Syftet med detta examensarbete är att undersöka problematiken kring tillgången på digital utrustning i skolor i en mindre kommun i Sverige. Frågeställningarnas fokus ligger på en tillgången på datorer kan ha en inverkan på elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Datorer är en stor del av vårt samhälle idag och skänker en ovärderlig möjlighet för elever med till exempel dyslexi att kunna fungera i klassrummet utan att känna sig sämre än sina klasskamrater. Examensarbetet utgår från empiriska data insamlad genom frågeformulär som lärare på skolor i samma kommun fått svara på, dessa är sedan sammanställda och analyserade. Frågorna i formuläret är riktade mot lärarnas syn på användandet av datorer i deras egna klassrum både av dem själv och av deras elever. Resultatet av studien visar att just denna kommun har låg tillgång på digital utrustning och att flertalet av lärarna upplever att detta kan inverka på elevernas möjligheter att nå samtliga kunskapskrav för årskurs 6. Att det inte finns datorer tillgängliga för eleverna innebär att de elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av skolgången blir utan och tvingas att arbeta runt sina hinder utan den hjälpen från skolan. Slutsatserna jag drog utifrån min undersökning är att tillgången på datorer i på skolor i den undersökta kommunen är mycket låg samt att lärarna känner att det begränsar elevernas möjligheter att nå de kunskapskrav som finns.

Studiens syfte är att utifrån vårdnadshavares perspektiv belysa varför vissa elever valt att sluta på fritidshemmet i tidig skolålder, t.o.m. årskurs fyra. Dessutom vad eleverna gör på sin fritid istället för att gå på ett fritidshem. Studien syftar också till att visa hur fritidshemmet skulle kunna arbeta för att få eleverna att stanna kvar längre. Frågeställning: Varför slutar elever på fritidshemmet i tidig ålder? Vad gör deras barn på sin fritid i stället för att gå på ett fritidshem? Vad anser vårdnadshavare att fritidshemmet skulle kunna göra för att få eleverna till att stanna där längre? En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare har ägt rum för att få mer nyanserade och ingående svar.  Resultatet visar att avsaknad av kompisar, fritidshemmets stökiga miljö samt barns mognad är anledningar till att barnen väljer att sluta på fritidshemmet. Barnen umgås istället med kompisar och ofta via digitala verktyg. Läxor blir gjorda tidigare på dagen nu när barnen slutat på fritidshemmet uppger vårdnadshavare. Informanterna anser att fritidshemmets personal behöver visa ett större engagemang samt öka elevernas inflytande i verksamheten för att få eleverna intresserade av fritidshemmet. Enligt informanterna behöver fritidshemmet fler resurser för att kunna erbjuda aktiviteter och en trygg miljö för barnen. Dock anser vårdnadshavare att problemen som uppstått genom bristfälliga ramfaktorer är något som rektorer och lokalpolitiker behöver se över.

No description available.

Ett större fokus på elevers prestationer och utveckling har skett internationellt samt påverkat den svenska skolan och fritidshemmet. En effekt av ovanstående har lett till ett ökat behov av systematiskt kvalitetsarbete. Tidigare forskning och rapporter har visat brister inom nämnda arbete. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer fritidspersonal upplever som betydande i det systematiska kvalitetsarbetet i en utvald kommun. För att belysa dessa faktorer har en semi-strukturerad intervjustudie genomförts med åtta deltagande respondenter. En tematisk analys har använts som verktyg vid databearbetningen. Utifrån resultatet påvisas både utmanande och möjliggörande faktorer som samspelar och påverkar varandra. Faktorerna diskuteras i relation till ramfaktorteorin. Resultatet visar att faktorer som kompetens, engagemang, stöd från ledning, nätverkande, tid, planering, utvärdering och dokumentation är väsentliga delar för ett lyckat systematiskt kvalitetsarbete. Detta utmynnar i slutsatsen att ovanstående faktorer behöver få utrymme i verksamheten genom att huvudmän, ledning och verksam fritidspersonal tar ansvar och skapar rätt förutsättningar för att lyckas med ett systematiskt kvalitetsarbete. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Democracy is now a legitimate claim not only in the society but even in the classrooms. According to the 1994 Curriculum for the Non-Compulsory School System, Lpf 94 in Sweden, are all pupils in all types of schools ought to have a high level of possibilities to be able to influence their education. But many studies have led to unsatisfactory results about the actual situation in schools. Swedish students are critical of the limited opportunities they have in influencing their own learning process. This essay is only one among the many studies that have dealt with school democracy during the last 50 years. The aim is to study the real situation of students’ participation in a Swedish upper secondary school by asking students to answer a questionnaire about their experiences with the teachers and the school as a whole. The students are in their last year in upper secondary school and studies in different national programs: The Natural science, the social science and the child recreation. The results were, in much, the same as earlier studies had shown. Students still lack the opportunities of influencing their education especially in planning and the form of the teaching situations. They accuse the teachers to be traditional, authoritarian and unwilling to share their power with them. But on the other side the students, according to their answers, are passive and are unwilling to be active in the process of changing their situation. It is a situation that lacks all the requirements that the Swedish curriculum Lpf94 places on the schools. This may in the end lead to the fact that students may not be able to fulfill the goals as they have right to.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.

Syftet med den föreliggande studien är att med utgångspunkt i förskollärares upplevelser och uppfattningar om utomhusundervisning, undersöka och belysa olika faktorer som kan påverka genomförandet av utomhusundervisning i den dagliga förskoleverksamheten och på så sätt påverkar barns möjligheter till lärande. Empirin samlas kvalitativt in från sex förskollärare genom online semistrukturerade intervjuer via digital plattform Zoom eller Teams. Med tematisk analys som analysmetod identifieras centrala teman av analytisk vikt och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom ramfaktorteorin. I studien framkommer det flera ramfaktorer som kan påverka förskollärares arbete i utomhusundervisning, inklusive barnens intresse och nyfikenhet, förskollärarens kunskap, kompetens och attityd, barngruppens storlek, bemanning av personal, material för utomhusundervisning, storlek och utformning av förskolegården, förskolans lokal, planeringstid och ekonomi. De flesta hindrande ramfaktorer, såsom bristande materiella resurser, ogynnsam utformning av förskolegården eller barnens minskade intresse, kan kompenseras av förskolläraren genom sin kunskap, kompetens och positiv attityd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarens kunskap, kompetens och positiva attityd kring utomhusundervisning spelar den mest betydande rollen för att möjliggöra utomhusundervisning. Samtidigt med förskolans ekonomiska stöd som i hög grad möjliggör förutsättningar för andra ramfaktorer, skapas mer fördelaktiga förutsättningar för förskollärares arbete i utomhusundervisning. Detta främjar i sin tur ökad mångfald och kvalitet både i planeringen och genomförandet av utomhusundervisning, vilket ger gynnsamma möjligheter för barns lärande. Dessutom visar studien att utomhusundervisning och inomhusundervisning erbjuder olika värdefulla möjligheter för barns lärande. Därmed kommer vi också fram till att förskollärare bör kombinera båda undervisningsformerna för att främja barns lärande och möta olika barns behov.

Den här studien syftar till att granska vilka yttre faktorer som påverkar tillämpningen av barns individuella handlingsplaner i förskolan. Studien gjorde vi med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Förskollärare från olika kommuner och förskolor berättade om deras erfarenheter och tankar. Med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt analyserades det empiriska materialet. Studien visar att yttre faktorer som tid och resurser påverkar arbetet med alla delar av tillämpningen. Synliggörandet av vilka behov som får handlingsplaner att skrivas gjordes och visade att handlingsplaner inte är det dokument som skrivs i första hand. Först skrivs anpassningar som kan gynna hela barngruppen, men som inte kräver en kartläggning och lika utförlig dokumentering.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med ergonomi på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Studien avser att besvara följande frågeställningar: - Hur tolkas de ergonomiska inslagen i styrdokumenten av gymnasielärare? - Hur arbetar gymnasielärare med ergonomi i ämnet idrott och hälsa? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever gymnasielärare vid undervisning om ergonomi? Med utgångspunkt i läroplansteorin och ramfaktorteorin har studien undersökt hur sju behöriga lärare utformar sin undervisning kring momentet ergonomi i idrott och hälsa kurs 1 på gymnasiet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer är den använda undersökningsmetoden. Intervjuerna genomfördes digitalt via videokonferensprogram. Efter insamlandet av materialet tillämpades tematisk analys vid analysprocessen. Resultatet av studien visar att deltagarna har en varierad syn på styrdokumenten och tolkar de även därefter olika, genom att utforma olika upplägg för sin ergonomiundervisning. Deltagarna bedriver både praktiska och teoretiska moment i ergonomiundervisningen och undervisningen anpassas även efter elevernas gymnasieprogram. Vidare framkommer flertal möjligheter och utmaningar som påverkar ergonomiundervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att samtliga deltagare anser momentet som viktigt men att det inte är prioriterat. Det framkommer även att momentet ergonomi i lärarutbildningen var bristfällig.   Studiens slutsatser är att styrdokumenten upplevs innefatta ett tolkningsutrymme som visar på möjligheten att utforma undervisningen varierat. En utmaning som framhävs är att motivera eleverna i momentet och vi tror att vidare forskning inom området skulle kunna gynna framtida undervisning i momentet ergonomi. Vi tror även att en utveckling av ergonomimomentet på lärarutbildningar hade kunnat bidra till att ergonomi skulle prioriteras högre i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with ergonomics at the upper secondary school in the subject of sports and health. The study intends to answer the following questions: - How are the ergonomic elements in the curriculum documents interpreted by upper secondary school teachers? - How do upper secondary school teachers work with ergonomics in the subject of sports and health? - What opportunities and limitations do upper secondary school teachers experience when teaching ergonomics? Based on the curriculum theory and framework theory, this research investigates how seven qualified teachers structure their teaching concerning the ergonomics component in Course 1 of physical and health education at the upper secondary school level. The study employs a qualitative approach, utilizing interviews as the method of investigation. The interviews were conducted digitally using video conferencing programs. After the collection of the material, thematic analysis was applied to the analysis process.   The study's findings reveal that participants have diverse interpretations of the curriculum documents, resulting in varied approaches to their ergonomics instruction. Participants engage in both practical and theoretical aspects of ergonomics teaching, adapting their instruction to accommodate students' upper secondary school programs. Further emerges several opportunities and challenges influencing the teaching of ergonomics in physical and health education. The results indicate that while all participants acknowledge the significance of the component, it is not prioritized. It also appears that the element of ergonomics in teacher training was deficient.    The study's conclusions are that the curriculum documents are perceived to include a space for interpretation that shows the possibility of designing the teaching in a varied way. A challenge that is highlighted is to motivate the students in the section and we believe that further research in the area could benefit future teaching in the section on ergonomics. We also believe that a development of the ergonomics aspect of teacher training could have contributed to ergonomics being a higher priority in teaching.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats. De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar. Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt. Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor. Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget