Syftet med studien är att undersöka vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1. Studiens teoretiska ram utgår från läroplans- och ramfaktorteorin. Studiens data omfattas av olika regeringsförslag, den nya läroplanens framskrivning gällande förskoleklass och läsning i f–1 följt av åtta semistrukturerade intervjuer med fyra läromedelsförfattare och fyra verksamma f–1 lärare. Insamlade data analyserades utifrån Lindes (2012) tolkning av läroplansteorins tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna samt ramfaktorer som läroplan, tid och behörighet är centrala i analysen av resultatet. Resultatet visar att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bidra till många fördelar gällande den livsviktiga läsundervisningen och den enskilda elevens läsutveckling, då fokus nu kan läggas på läsundervisningens progression och lärare kan fånga upp de svaga eleverna i ett tidigare skede. Studiens resultat visar också att läroplanens framskrivning för förskoleklass kan komma att bidra till en utökad undervisningstid i förskoleklass, eftersom förskoleklassens timplan fortfarande varierar från skola till skola trots det obligatoriska införandet. Det råder dock delade meningar om vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1 och hur vidare läsundervisningen kommer att förändras eller bedrivas på samma sätt som innan. Slutligen indikerar studiens resultat att det finns vissa oklarheter om vem som ska arbeta i förskoleklass, lärare eller förskollärare, och att det beslutet kan bära med sig konsekvenser för att kunna uppnå en likvärdig skola för alla.