utgår från två forskningsfrågor: 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?  Teorins används som ett analysverktyg för att identifiera ramfaktorer som har effekt på grundskollärares arbetsplatser och arbetssituation. Resultatet grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten skickades ut i Facebook-grupper med främst verksamma grundskollärare (F-6) som målgrupp. Studiens resultat visade att grundskollärare generellt sett har en positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa ramfaktorer kan möjliggöra eller begränsa på delar av deras arbetsvardag i större utsträckning. Utifrån resultatet framkom det att en av de faktorer som har störst inverkan på grundskollärarnas arbetsplatser och arbetssituation är tidsramar då de begränsar grundskollärarnas arbets- och planeringstid. Vidare framkom det att de organisatoriska ramar har en positiv inverkan då kollegor och rektor/rektorer upplevs som viktiga på deras arbetsplatser.

Denna studie handlar om mellanstadielärares syn på läxor och faktorer som påverkar läxanvändning. Läxor behandlades, inom ramen för denna studie, som något elever skulle göra utanför ordinarie undervisningstid. För att undersöka detta lyftes frågor om läxanvädning i förhållande till olika ämnen, synen på återkoppling av läxor, vilka resurser eleverna hade till förfogande gällande hjälp med läxor samt vad som påverkar icke-användandet av läxor. Detta undersöktes först genom en kvanitativ ansats i form av en enkät som besvarades av 68 respondenter. Vidare utfördes en kvalitativ ansats i form av fördjupade intervjuer med fyra respondenter. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin. Redovisningen av resultaten sker i form av tabeller, diagram och citat. Studien visade att läxanvändning var vanligt förekommande på mellanstadiet, främst i matematik, svenska och engelska. Lärarna i studien ansåg att läxor gynnande elevers lärande. Vidare framkom det en medvetenhet hos lärare att elever hade olika resurser till förfogande när det kom till hjälp med läxor hemifrån. För att kompensera detta var lärarledd läxhjälp något som många skolor erbjöd. Det visades dock att olika faktorer påverkade både möjligheten att bedriva läxhjälp samt ifall eleverna utnyttjade den. För de lärare som inte gav ut läxor fanns åsikten om att skolarbete skulle utföras under skoltid. Det framkom att läxor inte längre ansågs som endast ett hemarbete då elever hade möjlighet till hjälp i skolan, efter skoltid, med lärare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka problematiken kring tillgången på digital utrustning i skolor i en mindre kommun i Sverige. Frågeställningarnas fokus ligger på en tillgången på datorer kan ha en inverkan på elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Datorer är en stor del av vårt samhälle idag och skänker en ovärderlig möjlighet för elever med till exempel dyslexi att kunna fungera i klassrummet utan att känna sig sämre än sina klasskamrater. Examensarbetet utgår från empiriska data insamlad genom frågeformulär som lärare på skolor i samma kommun fått svara på, dessa är sedan sammanställda och analyserade. Frågorna i formuläret är riktade mot lärarnas syn på användandet av datorer i deras egna klassrum både av dem själv och av deras elever. Resultatet av studien visar att just denna kommun har låg tillgång på digital utrustning och att flertalet av lärarna upplever att detta kan inverka på elevernas möjligheter att nå samtliga kunskapskrav för årskurs 6. Att det inte finns datorer tillgängliga för eleverna innebär att de elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av skolgången blir utan och tvingas att arbeta runt sina hinder utan den hjälpen från skolan. Slutsatserna jag drog utifrån min undersökning är att tillgången på datorer i på skolor i den undersökta kommunen är mycket låg samt att lärarna känner att det begränsar elevernas möjligheter att nå de kunskapskrav som finns.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till gruppstorleken på fritidshemmet och hur de upplever att gruppstorleken påverkar de sociala relationerna mellan fritidslärare och elev. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer med utbildade fritidslärare som har olika erfarenheter av barngruppsstorlekar i olika fritidsverksamheter. Fritidslärarna arbetar på sju olika lågstadieskolor, förskoleklass till årskurs tre.Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin, för att förstå skolvärldens olika ramar och faktorer som påverkar fritidsverksamheten. Arbetets tidigare forskning anknyter till Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams och Sonja Sheridan och deras forskning kring barngruppsstorleken. Sammanfattningsvis upplevde fritidslärarna att gruppstorleken inte har någon större betydelse, utan att personalens arbetsmetoder, förhållningssätt, lärarens egenskaper och relation till eleverna är mer avgörande i arbetet. Vi visar även att storleken på gruppen definieras olika hos fritidslärarna beroende på deras olika uppfattningar om vad begreppet betyder.