In the curriculum for Swedish in upper secondary school it is stated that the teaching should contain literature. However it is very much up to every teacher to decide which books the pupils should read and how the work should proceed. It can be hard to know how to carry out this task in a meaningful way and this thesis wish to evaluate a noted book-talking method in order to show how this work could be done. I my work I have taught an upper secondary class the method and then they have performed three book-talks in five groups of five to six pupils. Their book-talks were recorded and have then been analysed in order to see how the pupils use the method, what kind of progress they make and finally how they evaluate the method. The results show that some parts of the method is crucial for the outcome of the book-talks and also that some parts of the method is easier for the pupils to put into practice than others. Three lessons is too short time to be able to see any real progress but some of the groups get more comfortable with the method as the project proceeds. The pupils are very positive about using the method. They are also positive to book-talks on the whole.     Title: ”Tell me” – an evaluating study of Aidan Chamber’s book-talking method “Tell me”

<p>Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.</p>

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:</p><p>• Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?</p><p>• Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?</p><p>• Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?</p><p>Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.</p><p>Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas.</p> / <p>The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue:</p><p>• What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role?</p><p>• What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role?</p><p>• How are discussions about problems handled?</p><p>The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis.</p><p>Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.</p>

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar: • Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll? • Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen? • Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår? Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis. Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas. / The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue: • What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role? • What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role? • How are discussions about problems handled? The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis. Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.

Syftet med studien är att presentera ett designkoncept för publika diskussioner på nätet med målet att uppnå djupare diskussioner och minska mängden information overload. Arbetet använder metoden Concept Driven Interaction Design (CDID) som går ut på att skapa ett designkoncept utifrån flera olika teorier som appliceras genom interaktionsdesign. Ett designkoncept innehåller tre delar: ett namn, ett syfte och huvudprinciper. CDID innehåller sju steg som arbetet är utformat efter: 1.      Concept Generation – Summeras i en tabell som jämför diskussioner i forum (med flera antagande) och diskussioner med hjälp av metoden Philosophy for Children (P4C), samt annan teori. 2.      Concept Exploration – Åtta olika designaspekter identifieras utifrån jämförelsetabellen. 3.      Internal Concept Critique – Designaspekterna jämförs med två snarlika diskussionsformat. 4.      Design of Artifacts – Designkoncept version 1 skapas. 5.      External Design Critique – Intervjuer utförs för att undersöka intervjupersonerna generella erfarenheter av online diskussioner, testar antagandena från jämförelsetabellen och ge direkt feedback på första versionen av designkonceptet. 6.      Concept Revisited – Ändringar görs baserat på intervjumaterial och direkt feedback. 7.      Concept Contextualization – Designkonceptet kopplas tillbaka till litteraturen. Studien resulterar i ett designkoncept kallat CoFramer och stödjer dessa huvudprinciper som ställs i kontrast till material som identifierats genom intervjuerna: Tabell 1: CoFramers huvudprinciper och faktorer från intervjuer om diskussioner på forum. CoFramers huvudprinciper | Från intervjuer om diskussioner på forum Strukturerad början och slut | Diskussion utan tydligt slut Begränsat antal deltagare | Stor mängd deltagare Minimum antal deltagare | Många inaktiva åskådare Explicita deltagare | Lite information om deltagare Gemensamma förutsättningar | Otydlighet kring deltagares förutsättningar Begränsad informationstäthet per inlägg | Långa inlägg och/eller snabba inlägg Den röda tråden och parallella trådar | Oftast parallella trådar Aktiv samtalsledare | Outredda missförstånd Studien indikerar på att CoFramer bör resultera i mer strukturerade diskussioner och som utsätter användaren för en lägre mängd information overload och mindre grounding cost jämfört med vad som vanligtvis uppstår i publika diskussioner online. / The focus of this essay is to develop a design concept for online public discussions with deep discussions and low information overload. The method used is Concept Driven Interaction Design (CDID) which involves constructing a design concept by applying a variety of theories in tangible interaction design. A design concept has three basic parts: a name, high-level goals and outlines generic principles. CDID includes seven steps which is used in this work: 1.      Concept Generation – Formatted into a table that compare forum discussion (with several hypothesis) compared to discussions with the method Philosophy for Children (P4C) and other theories. 2.      Concept Exploration – Eight distinct design aspects are identified from the comparison table. 3.      Internal Concept Critique – The design aspects are compared to three similar discussion formats. 4.      Design of Artifacts – Design concept version 1 is created. 5.      External Design Critique – Interviews are conducted to explore their general experience of online discussions, investigate the hypothesis from the comparison table and to seek direct feedback on the first draft of the design concept. 6.      Concept Revisited – Changes are made to the design concept based on the interview material and the direct feedback. 7.      Concept Contextualization – The design concept is related to the original literature. The result of the study is a design concept named CoFramer. CoFramer’s generic principles are summarized and contrasted against factors identified from the interview material in this table: Tabell 2: CoFramer’s generic principles and interviews about online discussions. CoFramer’s generic principles | From interview material on forum discussion Organized start and ending | Discussions without clear ending Limited number of participants | Large number of participants Minimum number of participants | Large number of inactive spectators Explicit participants | Low information about participants Common conditions | Vagueness in participants conditions Limited information density per post | Long posts and/or fast posts The red thread and parallel threads | Often parallel threads Active facilitator | Unresolved misunderstandings The study indicates that CoFramer would create more structured discussions with a lower amount of information overload and less grounding cost compared what normally arise in public online discussions.