Rektorsrollen är komplex och inbegriper många olika dimensioner. Föreliggande studies syfte är att få en inblick i rektorers egen syn på sitt ledarskap utifrån tre centrala områden: (i) uppföljning av resultat och undervisning, (ii) jämställdhetsarbete och (iii) pedagogiskt ledarskap. Fem rektorer har i studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt intresse, vilket är en erfarenhetsfilosofi där begreppet livsvärld är centralt. Studiens resultat kommer synliggöra hur rektorerna förhåller sig till dessa centrala områden för att utföra sitt uppdrag. Resultatet av studien visar att rektorerna som intervjuats har en tydlig pedagogisk orientering vad gäller organisation, personalansvar och elevsyn, däremot lyfte ingen av respondenterna jämställdhetsaspekten i sina svar.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats. Resultatet analyseras utifrån en retorisk modell som gör gällande att all kommunikation vilar på tilliten till den som kommunicerar, till det kommunicerade och till de emotioner som kommunikationen väcker hos mottagarna.Undersökningen visar att skolledaren verkar i en mycket sammansatt kommunikativ kontext och att ledarskapet i hög grad är avhängigt av en rad olika kommunikativa premisser. En slutsats är att diskrepansen i hur medarbetarna uppfattar skolledarrollen i hög grad påverkar det kommunikativa ledarskapet. En tydlig premiss är att det från lärarhåll finns en förväntan på skolledarrollen som påverkar den kommunikativa kontexten på en rad olika sätt. En andra slutsats är att skolledaren kommunicerar med en, sett till förståelse, heterogen mottagargrupp. En tredje är att kommunikationen i hög utsträckning påverkas av en rad emotionella premisser. Sammantaget ställer de kommunikativa premisserna mycket höga krav på skolledares förståelse för och förmåga att kommunicera ledning.