<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket.<strong></strong></p><p>För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer.</p><p>Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev.</p><p>Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan. De äldre anställda som har arbetet längre än de yngre i förskolan såg istället mönster och reflekterade genom frågor som Vad? Hur? och Varför? vilket visar på att de som arbetat en längre tid i förskola och var äldre i större utsträckning än de yngre som arbetat en kortare tid i förskola gav uttryck för kunskapsmodellen know- how (Selander, 2006).</p><p>Skillnaderna mellan de anställda barnskötarna och förskollärarna kunde bland annat härledas till utbildningsbakgrund, ålder och antal år i yrket.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket. För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer. Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev. Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan. De äldre anställda som har arbetet längre än de yngre i förskolan såg istället mönster och reflekterade genom frågor som Vad? Hur? och Varför? vilket visar på att de som arbetat en längre tid i förskola och var äldre i större utsträckning än de yngre som arbetat en kortare tid i förskola gav uttryck för kunskapsmodellen know- how (Selander, 2006). Skillnaderna mellan de anställda barnskötarna och förskollärarna kunde bland annat härledas till utbildningsbakgrund, ålder och antal år i yrket.

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Skolverket, 2018, s.10, 13). För att pedagogerna ska kunna tillgodose denna helhet utgör anknytning en grundläggande aspekt att beakta inom förskolans utbildning. Detta eftersom barnet är i behov av minst en närvarande anknytningsperson för att söka stöd och trygghet hos (Broberg, Hagström &amp; Broberg, 2012, s.39, 201). Då denna trygghet skapar de bästa förutsättningarna för barnet att utvecklas och tillgodose sig lärande (ibid.). Föreliggande studie syftar till att skapa kunskap om den vikt utbildade barnskötare och förskollärare tillskriver anknytning i relation till förskolan, samt belysa om skillnader tillskrivs utifrån de olika yrkesprofessionerna. För att göra detta möjligt formulerades tre frågeställningar; Vilken vikt tillskriver pedagogerna anknytning i förskolan? Vilka möjligheter respektive svårigheter tillskriver sig pedagogerna ha för att tillgodose barnen en trygg anknytning? samt Framkommer det några skillnader i den vikt, samt de möjligheter och svårigheter, som tillskrivs anknytning utifrån yrkesprofession? Den metod som användes för att sedan besvara dessa frågeställningar var en webbaserad enkätundersökning. Detta eftersom det var av relevans att nå en stor grupp deltagande inom en begränsad tidsram, därmed var enkät som metod fördelaktigt (Björkdahl Ordell, 2012a, s.85). Några slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att en betydande majoritet av pedagogerna tillskriver anknytningen av stor vikt med undantag för ett fåtal förskollärare som tillskrev vikten som något lägre än övriga respondenter. Trots den stora betydelse pedagogerna tillskriver anknytning anser de att området inte lyfts tillräckligt inom förskolan. Av resultatet framkom det även att förskolans organisation enligt pedagogerna kan utgöra ett flertal svårigheter i arbetet med att tillgodose barnen en trygg anknytning. Dock ansåg sig majoriteten av pedagoger oftast eller ganska ofta trots detta ha möjlighet till att erbjuda barnen en trygg anknytning. Med undantag för ett fåtal förskollärare som ansåg sig ganska sällan ha denna möjlighet.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och metoder kring barn som uppvisar ADHD liknande beteende i förskolan. Barn får oftast sin diagnos i skolåldern och vill med hjälp av denna studie ta reda på pedagogers kunskaper kring dessa barn när de är i förskoleåldern. Vi har utgått ifrån Vygotskij och det sociokulturella perspektivet för att se pedagogernas och vårdnadshavares syn på inkludering. Studien är baserad på två olika metoder där den kvalitativa metoden bestod av intervjuer av förskollärare, barnskötare och rektorer i förskolan och den kvantitativa metoden bestod av en enkät där vårdnadshavare fick ge sitt perspektiv. I studien visar det sig att pedagogerna inte har utbildning riktad mot ADHD utan den kunskap de har är erfarenhetsbaserad. Ett perspektiv som även vårdnadshavare delade. Bristen på kunskap blir till konsekvenser för barnen, som leder till dålig självkänsla och sämre förutsättningar i det sociala samspelet och skolan. Forskningen belyser vikten av tidiga insatser och att alla som arbetar med barn bör känna till symtomen hos ADHD samt ha en kunskap kring vilka strategier och åtgärder som kan hjälpa barnet i förskolan och skolan.