Syftet med studien är att undersöka ett antal lärares tankar kring flexibel klassrumsmöblering och dess konsekvenser för läraktiviteter. Vi ville se vilka faktorer som ger lärarna möjligheter och begränsningar i sin undervisning och hur detta relaterar till tidigare forskning. Datainsamlingen består främst av kvalitativa intervjuer med lärare samt observationer av deras klassrum. Vi har även samlat in material genom vetenskapliga texter och andra artiklar kopplat till ämnet.            I resultatet kunde vi se att det fanns flera ramar, enligt ramfaktorteorin, och faktorer som påverkat lärarnas arbete med sin klassrumsmiljö. Beslut angående inköp, ekonomi, lokaler och elevgruppen samt lärarnas synsätt har bidragit till att vissa undervisningsprocesser har varit möjliga och vissa inte. Vi kunde se att lokalernas storlek och statiska möbler förhindrade lärarnas arbete mot en flexibel klassrumsmiljö. Även beslut angående ekonomi och inköp av möbler, i vissa fall, påverkade deras arbete negativt. Dock kunde lärarnas positiva inställning till att arbeta mer flexibelt bidra till att de gjorde det bästa av situationen de befann sig i. De använde möblerna och ytorna på ett sätt som främjade olika läraktiviteter. Detta resultat stämde överens med den tidigare forskningen vi läst och därför också med våra förväntningar.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare ser på och motiverar sin klassrumsmöblering, samt att synliggöra möjligheter och begränsningar med olika former av möblering. Studiens frågeställningar är: Hur planerar lärare sin klassrumsmöblering? Vilka möjligheter för lärande skapas av möblering i de olika klassrummen? Vilka begränsningar för lärandet skapar av möbleringen i de olika klassrummen? Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer med sex lärare, samt observationer och fotografier av deras respektive klassrum. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån ramfaktorteorin och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga respondenter har sitt eget sätt att konstruera möbleringen och att detta förstås kan vara kopplat till olika ramfaktorer. Samtliga lärare som deltagit i studien berättar att ingen av de har fått utbildning från lärarutbildningen om den fysiska miljön i skolan. Resultatet visar även på att två av lärarna, sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv, har skapat en mer fördelaktig klassrumsmöblering i relation till ett underlättande av kommunikativa processer. Slutsatsen av studien är att samtliga lärare har sitt eget sätt att konstruera sitt klassrum och att detta kan vara kopplat till såväl ledarstil som olika förutsättningar.