Under 2015 kom 35369 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. I media och i samhället har det diskuterats flitigt kring olika händelser rörande de ensamkommande barnen och ungdomarna. När barn under 18 år kommer till Sverige tilldelas de en god man som ska se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt är det sällan vi hört de ensamkommande ungdomarnas egna röster. Sker god mans-uppdraget utifrån barnens villkor och barnperspektiv? Under förra året (2015) blev det också uppenbart att det saknades gode män till ensamkommande barn och ungdomar i kommunerna (Socialstyrelsen 2016). Vi ville förstå och undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever att god man uppfyller sitt uppdrag, i att vara den samordnade och stödjande länken till den ensamkommande ungdomen. Syftet är att undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever relationen med sin god man. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer för att samla in vår data. Deltagarna i vår studie var ensamkommande ungdomar mellan 16-17 år som inte varit i Sverige i mer än 1 år. Med vår studie kan vi bekräfta vissa likheter med tidigare internationell forskning samt se en del skillnader från tidigare nationell forskning. Vi kan också tolka att ytterligare verktyg och kunskaper behövs för att möta de ensamkommande ungdomarna utifrån ett barnperspektiv. De ensamkommande ungdomarna i vår studie upplever sig ha liten möjlighet att påverka relationen till sin god man. De ensamkommande ungdomarna försöker många gånger göra sina röster hörda men det är sällan problem blir åtgärdade. Få av våra deltagare hade en positiv upplevelse av sin god man och utförande av god mans-uppdraget.

Studien är uppbyggd och inspirerad utifrån det hermeneutiska perspektivet. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras integration i samhället ser ut, samt vad för olika copingstrategier ungdomarna använder sig av i de svårigheter och motgångar som kan möta dem under och efter deras asylprocess. Människor som flyr från sina hemländer på grund av till exempel krig är inte något nytt fenomen. Detta har förekommit tidigare och så länge oroligheter finns i olika länder kommer det troligen inte att stanna av den närmaste tiden. Ensamkommande ungdomar som kommit till Sverige för att söka asyl är en stor grupp och det sociala arbetet med att integrera dem pågår ständigt i samhället. Eftersom ungdomarna kan hamna i situationer som kan vara svåra att hantera så kan de i dessa situationer använda sig av olika copingstrategier. I studien har jag valt att intervjua afghanska pojkar, där fokus låg på att få reda på deras upplevelser utifrån en intervjuguide. Analysen av studien har genomförts med inspiration från den hermeneutiska cirkeln utifrån hur ungdomarna använder sig av copingstrategier. Tidigare forskning har även kopplats till min studie som har visat på likheter men även olikheter inom forskningen av ensamkommande ungdomar, forskningen som har använts kommer från både Sverige och några andra länder i Europa. Det framkommer i resultatet att ensamkommande ungdomar har liknade upplevelser av hur deras integration i samhället ser ut och vad de själva anser är problemområden som behöver ändras på. Det framkommer även att de använder liknande copingstrategier och att de är aktiva i att ständigt förändra sin situation till någonting bättre och att de trots motgångar och svårigheter ser ljust på framtiden. / unaccompanied adolescents, refugees, integration, coping strategies, social network, social work

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.</p>

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

In this essay, I aim to analyze unaccompanied refugee youths ́ experiences of medical age assessment and its directives. The study is based on deep interviews with three unaccompanied youths. The focus is to explore underlying power relationships that operate through the age assessment. To do that, I have used both theories of power as well as queer theory. The results show that all three informants have been mistreated by the Swedish Migration Agency. My analysis shows that power is expressed through institutions such as the Migration Agency and its administrators, Rättsmedicinalverket and the government. The informants felt powerless about their situation and they testify about a culture of mistrust against them. They felt forced to do the age test and they thought it was a reliable method, however the results showed the opposite. This led to devastating consequences for the informants such as mental illness, homelessness and exploitation. My result shows that all these factors, and how they affect one and other, is an expression of power.

Ensamkommande ungdomar som grupp har överlag sämre betygssnitt och svagare arbetsmarknadsanknytning jämfört med inrikesfödda. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med ensamkommande ungdomars förutsättningar för framtida studie- och yrkesval. Då studien syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledarnas arbete valdes en kvalitativ metod och sex intervjuer genomfördes med studie- och yrkesvägledare som arbetar på språkintroduktionsprogrammet. Det empiriska materialet analyserades med en innehållsanalys genom de teoretiska begreppen socialt kapital, habitus och handlingshorisont. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar för att de ensamkommande ungdomarna ska förstå betydelsen av kontakter inför arbetslivet och även ge ungdomarna förståelse för vikten av sociala nätverk. De ensamkommande ungdomarnas självkännedom och tidigare erfarenheter är andra delar studie- och yrkesvägledarna arbetar med för att ungdomarna ska få en förståelse för sin livssituation. De arbetar även med att informera om det svenska utbildningssystemet för att vidga de ensamkommande ungdomarnas perspektiv. Resultatet visar också att studie- och yrkesvägledarnas samarbete med andra personer som på andra sätt arbetar med ensamkommande ungdomar, inte svarade upp mot det samarbete som efterfrågas i forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som skapar möjligheter och hinder för ensamkommande unga flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med individer som kommit till Sverige som ensamkommande flyktingar från Afghanistan när det var minderåriga. Intervjun innefattar frågor som berör hela deras resa, från deras första tid i Sverige till där de befinner sig idag. Utifrån intervjuunderlaget har vi vidare analyserat vilka faktorer som har både skapat möjlighet och hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkten i vår analys har varit Bourdieus kapitalformer som innefattar socialt, kulturellt, ekonomiskt samt symboliskt kapital (Bourdieu,1986). Studiens resultat visar att det är flera faktorer som spelar in och har varit avgörande för deras resa in på arbetsmarknaden. Det gemensamma temat vi ser är att inträdet på arbetsmarknaden gynnas till stor del av ens sociala nätverk samt att man samlat på sig kulturellt kapital. Vidare omvandlas dessa faktorer till ekonomiska förutsättningar som i slutändan ger individerna en form av symboliskt kapital. / The purpose of this thesis is to investigate the factors that create opportunities and obstacles for unaccompanied young refugees to establish themselves in the labor market. The empirical material consists of six semi-structured interviews with individuals who came to Sweden as unaccompanied refugees from Afghanistan when they were minors. The interview includes questions that affect their entire journey, from their first time in Sweden to where they are today. Based on the interview data, we have analyzed which factors have both created opportunities but also obstacles to establishing oneself on the labor market. In our analytical work, we have used Bourdieu's theoretical forms of capital, which include social, cultural, economic and symbolic capital (Bourdieu, 1986). The results of the thesis show that there are several factors that come into play and have been decisive for their journey into the labor market. The common theme we see is that entry into the labor market is largely favored by one's social networks and that one has accumulated cultural capital. Furthermore, these factors are transformed into economic conditions that ultimately give individuals a form of symbolic capital.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från andra individer. Med tanke på målgruppens nuvarande situation kan varje karriärval både begränsa men också ge möjligheter för framtida karriärmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ensamkommande ungdomar ser på sina framtida karriärval. Studiens frågeställning lyder Hur ser ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval? Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Careership (1997) och CIP-teorin av Sampson et al (2004). Studiens informanter består av sju killar från Afghanistan och har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  Resultatet i denna studie visar att ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval grundar sig i möjligheter och begränsningar. Den nya gymnasielagen har visat sig vara en möjlighet för ungdomarna att få stanna i Sverige och påbörja ett nytt liv. Ungdomarna har fått möjligheten att välja en yrkesutbildning som ska göra det lättare för dem att hitta arbete efter avklarade studier. Detta i sin tur har gett ungdomarna möjligheten att få stanna i Sverige eftersom kravet är att de ska hitta ett arbete efter examen. Den nya gymnasielagen har å andra sidan också begränsat ungdomarnas framtida karriärval. Eftersom ungdomarna har fått anpassa sig till situationen och de utbildningar som har funnits, har detta lett till att de inte har kunnat fokusera på att nå sina drömyrken. Etablering på arbetsmarknaden har också begränsat ungdomarnas karriärval vilket leder till att det är svårt att få arbete och ta sig vidare i jakten på framtida karriärmål. Dock har det visat sig att det sociala nätverk som ungdomarna har fått ta del av har gett möjligheter till att knyta kontakter och komma in i samhället på ett smidigt sätt. Det sociala nätverket har även gett ungdomarna hopp om att fortsätta kämpa för en framtid i Sverige.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden. Studiens ambition är att kunna bidra till ökad förståelse för ämnesområdet och de påverkansfaktorer och förutsättningar som synliggörs genom empiri och teori. Genom följande frågeställningar vill jag uppnå mitt syfte: Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa möjligheter i mötet med ensamkommande ungdomar? Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa svårigheter i mötet med ensamkommande ungdomar?Studien har ett hermeneutiskt inspirerat, tolkande syfte med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet av intervjuerna har analyserats och kopplats till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys KASAM teori, vilka utgör studiens teoretiska ramverk. I resultatet har faktorer och förutsättningar som kan skapa möjligheter eller svårigheter inte delats upp eftersom jag sett att det tematiskt tenderar att höra ihop.Genom undersökningen kan jag se följande tendenser: Synen på ungdomen som ett aktivt subjekt i interaktion med sin omgivning uppfattar jag som en återkommande faktor och förutsättning genom resultatet i fråga om att skapa möjligheter i mötet med de ensamkommande ungdomarna. Resultatet motiverar att denna värdeföreställning erkänner ungdomens integritet, upplevelse och likvärdighet, samt kan lägga grunden för en ömsesidig respektfull relation. Att realisera ett sådant förhållningssätt går ut på att backa från definitionsmakten och inta en sensitiv, inkluderande, autentisk och prestigelös hållning i både sitt ledarskap och i det kollegiala samarbetet. I resultat syns flera paralleller med konklusioner som återges i tidigare forskning och litteratur. Genom studiens framställning har aktualisering av teorierna genererats.Jag tror att det gynnar mig som specialpedagog, mina kollegor, (både inom den specialpedagogiska professionen och andra) och inte minst barnen och ungdomarna att vi har kunskap om samspelets möjligheter och svårigheter. En förhoppning är att denna studie ska kunna underbygga utvecklingsarbete i verksamheter och institutioner där vuxna och minderåriga möts.