The purpose of this study is to show how educators in preschool teach children about the diet’s importance for health. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire to get answers to our research questions. The questionnaire consisted of mostly closed questions and was answered by 206 educators in Swedish preschools. The survey was distributed via e-mail to educators in two swedish municipalities and via groups on Facebook for teachers and preschool teachers. We investigate the possible influence of various factors on teaching and in this way the framework factor theory permeates our entire work. The result shows that teaching about the diet´s importance for health in preschool may be influenced on the basis of constitutional, organizational and physical frameworks. The conclusion is that the participants of the study say that they teach more about the importance of diet for the body's functions than they do about the nutritional content of diet. Teaching also takes place to a greater extent if the educators have received further education in the subject. / Syftet med den här undersökningen är att visa på hur pedagoger i förskolan undervisar barnen kring kostens betydelse för hälsa. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät för att få svar på våra forskningsfrågor. Enkäten bestod av mestadels slutna frågor och besvarades av 206 pedagoger i förskolan. Enkäten distribuerades via e-mail till pedagoger i två svenska kommuner och via grupper på Facebook för lärare och förskollärare. Vi undersöker olika faktorers möjliga påverkan på undervisningen och på så sätt genomsyrar ramfaktorteorin hela vårt arbete. Resultatet visar att undervisningen kring kostens betydelse för hälsa i förskolan kan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Slutsatsen är att deltagarna i undersökningen anger att de undervisar mer kring kostens betydelse för kroppens funktioner än vad de gör kring kostens näringsinnehåll. Undervisning sker också i högre grad om pedagogerna har fått fortbildning inom ämnet.

Syftet med studien är att undersöka vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1. Studiens teoretiska ram utgår från läroplans- och ramfaktorteorin. Studiens data omfattas av olika regeringsförslag, den nya läroplanens framskrivning gällande förskoleklass och läsning i f–1 följt av åtta semistrukturerade intervjuer med fyra läromedelsförfattare och fyra verksamma f–1 lärare. Insamlade data analyserades utifrån Lindes (2012) tolkning av läroplansteorins tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna samt ramfaktorer som läroplan, tid och behörighet är centrala i analysen av resultatet. Resultatet visar att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bidra till många fördelar gällande den livsviktiga läsundervisningen och den enskilda elevens läsutveckling, då fokus nu kan läggas på läsundervisningens progression och lärare kan fånga upp de svaga eleverna i ett tidigare skede. Studiens resultat visar också att läroplanens framskrivning för förskoleklass kan komma att bidra till en utökad undervisningstid i förskoleklass, eftersom förskoleklassens timplan fortfarande varierar från skola till skola trots det obligatoriska införandet. Det råder dock delade meningar om vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1 och hur vidare läsundervisningen kommer att förändras eller bedrivas på samma sätt som innan. Slutligen indikerar studiens resultat att det finns vissa oklarheter om vem som ska arbeta i förskoleklass, lärare eller förskollärare, och att det beslutet kan bära med sig konsekvenser för att kunna uppnå en likvärdig skola för alla.

Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.

För den här studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare i religionskunskap vid högstadiet för att undersöka deras förståelse av sitt ämne och dess syfte. Två ämnesförståelser identifierades, identitetsorienterad ämnesförståelse samt kritiskt orienterad ämnesförståelse. I ett nästa steg analyserades ett urval av lärarnas examinationsuppgifter för att se vilken ämnesförståelse som återfanns i dem. Identitetsorienterad, kritiskt orienterad samt en bildningsorienterad ämnesförståelse påträffades. Studien har även undersökt vilka faktorer som, utöver lärarnas syn på ämnet, påverkar det urval och den metod lärarna väljer. Tre huvudfaktorer kunde urskiljas: elevförutsättningar, organisatoriska förutsättningar samt individuella förutsättningar. Undersökningen kommer även fram till att lärare med hög ämneskompetens är mer benägna till samtidsrelevant undervisning än lärare med lägre ämneskompetens. / For this study, five semi-structured interviews were conducted with five teachers of religious studies at the secondary level to elucidate their understanding of the subject and its purpose. Two understandings of the subject were identified: identity-oriented subject understanding and critically oriented subject understanding. In a subsequent step, a selection of the teachers' examination tasks was analysed to see which understanding of the subjectwas revealed in them. Identity-oriented, critically oriented, and also an educational-oriented subject understanding were discovered in them. The study also examined factors that, in addition to the teachers' views on the subject, influence the selection and method chosen by the teachers. Three main factors were discerned: student prerequisites, organizational prerequisites, and individual prerequisites. The investigation also concludes that teachers with high subject competence are more inclined towards teaching that is relevant to contemporary issues compared to teachers with lower subject competence.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering. / The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.