Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>

Syftet med undersökningen var att med bakgrund i en ramfaktorteoretisk ansats studera vad nio lärare på gymnasienivå tycker om möjligheterna och förutsättningarna att kunna bedriva individanpassad undervisning i skolan, framförallt med fokus på formativ bedömning. De ramfaktorer som valdes att studera rörde framförallt läroplanens innehåll, gruppsammansätt- ningen, gruppstorlek och förutsättningar med avseende på tid till undervisning. Studiens undersökningsmetod har varit semistukturerade intervjuer med nio legitimerade gymnasielärare och resultatet i studien är uppbygd kring en tematisk analys kring studiens frågeställning; Vilka hinder finns för att bedriva individanpassad undervisning? Hur löser lä- rare dessa hinder? Varför uppstår dessa hinder? Finns det möjligheter att förbättra lärares ramvillkor? Studien visar på att lärare tycker att det finns stora svårigheter att jobba efter de förutsättning- ar som nu erbjuds i skolan i relation till de krav från läroplanen som finns för att bedriva en individanpassad undervisning. De framhäver framförallt en vilja att få bättre förutsättningar eller mer avsatt tid för att kunna fokusera större del av arbetet i skolan mot arbetet med for- mativ bedömning.

Denna studie avser att undersöka svensklärares inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande i syfte att utröna hur detta påverkar deras undervisning. Vidare ämnar studien att lyfta fram de arbetssätt och sammanhang i vilka dessa lärare uppmuntrar eleverna till handskrivning i svenskundervisningen på gymnasiet. Ett vidare syfte är att belysa vilka utmaningar lärarna upplever att det finns med att bevara och främja handskriften. För att uppnå detta användes halvstrukturerade, öppna intervjufrågor riktade till verksamma svensklärare på gymnasiet. Resultatet analyserades i förhållande till ramfaktorteorins olika kategorier för att uppmärksamma hur de olika ramarna påverkar undervisningen och lärarnas didaktiska val. Resultatet visade att hälften av lärarna arbetade aktivt för att främja och bevara handskriften, medan den andra hälften arbetade aktivt för digitaliseringen. Det fanns således ingen lärare som var motståndare till vare sig digitalisering eller handskrivning, däremot gick det att urskilja olika faktorer som var utmärkande för det ena eller andra arbetssättet. Det tydligaste resultatet som framkom var den elevorienterade ramen som pekade på elevernas bristande förkunskaper och ovana med att skriva för hand. Detta kunde dock ses som en konsekvens av de pedagogiska och organisationsrelaterade ramarna. Ytterligare ett syfte med studien bestod i att undersöka gymnasieelevers inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande och att ta reda på i vilka sammanhang i svenskundervisningen som eleverna valde att skriva för hand, vilket undersöktes med en webbenkät. Resultatet från enkäten jämfördes slutligen med lärarnas intervjusvar. Sammantaget fanns en ömsesidighet i lärarnas och elevernas uppfattning gällande såväl handskrift som digitalt skrivande. De elevrelaterade utmaningarna var något som eleverna själva också höll med om, vilka de ansåg var digitaliseringens nackdelar.

För den här studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare i religionskunskap vid högstadiet för att undersöka deras förståelse av sitt ämne och dess syfte. Två ämnesförståelser identifierades, identitetsorienterad ämnesförståelse samt kritiskt orienterad ämnesförståelse. I ett nästa steg analyserades ett urval av lärarnas examinationsuppgifter för att se vilken ämnesförståelse som återfanns i dem. Identitetsorienterad, kritiskt orienterad samt en bildningsorienterad ämnesförståelse påträffades. Studien har även undersökt vilka faktorer som, utöver lärarnas syn på ämnet, påverkar det urval och den metod lärarna väljer. Tre huvudfaktorer kunde urskiljas: elevförutsättningar, organisatoriska förutsättningar samt individuella förutsättningar. Undersökningen kommer även fram till att lärare med hög ämneskompetens är mer benägna till samtidsrelevant undervisning än lärare med lägre ämneskompetens. / For this study, five semi-structured interviews were conducted with five teachers of religious studies at the secondary level to elucidate their understanding of the subject and its purpose. Two understandings of the subject were identified: identity-oriented subject understanding and critically oriented subject understanding. In a subsequent step, a selection of the teachers' examination tasks was analysed to see which understanding of the subjectwas revealed in them. Identity-oriented, critically oriented, and also an educational-oriented subject understanding were discovered in them. The study also examined factors that, in addition to the teachers' views on the subject, influence the selection and method chosen by the teachers. Three main factors were discerned: student prerequisites, organizational prerequisites, and individual prerequisites. The investigation also concludes that teachers with high subject competence are more inclined towards teaching that is relevant to contemporary issues compared to teachers with lower subject competence.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur blivande förskollärare ser på fysisk aktivitet i förskolan och om det finns yttre ramfaktorer som påverkar för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Det handlar om yttre ramfaktorer såsom styrdokument, tid för planering, pedagogers kompetens och förhållningssätt, barngruppens storlek, lokaler, miljöer samt materiella resurser. Dessa ramfaktorer utgår från ramfaktorteorin som också varit den teoretiska grunden för vår studie. 14 blivande förskollärare fördelat på tre grupper deltog i studien, där fokusgrupper användes som metod för att få kunskaper om vilka uppfattningar de blivande förskollärarna har om fysisk aktivitet och vilka yttre ramfaktorer som kan påverka inom området. Utifrån ljudinspelning vid fokusgruppsintervjuerna samt transkribering av materialet som sedan analyserades utifrån IPA- metoden, kunde ett resultat urskönjas.Resultatet visar att de blivande förskollärarna upplever att de finns påverkande ramfaktorer för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras i förskolan. Läroplanen och tiden för planering av fysisk aktivitet är svårpåverkade ramfaktorer. Att barngruppens storlek, pedagogers kompetens och förskolans olika miljöer är ramfaktorer som påverkar möjliggörandet av fysisk aktivitet framkommer också. Samtidigt ser de blivande förskollärarna möjligheterna i att kunna påverka dessa ramfaktorer för att kunna möjliggöra för fysisk aktivitet i större utsträckning. Därmed visar resultatet att hur förskollärare väljer att förhålla sig till de yttre ramfaktorerna, påverkar för vilken fysisk aktivitet som sker i förskolan. Vår studie visar att blivande förskollärare har en positiv syn i att se möjligheterna i de yttre ramfaktorerna vilket bidrar till att barn i större utsträckning får vara fysiskt aktiva. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how prospective preschool teachers view physical activity in preschool and whether there are external framework factors that affect which physical activity is made possible. These are external framework factors such as curriculum, time for planning, educators' skills and attitudes, the size of the children's group, premises, environments and material resources. These framework factors are based on the framework factor theory, which has also been the theoretical basis for our study. 14 prospective preschool teachers divided into three groups participated in the study. Focus groups were used as a method to gain knowledge about what perceptions the prospective preschool teachers have about physical activity and which external framework factors can influence the area. Based on audio recording at the focus group interviews and transcription of the material, which was then analyzed based on the IPA method, a result could be discerned. The results show that the prospective preschool teachers feel that there are influencing framework factors for what physical activity can be made possible in the preschool. The curriculum and the time for planning physical activity are difficult factors to influence. It also appears that the size of the group of children, the competence of educators and the different environments of the preschool are framework factors that affect the enabling of physical activity. At the same time, the prospective preschool teachers see the possibilities in being able to influence these framework factors in order to be able to enable physical activity to a greater extent. Thus, the results show that how preschool teachers choose to relate to the external framework factors, affects for which physical activity takes place in the preschool. Our study shows that prospective preschool teachers have a positive view in seeing the possibilities in the external framework factors, which contributes to children being physically active to a greater extent.

Bakgrund. Simning är en livsviktig kunskap och färskvara. Därför behöver förmågan underhållas livet ut. Simförmåga är inte ett binärt förhållningssätt, utan påverkas av olika förutsättningar. Exempelvis vattnets temperatur.  Syfte. Studiens syfte är att undersöka hur sim- och vattenundervisning används i svenska gymnasieskolor och vilka utmaningar som påverkar dess implementering. Metod. Undersökningen är en kvantitativ webbaserad enkätstudie som genom ett stratifierat urval har besvarats av 135 idrottslärare på gymnasieskolor ifrån hela Sverige. Resultat. Resultatet påvisar att 75,6 % utav respondenterna använder någon form av simundervisning. Det är 25,9 % respondenter som enbart använder praktisk undervisning och 4,4 % som använder teoretisk. Flest lärare (45,2 %) använder bägge. Den praktiska undervisningen används vid få tillfällen, där majoriteten av lärarna använder det under genomsnittet (M = 3,01). Ett chi2-test (15,76; df = 3; p = 0,001) och ett Cramérs V (0,34) påvisade att det finns ett signifikant samband där kvinnor i en högre grad har ett uttalat intresse för sim- och vattenaktiviteter. De fem största utmaningarna i realiserings- och transformeringsarenan är tillgång till simhall/badplats, tidsaspekten, klassernas storlek, kroppsideal och genusaspekter. Livräddningsaktiviteter är den absolut vanligaste aktiviteten, följt utav traditionell motionssimning. Majoriteten av lärare kunde koppla ämnesplanen till simundervisningen. Kopplingen är dock svag och påverkar därför simundervisningens användande och utformning. Slutsats. Studiens resultat påvisar att nästan alla respondenter anser att simundervisning är viktigt. En stor andel av dem använder sim- och vattenundervisning i skolan och majoriteten av dem vill ha mer simundervisning. Yttre ramfaktorer och att det saknas starka kopplingar till ämnesplanen kan försvåra simundervisningens implementering i praktiken. / Background. Swimming is a lifesaving skill. It is a dynamic process that needs to be practiced throughout life. Swimming ability is not on a binary scale but on a continuum that depends on different factors, such as water temperature. Aim. This study aims to research the usage of swimming and aquatic education in upper-secondary Swedish schools and its challenging factors.  Method. The study uses a quantitative web-based survey that has been responded to by 135 upper-secondary school PEH teachers from all over Sweden through a stratified selection. Results. The results show that 75.6 % of the respondents use some form of aquatic education. Of the educators, 25.9 % only use practical swimming education, and 4.4 % use theoretical Aquatic education. Most of the respondents (45.2 %) use both. Swimming education is used on rare occasions, where most teachers use it below average (M = 3.01). A Chi2 test (15.76, df = 3, p = 0.001) and a Cramér’s V test (0.34) show that there is a statistically significant relationship that indicates that women tend to have a higher interest in aquatic activities than men. The five most common challenges for implementing aquatic education are in the transformation arena and the realization arena. These challenges include access to swimming facilities, time, class size, body image, and gender perspectives. The most common activity used is lifesaving, followed by traditional swimming. Most teachers could connect swimming to the curriculum. However, the connection was tenuous and affected the implementation of aquatic education in PEH. Conclusion. The result of the study shows that most teachers believe swimming education to be important. Many teachers use swimming education in school, and most of them want more of it. Factors such as the curriculum and distance to water make it challenging to implement swimming in education.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering. / The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.