<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket.<strong></strong></p><p>För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer.</p><p>Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev.</p><p>Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan. De äldre anställda som har arbetet längre än de yngre i förskolan såg istället mönster och reflekterade genom frågor som Vad? Hur? och Varför? vilket visar på att de som arbetat en längre tid i förskola och var äldre i större utsträckning än de yngre som arbetat en kortare tid i förskola gav uttryck för kunskapsmodellen know- how (Selander, 2006).</p><p>Skillnaderna mellan de anställda barnskötarna och förskollärarna kunde bland annat härledas till utbildningsbakgrund, ålder och antal år i yrket.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket. För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer. Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev. Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan. De äldre anställda som har arbetet längre än de yngre i förskolan såg istället mönster och reflekterade genom frågor som Vad? Hur? och Varför? vilket visar på att de som arbetat en längre tid i förskola och var äldre i större utsträckning än de yngre som arbetat en kortare tid i förskola gav uttryck för kunskapsmodellen know- how (Selander, 2006). Skillnaderna mellan de anställda barnskötarna och förskollärarna kunde bland annat härledas till utbildningsbakgrund, ålder och antal år i yrket.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet. I intervjuerna var det tydligt att förskollärarna oftare grundade sina svar på forskning medan barnskötarna svarade utifrån erfarenheter de har från praktiken.

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?           Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation. Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare. Materialet har sedan bearbetats genom att sammanställas i indelade avsnitt med kategorier och frågeställningar. Vidare har resultatet och analysen presenterats i interaktion med varandra där det påvisas att det vid olika arbetsuppgifter finns både skillnader och likheter mellan yrkesrollerna. Det har framkommit att i arbetet som är förlagt utanför barngruppen syns det skillnader mellan förskollärarrollen och barnskötarrollen vilket stämmer överens med de styrande medel som finns. Däremot framkommer det att vid arbete i barngruppen skiljer sig inte de olika yrkesrollerna från varandra med tanke på arbetsuppgifterna. Det pedagogiska arbetet med barnen är då fördelat väldigt olika mellan yrkena, medan omvårdnaden inte är det. Vilket visar att det är större skillnad mellan de olika förskolorna som undersökts än mellan yrkesrollerna i sig. I dessa förskolor har istället synen på förskollärare och barnskötare lyfts fram som två liknande yrkesroller där utbildning och erfarenhet utgör de största skiljefaktorerna. Resultatet visade på att förskollärare och barnskötare värderar de båda yrkesrollerna som viktiga yrkesgrupper då arbetet med små barn innebär både pedagogik och omvårdnad.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollärarens kompetenser och på vilket sätt dessa kompetenser skall användas i förskolan. Arbetet ämnar även ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, både utifrån teori och utifrån rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet är att det finns en god och enhetlig syn på vad svensk förskolepedagogik innefattar, både i teori, läroplan och i praktik. Däremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebär, vilket resulterar i att det är svårt att fastställa vilka exakta uppgifter förskolläraren och barnskötaren skall ha i verksamheten. Att förskolor arbetar med integrerade arbetslag behöver inte vara avgörande för verksamhetens kvalitet utan snarare handlar det om hur rektorerna väljer att använda de olika kompetenserna och hur de anser att dessa kan gynna barnen på bästa sätt. Att det finns tankar ifrån alla respondenter om en vidareutbildning för barnskötare betyder att det finns en önskan att bredda förskolepersonalens kompetens och skapa en enhetlig yrkeskategori- förskollärare.

Förskolans verksamhet ska enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt följas upp, utvärderas och analyseras för att utveckla den verksamhet som bedrivs. För att kartlägga verksamheten och identifiera eventuella utvecklingsområden kan pedagogisk dokumentation användas som en metod i det systematiska utvecklingsarbetet. Idag består mer än hälften av de pedagoger som bedriver utbildningen i de svenska förskolorna av barnskötare. Eftersom att det i tidigare forskning verkar finnas en kunskapslucka gällande barnskötarnas roll i den pedagogiska dokumentationen, är syftet med studien att undersöka vilka förutsättningar och föreställningar de har i arbetet med den pedagogiska dokumentationen.   I studien har vi använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där empirin är insamlad utifrån ett subjektivt urval med sex pedagogiskt verksamma från två olika kommuner. Studiens syfte var att synliggöra barnskötarnas villkor och uppfattningar i arbetet med pedagogisk dokumentation, samt hur dessa faktorer påverkar. För att öka kunskapen kring olika aspekter som kan påverka användes ramfaktorteorin. I resultaten framkommer det att barnskötarnas förutsättningar är begränsade gällande kompetens och möjlighet till reflektion, som i sin tur hindrar dem i framställandet av den pedagogiska dokumentationen. Resultaten visar även att de har föreställningar kring att en pedagogisk dokumentation ska framställas på ett visst sätt, som att den exempelvis ska innehålla ett korrekt akademiskt språk, vilket tenderar att leda till en osäkerhetskänsla hos studiedeltagarna. Studiens resultat visar att barnskötarnas drivkraft och intresse har lett till att de själva hittat strategier, såsom att studera andra kollegors arbete för att utveckla sitt pedagogiska dokumentationsarbete. Barnskötarna förväntas genomföra pedagogisk dokumentation, men verkar sakna kunskap om verktygets funktion till det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är en anledning till att det används som metod. Sammantaget vittnar detta om vikten att investera i god kompetens, inte bara för barnskötarna, utan för alla anställda.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten.

<p>I förskolan skall all personal jobba utifrån rådande styrdokument. För förskolan gäller Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i läroplanen för förskolan tar upp värdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollärarna och barnskötarna på två avdelningar planerade och jobbade med värdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som står om värdegrunden i läroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollärare och tre barnskötare på två olika avdelningar, jag har också gjort observationer på dessa avdelningar med två barngrupper på vardera 18 barn. Resultatet visar att förskollärarna är mer insatta i vad som står om värdegrunden i läroplanen för förskolan än vad barnskötarna är. En viss skillnad märks också mellan avdelningarna i hur insatt pedagogerna är och hur de jobbar.</p><p>Det som är gemensamt mellan de två avdelningarna är att de tänkt jobba med en värdegrundssaga men de har inte hunnit komma igång med arbetet än. Det som skiljer är att en avdelning har ett tänkande att jobba kring de olika till exempel respekt och hänsyn medans den andra avdelningen har tänkandet kring att jobba med jämställdhet.</p>

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft. Studien är en kvalitativ fallstudie som intar ett jämförande perspektiv mellan förskolor i offentlig och privat sektor där syftet är att undersöka skillnader och likheter i löneprocessen. Empirin har samlats in genom intervjuer med lönesättande chefer på förskolor i Stockholms innerstad. Studiens teoretiska referensram är både på institutionell nivå som visar hur arbetsmarknadens parter påverkar cheferna i lönesättningsprocessen men även individbaserade löneteorier som knyter an till de anställdas humankapital och prestation. Resultatet visar att lönesättningsprocessen i förskolorna är decentraliserad med individuellt fokus baserat på prestation. Offentliga förskolor verkar generellt ha ett mer strukturerat förhållningsätt gentemot fackliga avtal och förhandlingar. De offentliga förskolorna visar också på en tendens att prioritera utbildningsinsatser för sin personal medan de privata förskolecheferna har en benägenhet att fokusera mer på lönen. Samtliga förskolechefer påpekar vikten av en rättvis lönesättning samt att kunna motivera den för sin personal eftersom det påverkar sammanhållningen i arbetslaget. Resultatet visar också att förskolelärare i Stockholm Stad har en stor förhandlingsmakt på arbetsmarknaden idag vilket troligtvis beror på en hög efterfrågan på legitimerade förskolelärare.