Bakgrund. Simning är en livsviktig kunskap och färskvara. Därför behöver förmågan underhållas livet ut. Simförmåga är inte ett binärt förhållningssätt, utan påverkas av olika förutsättningar. Exempelvis vattnets temperatur.  Syfte. Studiens syfte är att undersöka hur sim- och vattenundervisning används i svenska gymnasieskolor och vilka utmaningar som påverkar dess implementering. Metod. Undersökningen är en kvantitativ webbaserad enkätstudie som genom ett stratifierat urval har besvarats av 135 idrottslärare på gymnasieskolor ifrån hela Sverige. Resultat. Resultatet påvisar att 75,6 % utav respondenterna använder någon form av simundervisning. Det är 25,9 % respondenter som enbart använder praktisk undervisning och 4,4 % som använder teoretisk. Flest lärare (45,2 %) använder bägge. Den praktiska undervisningen används vid få tillfällen, där majoriteten av lärarna använder det under genomsnittet (M = 3,01). Ett chi2-test (15,76; df = 3; p = 0,001) och ett Cramérs V (0,34) påvisade att det finns ett signifikant samband där kvinnor i en högre grad har ett uttalat intresse för sim- och vattenaktiviteter. De fem största utmaningarna i realiserings- och transformeringsarenan är tillgång till simhall/badplats, tidsaspekten, klassernas storlek, kroppsideal och genusaspekter. Livräddningsaktiviteter är den absolut vanligaste aktiviteten, följt utav traditionell motionssimning. Majoriteten av lärare kunde koppla ämnesplanen till simundervisningen. Kopplingen är dock svag och påverkar därför simundervisningens användande och utformning. Slutsats. Studiens resultat påvisar att nästan alla respondenter anser att simundervisning är viktigt. En stor andel av dem använder sim- och vattenundervisning i skolan och majoriteten av dem vill ha mer simundervisning. Yttre ramfaktorer och att det saknas starka kopplingar till ämnesplanen kan försvåra simundervisningens implementering i praktiken. / Background. Swimming is a lifesaving skill. It is a dynamic process that needs to be practiced throughout life. Swimming ability is not on a binary scale but on a continuum that depends on different factors, such as water temperature. Aim. This study aims to research the usage of swimming and aquatic education in upper-secondary Swedish schools and its challenging factors.  Method. The study uses a quantitative web-based survey that has been responded to by 135 upper-secondary school PEH teachers from all over Sweden through a stratified selection. Results. The results show that 75.6 % of the respondents use some form of aquatic education. Of the educators, 25.9 % only use practical swimming education, and 4.4 % use theoretical Aquatic education. Most of the respondents (45.2 %) use both. Swimming education is used on rare occasions, where most teachers use it below average (M = 3.01). A Chi2 test (15.76, df = 3, p = 0.001) and a Cramér’s V test (0.34) show that there is a statistically significant relationship that indicates that women tend to have a higher interest in aquatic activities than men. The five most common challenges for implementing aquatic education are in the transformation arena and the realization arena. These challenges include access to swimming facilities, time, class size, body image, and gender perspectives. The most common activity used is lifesaving, followed by traditional swimming. Most teachers could connect swimming to the curriculum. However, the connection was tenuous and affected the implementation of aquatic education in PEH. Conclusion. The result of the study shows that most teachers believe swimming education to be important. Many teachers use swimming education in school, and most of them want more of it. Factors such as the curriculum and distance to water make it challenging to implement swimming in education.