Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns.

Syftet med våran studie är att undersöka vilken inställning blivande förskollärare har till pedagogers delaktighet i barns fria lek i förskolan. Vi syftar till att undersöka vilka erfarenheter de bär med sig samt vilka uppfattningar de har gällande hur delaktighet i barns lek påverkar leken och lärandet i den. Studiens data inhämtades genom kvalitativa intervjuer med nio studenter från förskollärarutbildningen på Karlstad Universitet, intervjuerna genomfördes enskilt med varje informant över Zoom. Resultatet visade att samtliga informanter såg pedagogers delaktighet i barns fria lek som något positivt. Resultatet pekar också på att pedagoger tar sig an varierande roller som sin ingång i barns fria lek, Studiens slutsatser är att pedagoger går in i barns lek med goda intentioner men med varierande resultat, där rollen pedagoger intar påverkar barns lek och lärande på ett negativt eller positivt sätt. / The aim of this study was to investigate future preschool teachers’ viewpoint on adult participation in children’s free play. Another aim of the study was to research future preschool teachers’ conceptions considering adult participations influence on play and the learning through play. The collected data of this study originated from qualitative performed interviews with nine students from the preschool teacher’s education through Karlstad University in Sweden. The interviews were performed through the program Zoom with the informers individually. The result shows that all the interviewed persons for this study saw adult participation in children’s free play as something positive. The result also shows that teachers chose different “roles” when they approach and participate in children’s play. The conclusion of this study is that teachers participate in children’s play with good intentions with varied results, the role teachers chose may or may not impact children’s play and learning through play in a positive or negative manner.

This study aims to contribute to knowledge about to what extent pre-school teacher students feel ready to work with digitalization in pre-schools after completing their teacher education. The participants are Swedish pre-school teacher students from the last two semesters in their teacher education programme, since we searched for students who will soon start to work in pre-schools. The method for this study is a digital semi-structured survey with both open and closed questions. The study is therefore a qualitative study with quantitative elements. The result of this study shows that the students claims that they have a good knowledge about how pre-schools work with digitalization and that they are ready to work with this subject after completing the teacher education programme. This study however shows that the majority of the respondents only have a moderate knowledge about the concept “adequate digital competence” and this knowledge depends on which university they belonged to. This is an interesting finding in this study because of the writing in the Swedish pre-school curriculum that claims that the pre-service teachers will be responsible to give the children opportunities to develop their adequate digital competence. How will the future pre-school teachers succeed in their new role as pre-school teachers if they don’t have the skills and knowledge themselves regarding this subject. / Denna studie syftar till att bidra med kunskap om i vilken utsträckning blivande förskollärare känner sig redo för att arbete med förskolans digitaliseringsarbete efter avklarad förskollärarutbildning. Studiens urval är förskolllärarstudenter som studerar i slutet på sin förskollärarutbildning för att säkerhetsställa att de tagit del av någon form av undervisning om ämnet under sin förskollärarutbildning. Metoden för denna studie är en digital semistrukturerad enkät med både förkodade och öppna frågor. Denna studie är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Resultatet i studien visar att de blivande förskollärarna själva upplever att de har goda kunskaper och kompetenser om förskolans digitaliseringsarbete och att de är redo att arbeta med detta efter avklarad förskollärarutbildning. Något som denna studie dock visar är att majoriteten av respondenterna inte har tillräckligt med kunskaper för vad adekvat digital kompetens handlar om samt att vilken kunskap studenterna fått med sig beror på vilket lärosäte de tillhört. Detta blir en intressant utgångspunkt för denna studie då det står tydligt i förskolans läroplan, Lpfö18 (Skolverket, 2018) att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet att utveckla sina adekvata digitala kompetenser. Hur ska då de blivande förskollärarna lyckas med sitt uppdrag om det själva inte har den kompetens samt kunskap som behövs för deras blivande profession.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur blivande förskollärare ser på fysisk aktivitet i förskolan och om det finns yttre ramfaktorer som påverkar för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Det handlar om yttre ramfaktorer såsom styrdokument, tid för planering, pedagogers kompetens och förhållningssätt, barngruppens storlek, lokaler, miljöer samt materiella resurser. Dessa ramfaktorer utgår från ramfaktorteorin som också varit den teoretiska grunden för vår studie. 14 blivande förskollärare fördelat på tre grupper deltog i studien, där fokusgrupper användes som metod för att få kunskaper om vilka uppfattningar de blivande förskollärarna har om fysisk aktivitet och vilka yttre ramfaktorer som kan påverka inom området. Utifrån ljudinspelning vid fokusgruppsintervjuerna samt transkribering av materialet som sedan analyserades utifrån IPA- metoden, kunde ett resultat urskönjas.Resultatet visar att de blivande förskollärarna upplever att de finns påverkande ramfaktorer för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras i förskolan. Läroplanen och tiden för planering av fysisk aktivitet är svårpåverkade ramfaktorer. Att barngruppens storlek, pedagogers kompetens och förskolans olika miljöer är ramfaktorer som påverkar möjliggörandet av fysisk aktivitet framkommer också. Samtidigt ser de blivande förskollärarna möjligheterna i att kunna påverka dessa ramfaktorer för att kunna möjliggöra för fysisk aktivitet i större utsträckning. Därmed visar resultatet att hur förskollärare väljer att förhålla sig till de yttre ramfaktorerna, påverkar för vilken fysisk aktivitet som sker i förskolan. Vår studie visar att blivande förskollärare har en positiv syn i att se möjligheterna i de yttre ramfaktorerna vilket bidrar till att barn i större utsträckning får vara fysiskt aktiva. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how prospective preschool teachers view physical activity in preschool and whether there are external framework factors that affect which physical activity is made possible. These are external framework factors such as curriculum, time for planning, educators' skills and attitudes, the size of the children's group, premises, environments and material resources. These framework factors are based on the framework factor theory, which has also been the theoretical basis for our study. 14 prospective preschool teachers divided into three groups participated in the study. Focus groups were used as a method to gain knowledge about what perceptions the prospective preschool teachers have about physical activity and which external framework factors can influence the area. Based on audio recording at the focus group interviews and transcription of the material, which was then analyzed based on the IPA method, a result could be discerned. The results show that the prospective preschool teachers feel that there are influencing framework factors for what physical activity can be made possible in the preschool. The curriculum and the time for planning physical activity are difficult factors to influence. It also appears that the size of the group of children, the competence of educators and the different environments of the preschool are framework factors that affect the enabling of physical activity. At the same time, the prospective preschool teachers see the possibilities in being able to influence these framework factors in order to be able to enable physical activity to a greater extent. Thus, the results show that how preschool teachers choose to relate to the external framework factors, affects for which physical activity takes place in the preschool. Our study shows that prospective preschool teachers have a positive view in seeing the possibilities in the external framework factors, which contributes to children being physically active to a greater extent.