Inom det svenska skolväsendet råder det skillnader gällande hur digitaliseringen tar sig form, trots ambitionen att göra skolan mer jämlik oavsett lokala förutsättningar. Denna studie har som taget syfte att undersöka hur olika aspekter av digitaliseringen, nämligen tillgänglighet till digitala hjälpmedel, utformning av tekniksupport samt skolpersonalens fortbildning, förhåller sig till olika variabler. Variablerna i fråga är befolkningsmängd, kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa data hämtas från Statistiska centralbyrån samt Skolverkets statistikverktyg Siris. För att uppfylla detta syfte erbjöds rektorer genom en enkätundersökning redogöra för de förhållanden som råder på deras skolor gällande digitaliseringen. Dessa rektorer grupperades sedan beroende på kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, ekonomiska resurser i form av kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt utbildningskapital i form av andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa är alltså de variabler som aspekter av digitaliseringen analyseras i förhållande till.    Studien har kunnat visa på samband i vissa avseenden, men inte alla. En majoritet av sambanden berörde kommunstorlek och förekomsten av läromedel i digital form, tekniksupporten och dess utformning, fortbildning hos rektorer samt den digitala kompetensen bland lärarna. Utöver det så hade utbildningskapital ett samband med fortbildning bland rektorer.    Med detta har studien visat att skillnader förekommer inom skolväsendet beroende på vilken kommun som skolor är belägna i. De variabler vi trodde dessa skiljaktigheter samvarierade med visade sig inte stämma, i det här fallet. Utifrån detta är det av fortsatt relevans att undersöka fler variabler som kan bidra till förståelse om vad skiljaktigheter inom skolväsendet samvarierar med.

Rektorers position på dagens skolor innefattar en rad olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Rektorernas ledarskap har ett direkt inflytande på skolornas lärare, och där fyller de en viktig roll för hur välfungerande och framgångsrik skolan blir. Denna studies syfte var att undersöka, kartlägga och analysera vad lärare på låg- och mellanstadieskolor uppfattar som ett framgångsrikt ledarskap hos rektorer. Metoden som tillämpats till denna studie var kvalitativa intervjuer där nio lärare på låg- och mellanstadiet utgjorde urvalet. Resultatet visade att lärarna som deltagit i vår studie uppfattar ledarskapet som framgångsrikt när en rektor är exempelvis tydlig och strukturerad, lyhörd och stöttande, närvarande och tillgänglig och slutligen har kompetens och erfarenhet. Lärarnas uppfattningar går att kategorisera in i fyra huvudområden som är av lika stor vikt för att en rektor ska uppfattas som framgångsrik. Dessa områden är: fokus på att leda, fokus på känslor, fokus på verksamhet och rektorns erfarenhet och kompetens. / <p>2020-06-08</p>

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter. Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ansatserna i studien kan hänföras till ett systemteoretiskt perspektiv. Med hjälp av systemteorin kan vi få syn på de olika aktörernas förväntningar samt skolornas förutsättningar för handledning och identifiera dess effekter. Vid tolkning av intervjumaterialet används en hermeneutisk ansats där vi beskriver och lyfter fram det studien visar utan att generalisera. Metod Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av respondenternas inställning till specialpedagogisk handledning. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med hjälp av tidigare forskning samt vår erfarenhet och förförståelse kring ämnet handledning. 3 Resultat I vår studie har det visat sig att specialpedagogerna upplever ett starkt behov av stöd från ledningen för att grupphandledning ska bli av. Resultatet har visat att det finns en brist i kommunikationen mellan skolledare, specialpedagoger och lärare kring betydelsen av specialpedagogisk handledningen. Vidare pekar resultatet på att orsaken till detta först och främst är att skolledarna tycks sakna kunskap kring handledningens syfte och dess effekter.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized. The studyaims to examine how the principal manages and works with the systematic dailyquality work in the business with a view to increasing achievement. This is to giveprincipals and responsible principals an insight into the current situation ofprincipals' work with the systematic quality work.Results of the study show that in recent years there has been a positive developmentof principals' work with the systematic quality work. However, it is still the case thatdocumentation supporting the process can evolve even more.

Abstract: Large amounts of research have been performed regarding goal-setting and leadership and its effect on organizational performance. However, in school settings, the amount of performed research about leadership performance in relation to goal-setting is limited. The aim of the study was, therefore, to analyze specificity of locally-created goals and the principal’s performance-affecting behaviors during meetings, especially in relation to set goals. Based on Komaki’s research on managerial behavior structured observation was used to analyze the principal’s actions while leading meetings. Adding to the observations Locke &amp; Latham’s Goal-Setting Theory was used to perform a content analysis investigating the specificity of written goals. In total, 56 goals from seven schools in a large county/municipality in Sweden were analyzed. In total, 1,235 minutes of a principal leading their staff during meetings were recorded and analyzed. A majority of the goals written in the schools’ work-plans lacked specificity. This study found that principals talked about their goals while leading their staff at meetings, and they changed their behavior towards a more performance-affecting management style while doing so.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka förståelsen för rektorers upplevelse av positiv psykologi och PsyCap i sitt ledarskap. Forskaren Luthans valde ut de fyra PsyCap-begreppen Hope, Efficacy, Resilience och Optimism (H.E.R.O.) från positiv psykologi och såg dessa som positiva psykologiska resurser för individer i organisationer. Åtta rektorer med direkt personalansvar intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre teman: Upplevd betydelse av PsyCap, Nyckelrelationer och Lösningsfokusering. Resultatet visade att informanterna upplevde sig ha en god nivå på samtliga PsyCap-begrepp där Optimism var mest framträdande medan Resilience visade störst variation. I resultatet framträdde betydelsen av nyckelrelationer, främst till lärarna men även till eleverna. Det var i relationsskapandet som samarbete, trivsel och ett bra arbetsklimat skapades.

Syftet med aktuell studie är att undersöka vad den ändrade titeln från förskolechef tillrektor kan innebäraför yrkesuppdraget. I studien undersökshur yrkesuppdragethar definierats i läroplaner och styrdokument genom åren för att få en fördjupad förståelse för hur yrkesuppdragethar skrivits fram.Utgångspunkthar tagitsi den teoretiska ansatsen avFoucaults perspektiv på makt.I denkvalitativastudien harsju rektorer i förskolanintervjuats. Intervjuerna visar att förutsättningarna för uppdraget ser väldigt olika ut, med olika stora enheter och olika ledningsorganisation, vilket främst påverkar rektorernas möjlighet att verka som pedagogiska ledare. I studien lyftshur chefskapet i förskolan har beskrivits historiskt i styrdokument. Rektorerna i dennastudie menar att fortbildning för rektorer i förskolan i form av rektorsprogrammet blir en viktig del för att höja kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Men främst lyfter de att deras ändrade yrkestitel kan innebära ökad status för förskolan i allmänhetens ögon och att de själva kan mötasmer respektfullti och med denna titel. Effekterna av professionensförändrade yrkestiteltror de kan ta tid då det behöver implementeras på alla håll. Först och främst måste alla huvudmän använda sig av rätt benämning och sedan måste även samhället, med politiker och journalister i spetsen, använda rätt vokabulär när detkommer till förskolans kontext.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats. Resultatet analyseras utifrån en retorisk modell som gör gällande att all kommunikation vilar på tilliten till den som kommunicerar, till det kommunicerade och till de emotioner som kommunikationen väcker hos mottagarna.Undersökningen visar att skolledaren verkar i en mycket sammansatt kommunikativ kontext och att ledarskapet i hög grad är avhängigt av en rad olika kommunikativa premisser. En slutsats är att diskrepansen i hur medarbetarna uppfattar skolledarrollen i hög grad påverkar det kommunikativa ledarskapet. En tydlig premiss är att det från lärarhåll finns en förväntan på skolledarrollen som påverkar den kommunikativa kontexten på en rad olika sätt. En andra slutsats är att skolledaren kommunicerar med en, sett till förståelse, heterogen mottagargrupp. En tredje är att kommunikationen i hög utsträckning påverkas av en rad emotionella premisser. Sammantaget ställer de kommunikativa premisserna mycket höga krav på skolledares förståelse för och förmåga att kommunicera ledning.

The present study thesis aims to contribute to increased knowledge about how a shared leadership in the school can be constructed and understood. The study's knowledge object is shared leadership in the school. The study objects are school leaders who work together as well as their ideas about how they jointly construct a shared leadership in the school. In the present study, school leaders refer to the persons at the school who are the head of the teachers and other staff, with the task of leading the school's activities. This can thus be a principal or an assistant principal. The thesis is based on a qualitative study with interviews of school leaders who work together in what can be described as shared leadership. The interviews were conducted in pairs using a technique that in Swedish school development research has come to be called an interview with a performance chart. In the interviews, the school leaders who participated in the study were given the opportunity to jointly design the leadership as they perceived it to be designed whitin their activities. The study describes, analyzes and discusses these social constructions. The starting point for the analysis and the subsequent discussion is linked to previous research on shared leadership and organizational theory's way of managing leadership in relation to the business's need for structures that enable both stability and change. Based on an organizational argument, I discuss how school leaders working in shared leadership distribute tasks among themselves and how this distribution affects work organization and development organization. On the basis of the social constructivist theory as a theory of science in the study, I have found hermeneutics useful to describe how I have interpreted my results. The result shows that the different pairs of leaders lead with different kinds of shared leadership: co-leadership, functional leadership and in some cases even a mixture of these. The time spent on building a shared base for shared leadership influences the form of shared leadership that was constructed. The more time that was devoted to talking to each other and creating a common foundation to stand on, the more the school leaders came to lead together in a so-called co-leadership. Unless joint time was allocated, there was a tendency to divide work tasks between themselves and lead through functional leadership.

The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.