Denna intervjustudie sammanställer hur sex erfarna lärare arbetar med digitala skrivverktyg och att skriva för hand. Under litteraturstudien vi skrev år 2023 framkom det i resultatet att en kombinerad skrivundervisning med digitala skrivverktyg och att skriva för hand är att föredra framför att bara göra det ena eller det andra. Intervjustudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet och språket. Intervjustudien är kvalitativ och innehåller semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas. Det är två lärare i årskurs 1–3 och fyra lärare i förskoleklass. I resultatet framställs likheter och skillnader mellan hur lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning. Det framkom att lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning på olika sätt. Två av lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning redan i förskoleklass medan två av lärarna arbetar mer med att skriva för hand i förskoleklass. Alla lärarna i årskurserna 1–3 arbetar med en kombinerad skrivundervisning men de gör det på olika sätt. / This interview study complies how six experienced teachers work with digital writing tools and write by hand. During the literature study we wrote in 2023, it emerged in the results that a combined literacy teaching with digital writing tools and writing by hand I preferable. The interview study is based on a sociocultural perspective as the emphasis is on learning and language. The interview study is a qualitative and contains semi-structured interviews where six teachers are interviewed. There are two teachers in grades 1–3 and four teachers in preschool. The results show similarities and differences between how teachers work with a combined literacy teaching. It emerged that the teachers work with a combined literacy teaching in different ways. Two of the teachers work with a combined literacy teaching in preschool, while two of the teachers work more with handwriting in preschool. All teachers in grades 1–3 work with a combined literacy teaching but they do it in different ways.

Tabletop role-playing games (TRPGs), also known as Pen-and-Paper role-playing games(PnP-RPGs), are games that can be described as a mix between board games and improvisationaltheatre. Each player takes on the role of a single character, while the game’s leader(GM or DM) is in charge of both simulating the game world, acting out all remainingcharacters and facilitating the game rules. The games are often played in campaigns,continual stories told over several gameplay sessions. This thesis investigates whetherplayers’ types/characteristics and preferences affect the enjoyment of play, and in particularwhether being coherent with the rest of the role-play group in these respects affects theenjoyment of TRPG play. The research questions were addressed primarily by a surveyamong TRPG players that received 1,982 completed questionnaires. These were thenanalysed by correlation and factor analyses in order to find connections between responses.The thesis work shows that the length and depth of previous experiences have almost nocorrelation to the level of enjoyment. Some aspects of the game itself contributed to theenjoyment, but a clearer factor was that of group coherence – if the player perceives thegroup to have the same or similar stances as him/herself on game preferences.Keywords: tabletop role-playing game, pen-and-paper role-playing game, groupcoherence, game enjoyment, satisfaction / Bordsrollspel (TRPGs), även känt som penna-och-papper-rollspel (PnP-RPGs), är en typ avspel som kan beskrivas som en blandning mellan brädspel och improvisationsteater. Varjespelare antar rollen av en karaktär, medan spelledaren (GM eller DM) ansvarar för simuleringenav spelvärlden, agerandet av resterande karaktärer samt ansvar för regelhållningen.Denna uppsats undersöker om spelartyper (egenskaper) och deras preferenser påverkarspelglädjen, och i synnerhet huruvida det är viktigt att ha samma uppfattning som den övrigagruppen i dessa frågor (gruppkoherens). Forskningsfrågorna besvarades huvudsakligengenom en enkätundersökning bland TRPG-spelare som gav 1982 komplett ifyllda enkätsvar.Dessa analyserades sedan med korrelations- och faktoranalyser för att hitta kopplingarmellan svaren. Uppsatsen visar att längden och djupet av tidigare spelupplevelser nästan intehar något samband med nivån av spelglädje. Några aspekter av själva spelet bidrog däremottill spelglädjen, och den tydligaste faktorn var gruppens koherens – om spelaren uppfattar attgruppen har samma eller liknande ståndpunkter som sig själv när det gäller spelpreferenser.Nyckelord: bordsrollspel, penna- och papper-rollspel, gruppkoherens, spelglädje, nöjdhet

Denna studie avser att undersöka svensklärares inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande i syfte att utröna hur detta påverkar deras undervisning. Vidare ämnar studien att lyfta fram de arbetssätt och sammanhang i vilka dessa lärare uppmuntrar eleverna till handskrivning i svenskundervisningen på gymnasiet. Ett vidare syfte är att belysa vilka utmaningar lärarna upplever att det finns med att bevara och främja handskriften. För att uppnå detta användes halvstrukturerade, öppna intervjufrågor riktade till verksamma svensklärare på gymnasiet. Resultatet analyserades i förhållande till ramfaktorteorins olika kategorier för att uppmärksamma hur de olika ramarna påverkar undervisningen och lärarnas didaktiska val. Resultatet visade att hälften av lärarna arbetade aktivt för att främja och bevara handskriften, medan den andra hälften arbetade aktivt för digitaliseringen. Det fanns således ingen lärare som var motståndare till vare sig digitalisering eller handskrivning, däremot gick det att urskilja olika faktorer som var utmärkande för det ena eller andra arbetssättet. Det tydligaste resultatet som framkom var den elevorienterade ramen som pekade på elevernas bristande förkunskaper och ovana med att skriva för hand. Detta kunde dock ses som en konsekvens av de pedagogiska och organisationsrelaterade ramarna. Ytterligare ett syfte med studien bestod i att undersöka gymnasieelevers inställning till handskrivning respektive digitalt skrivande och att ta reda på i vilka sammanhang i svenskundervisningen som eleverna valde att skriva för hand, vilket undersöktes med en webbenkät. Resultatet från enkäten jämfördes slutligen med lärarnas intervjusvar. Sammantaget fanns en ömsesidighet i lärarnas och elevernas uppfattning gällande såväl handskrift som digitalt skrivande. De elevrelaterade utmaningarna var något som eleverna själva också höll med om, vilka de ansåg var digitaliseringens nackdelar.