<p>The E-department at GETRAG All Wheel Drive in Köping have problems with the efficiency on parts of their production equipment. The equipment with the most significant efficiency problems are four automated multifunctional production cells that produces housing for rear drive units. The major part of the problem is the large amount of small stops that causes the low efficiency.</p><p>The department already worked with logging of interruptions and efficiency calculations before this project started. However this work was not done to the extent considered necessary for a systematic follow-up of the interruptions.</p><p>The aim of this paper is to point out a more effective and systematic way to work with logging of interruptions and the follow-up. In addition the equipment were studied with a method for efficiency calculation that – if used properly- is a more powerful and a visually better method than the one used by the company today.</p><p>As the initial current state analysis of the equipment was made a lack of documented knowledge about the equipment was discovered. In addition the efficiency appeared to be lower than the companies previously presented figures.</p><p>With the help of new methods for logging of interruptions and a deeper failure analysis the production equipment were studied for ten weeks. These studies showed that the department have big opportunities to a more effective and more profitable production. This can be done by reducing the chronicle interruptions through a more systematic work with continuous improvements.</p><p>On the basis of the performed studies and the theoretical references a new working method that is based on the commitment of all employees is presented. This method can be used by the E-department to work with continuous improvements in a more systematic way than today.</p> / <p>E-verkstaden på GETRAG All Wheel Drive i Köping har effektivitetsproblem i delar av sin utrustning. Störst problem har avdelningen med fyra automatiserade fleroperationsceller som bearbetar ämnen till slutväxelhus. Till största del är det den stora mängden småstopp som ligger till grund för den låga effektiviteten.</p><p>Avdelningen arbetade redan vid starten av detta examensarbete i viss mån med störningsloggning och effektivitetsberäkningar. Dock utfördes inte detta arbete i den utsträckning och med det djup som krävs för en systematisk uppföljning av störningar.</p><p>Syftet med detta arbete var att visa på ett effektivare och mer systematiskt sätt att arbeta med störningsloggning och uppföljningsarbete. Dessutom granskades utrustningen med en effektivitetsmätningsmetod som om den används rätt är en mer kraftfull och visuellt bättre metod än den som används av företaget idag.</p><p>Då en inledande nulägesanalys utfördes på den berörda produktionsutrustningen upptäcktes brister i avdelningens dokumenterade kunskaper kring utrustningen. Dessutom visade sig effektiviteten vara betydligt lägre än de tidigare redovisade resultaten.</p><p>Med hjälp av nya metoder för störningsloggning och en mer ingående uppföljning av felorsakerna studerades den valda utrustningen i tio veckor. Studierna påvisade att det finns stora möjligheter till effektivare och mer vinstgivande produktion genom att systematiskt arbeta bort de kroniska störningar som finns i produktionsutrustningen.</p><p>Utifrån studierna som utförts och de teoretiska referenserna presenteras ett arbetssätt baserat på allas delaktighet, som kan användas av E-verkstaden för att på ett systematiskt sätt arbeta med ständiga förbättringar i produktionen.</p>

The E-department at GETRAG All Wheel Drive in Köping have problems with the efficiency on parts of their production equipment. The equipment with the most significant efficiency problems are four automated multifunctional production cells that produces housing for rear drive units. The major part of the problem is the large amount of small stops that causes the low efficiency. The department already worked with logging of interruptions and efficiency calculations before this project started. However this work was not done to the extent considered necessary for a systematic follow-up of the interruptions. The aim of this paper is to point out a more effective and systematic way to work with logging of interruptions and the follow-up. In addition the equipment were studied with a method for efficiency calculation that – if used properly- is a more powerful and a visually better method than the one used by the company today. As the initial current state analysis of the equipment was made a lack of documented knowledge about the equipment was discovered. In addition the efficiency appeared to be lower than the companies previously presented figures. With the help of new methods for logging of interruptions and a deeper failure analysis the production equipment were studied for ten weeks. These studies showed that the department have big opportunities to a more effective and more profitable production. This can be done by reducing the chronicle interruptions through a more systematic work with continuous improvements. On the basis of the performed studies and the theoretical references a new working method that is based on the commitment of all employees is presented. This method can be used by the E-department to work with continuous improvements in a more systematic way than today. / E-verkstaden på GETRAG All Wheel Drive i Köping har effektivitetsproblem i delar av sin utrustning. Störst problem har avdelningen med fyra automatiserade fleroperationsceller som bearbetar ämnen till slutväxelhus. Till största del är det den stora mängden småstopp som ligger till grund för den låga effektiviteten. Avdelningen arbetade redan vid starten av detta examensarbete i viss mån med störningsloggning och effektivitetsberäkningar. Dock utfördes inte detta arbete i den utsträckning och med det djup som krävs för en systematisk uppföljning av störningar. Syftet med detta arbete var att visa på ett effektivare och mer systematiskt sätt att arbeta med störningsloggning och uppföljningsarbete. Dessutom granskades utrustningen med en effektivitetsmätningsmetod som om den används rätt är en mer kraftfull och visuellt bättre metod än den som används av företaget idag. Då en inledande nulägesanalys utfördes på den berörda produktionsutrustningen upptäcktes brister i avdelningens dokumenterade kunskaper kring utrustningen. Dessutom visade sig effektiviteten vara betydligt lägre än de tidigare redovisade resultaten. Med hjälp av nya metoder för störningsloggning och en mer ingående uppföljning av felorsakerna studerades den valda utrustningen i tio veckor. Studierna påvisade att det finns stora möjligheter till effektivare och mer vinstgivande produktion genom att systematiskt arbeta bort de kroniska störningar som finns i produktionsutrustningen. Utifrån studierna som utförts och de teoretiska referenserna presenteras ett arbetssätt baserat på allas delaktighet, som kan användas av E-verkstaden för att på ett systematiskt sätt arbeta med ständiga förbättringar i produktionen.

Rektorsrollen är komplex och inbegriper många olika dimensioner. Föreliggande studies syfte är att få en inblick i rektorers egen syn på sitt ledarskap utifrån tre centrala områden: (i) uppföljning av resultat och undervisning, (ii) jämställdhetsarbete och (iii) pedagogiskt ledarskap. Fem rektorer har i studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt intresse, vilket är en erfarenhetsfilosofi där begreppet livsvärld är centralt. Studiens resultat kommer synliggöra hur rektorerna förhåller sig till dessa centrala områden för att utföra sitt uppdrag. Resultatet av studien visar att rektorerna som intervjuats har en tydlig pedagogisk orientering vad gäller organisation, personalansvar och elevsyn, däremot lyfte ingen av respondenterna jämställdhetsaspekten i sina svar.

<p>Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.</p><p>Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård.</p><p>Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken.</p><p>Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet.</p><p>Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.</p>

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna. Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård. Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken. Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet. Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.

Sammanfattning Syftet med studien, som grundar sig i en kvalitativ ansats, är att genom semistrukturerade intervjuer få uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter det finns med privatisering av barn- och ungdomsvård. Dessutom grundar sig studien på att upptäcka socialarbetare upplevda skillnader i uppföljningsarbetet hos kommunalt utredda familjehem respektive konsulentstödda familjehem. Utifrån tidigare forskning framgår det att barn och vuxna är väldigt beroende av kontinuitet gällande att träffa samma socialarbetare för att uppleva situationen på ett bra sätt. Stor omsättning av socialarbetare leder till att upplevelsen med dessa inte blir lika bra och att förtroendet för socialarbetaren sjunker.   Genom tematisk analys framkom det att uppföljningen av placerade barn skiljer sig beroende på om barnet är placerat i kommunal eller privat verksamhet. I studien framkommer det att socialtjänsten besitter det yttersta ansvaret för det placerade barnet men saknar insyn i de privata aktörernas arbete. Det finns inte heller någon granskning från IVO gällande de privata verksamheterna. Detta skapar en osäkerhet om barnets behov tillgodoses på rätt sätt. / Abstract The purpose of this study is to get an idea through a qualitative method based in semi-structured interviews of which positive and negative aspects exist with the privatization of child and youth care. In addition, the study is based on discovering social workers perceived differences in the follow-up work of municipally investigated family homes and consultant-supported family homes. Previous research conclude that children and adults are very dependent on continuity in meeting the same social worker to experience the situation in a good way. A high turnover of social workers generates a bad experience and a lack of trust between the social worker and client.  Through thematic analysis, it emerged that the follow-up of placed children differs depending on whether the child is placed in a municipal or private operation. In the study it appears that the social service has the ultimate responsibility for the placed child but lacks insight into the work of the private operations. This creates uncertainty as to whether the child’s needs are being met in the right way.