No description available.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp den viktiga anknytningen mellan mor – barn som en förutsättning för hur barnets fortsatta anknytningar till andra människor blir. Samspelet mellan föräldrar - barn, förskolepersonal - barn och samspelet i barngruppen som förutsättning för att de dagliga separationerna men även de mer beständiga skall fungera förhållandevis smärtfritt för alla inblandade. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser att det som sker i en del av barnets liv skapar kedjereaktioner, ringar på vattnet som påverkar andra delar av barnets liv och närmiljö.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur förskolepersonal resonerar kring de dagliga och mer beständiga separationer som sker runt barnen i förskolan.Metod: Vi har gjort en fenomenografisk undersökning där vi har använt oss av kvalitativ intervju som redskap. Vi har intervjuat sex olika personer som arbetar på förskola för att få fram deras resonemang kring fenomenet separationer.Resultat: I resultatet framgår att merparten av våra respondenter lägger stor vikt vid de dagliga separationerna som sker mellan barn och föräldrar. Det är viktigt att barnen har en bra anknytning till föräldrarna för att barnets fortsatta separationer skall fungera så bra som möjligt. De talar även om vikten av förberedelse när en större separation är nära förestående. Vikten av trygga barn framhåller de som en förutsättning för positiva separationer. Fem respondenter av sex menade att de lägger störst energi på de barn som skall avskiljas från barngruppen och mindre på de barn som blir kvar på förskolan. Förskolepersonalen kan genom god föräldrakontakt och medvetet arbete se till att de dagliga separationerna samt de mer beständiga separationerna fungerar på förskolan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

<p>År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visar att den etablerade anstalten beaktar barnperspektivet genom att anpassa besöksmiljöer samt har infört barnombud. Resultatet visar även att i planeringen av den kommande Verksmonanstalten har de beaktat barnperspektivet till en viss del.</p>

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visar att den etablerade anstalten beaktar barnperspektivet genom att anpassa besöksmiljöer samt har infört barnombud. Resultatet visar även att i planeringen av den kommande Verksmonanstalten har de beaktat barnperspektivet till en viss del.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa socialtjänstens arbete med kvinnor som befinner sig i prostitution, som sker såväl fysiskt som på internet. Studien har haft en kvalitativ ansats och innefattar fyra semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten, både socialarbetare på kommunal nivå och regionkoordinatorer på en regional nivå. Intervjuerna ämnar lyfta de yrkesverksammas erfarenheter och uppfattningar om arbetet med målgruppen. Intervjuerna har vidare tolkats med stöd i tidigare forskning inom området, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, teorin om institutionellt arbete samt begreppen handlingsutrymme och gatekeeper. De yrkesverksamma redogör för ett varierande arbete med kvinnor som befinner sig i prostitution, där arbetsuppgifterna skiljer sig åt beroende på vilken nivå de arbetade på. Vidare identifierades två centrala utmaningar i arbetet mot prostitution, att området är oprioriterat och osynliggjort utanför storstäderna samt att kunskapen till stor del är personbunden. Internet uppgavs vara både en utmaning och en möjlighet i arbetet, även hur man arbetade med internet som ett verktyg tycktes variera beroende på vilken nivå man arbetade på. Slutligen lyftes samverkan som den främsta möjligheten i arbetet med prostitution.

Increasing attention is being paid to the phenomenon of school refusing behaviour. Schools and other professionals are actively working to improve student attendance however the demand for knowledge of how to work with long term absence is significant. Without proper insight the wrong actions might be taken and make the issue worse. The aim with this study is to investigate how the problems and working methods in regards to school refusal behaviour can be understood. The study is based on a literature review of 16 academic articles and the result present six main themes, central for the purpose of the study. By applying ecological development theory as well as risk and protective factor theory the study concludes that school refusal behaviour is a complex problem and the young person with school refusing behaviour needs to be holistically understood in respect to the specific life situation of the individual and risk factors need to be understood as cumulative. Proper timing and intensity of interventions are of great significance as well as interprofessional cooperation and having a good alliance with the family, all of which is concluded to be of difficulty. It is also found that school refusal behaviour to a greater extent should be considered a societal issue instead of merely an individual problem.

Sammanfattning/abstrakt Jerneck Thell, Malin och Wallberg, Carolina (2017), Samverkan mellan hem och förskola - ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet. Inledning Intresset för samverkan i förskolan mellan specialpedagog och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, bottnar i författarnas avsaknad av tillräckliga kunskaper inom ämnet. Tidigare forskning i studien, pekar på vikten av samverkan mellan hem och förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, då det antas påverka barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser samverkans betydelse utifrån tre olika perspektiv, vårdnadshavarens, specialpedagogens samt förskollärarens. Syfte Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka faktorer, som kan påverka samverkan i förskolan mellan vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och specialpedagog å ena sidan och vårdnadshavare och pedagog å andra sidan. För att uppnå syftet är frågeställningarna följande: Vilka faktorer kan, enligt aktörerna, påverka samverkan mellan vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och specialpedagog å ena sidan och vårdnadshavare och pedagog å andra sidan? Hur kan förutsättningar för samverkan i förskolan se ut kring barn i behov av särskilt stöd, enligt aktörerna? Hur kan barn i behov av särskilt stöd påverkas av samverkan mellan hem och förskola, enligt aktörerna? Teoretisk förankring Studiens teoretiska förankring utgår ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, som visar på hur ett systems olika nivåer, mikro, meso, exo och makro påverkar varandra ömsesidigt såsom samverkan mellan hem och förskolas inverkan på barnet. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är en modell av Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon (1987) om olika samverkansnivåer, som visar på relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger. I teoridelen kommer även begreppet samverkan att definieras och skillnaden mellan samverkan och samarbete att påvisas. Metod Studien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Två specialpedagoger, två förskollärare och två vårdnadshavare har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation angående synen på samverkan. Studien vill i möjligaste mån tolka och förstå de intervjuades synvinkel, istället för att förklara och generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har till viss del sin grund i hermeneutik, vilket är den ena forskningsansatsen i denna studie, den andra är narrativ. Resultat Studiens resultat visar på vikten av goda relationer, så att en fungerande samverkan mellan hem och förskola kan byggas. För att få till stånd goda relationer, är det pedagogernas ansvar att arbeta för ett gott bemötande gentemot vårdnadshavarna och deras barn. Ett gott bemötande kräver att pedagogerna är tillmötesgående, empatiska och inlyssnande. En samsyn inom arbetslaget på förskolan angående samverkan är viktig, eftersom alla behöver dra åt samma håll för att skapa förtroendefulla relationer. När samsynen skiljer sig åt mellan vårdnadshavarna och pedagogerna gällande grundläggande värderingar såsom barnuppfostran, anser pedagogerna i studien att det är en försvårande omständighet för samverkan. En annan faktor som påverkar är bristen på tid, både från hemmets och förskolans sida. Det får till följd att det är svårt att få till kontinuerliga möten, vilka inte sker i tamburen över barnens huvud. Pedagogerna menar vidare att samverkan är särskilt betydelsefull med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Eftersom parterna då kan arbeta tillsammans, utifrån barnets förutsättningar och använda sig av gemensamma strategier både hemma och på förskolan. Att specialpedagogen kopplas in för att stötta pedagogerna i deras arbetssätt och förhållningssätt med ett barn i svårigheter, är a och o för barnets positiva utveckling. Även specialpedagogens samverkan med vårdnadshavarna, anser samtliga intervjupersoner i studien vara av stor vikt. Implikationer Examensarbetet lyfter avsaknaden av samverkan mellan specialpedagog och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Avsaknaden syns till exempel i Malmö Universitets beskrivning av Specialpedagogprogrammet. Samverkan nämns inte heller på de respektive kommunernas hemsidor utifrån specialpedagogens uppdrag. Även i studiens empiri framkommer bristen på information angående samverkan mellan specialpedagog och vårdnadshavare. Förhoppningen med studien är att kunna bidra till att samverkan i förskolan, mellan specialpedagoger och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, uppmärksammas och ges högre prioritet på alltifrån mikro- till makronivå. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, samverkan, utvecklingsekologisk teori, vårdnadshavare

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden. Studiens ambition är att kunna bidra till ökad förståelse för ämnesområdet och de påverkansfaktorer och förutsättningar som synliggörs genom empiri och teori. Genom följande frågeställningar vill jag uppnå mitt syfte: Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa möjligheter i mötet med ensamkommande ungdomar? Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa svårigheter i mötet med ensamkommande ungdomar?Studien har ett hermeneutiskt inspirerat, tolkande syfte med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet av intervjuerna har analyserats och kopplats till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys KASAM teori, vilka utgör studiens teoretiska ramverk. I resultatet har faktorer och förutsättningar som kan skapa möjligheter eller svårigheter inte delats upp eftersom jag sett att det tematiskt tenderar att höra ihop.Genom undersökningen kan jag se följande tendenser: Synen på ungdomen som ett aktivt subjekt i interaktion med sin omgivning uppfattar jag som en återkommande faktor och förutsättning genom resultatet i fråga om att skapa möjligheter i mötet med de ensamkommande ungdomarna. Resultatet motiverar att denna värdeföreställning erkänner ungdomens integritet, upplevelse och likvärdighet, samt kan lägga grunden för en ömsesidig respektfull relation. Att realisera ett sådant förhållningssätt går ut på att backa från definitionsmakten och inta en sensitiv, inkluderande, autentisk och prestigelös hållning i både sitt ledarskap och i det kollegiala samarbetet. I resultat syns flera paralleller med konklusioner som återges i tidigare forskning och litteratur. Genom studiens framställning har aktualisering av teorierna genererats.Jag tror att det gynnar mig som specialpedagog, mina kollegor, (både inom den specialpedagogiska professionen och andra) och inte minst barnen och ungdomarna att vi har kunskap om samspelets möjligheter och svårigheter. En förhoppning är att denna studie ska kunna underbygga utvecklingsarbete i verksamheter och institutioner där vuxna och minderåriga möts.

The purpose with this study is to make limiting and enabling factors for teaching in preschool visible. The study assume from an ecological of human development theory and a fenomenographic method with a thematic course. The study is built on preschool teacher´s understanding of the teaching concept. The result shows that preschool teachers strive for prerequisites to implement and carry though the teaching. Result also shows that preschool teachers strive for an equivalent preschool. Preschool teachers consider that teaching is a right that all of the children have. The result shows that preschool teachers strive to get all the children the same possibilities and opportunities to grow and learn. / Syftet med studien är att synliggöra begränsande och möjliggörande faktorer för undervisning i förskolan. Studien utgår ifrån en utvecklingsekologisk teori och en fenomenografisk metodansats med en tematisk inriktning. Studien bygger på förskollärares förståelse av undervisningsbegreppet ur förskolans kontext. Resultatet visar att förskollärare strävar efter rätt förutsättningar för att kunna implementera och genomföra undervisning. Resultatet visar också att förskollärarna strävar efter en likvärdig förskola. Förskollärarna anser att undervisning är en rättighet som alla barn ska ha. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att ge alla barn samma möjligheter och förutsättningar till utveckling och lärande.