Este trabalho tem como tema a aquisição do constituinte-QU in situ por crianças adquirindo o Português Brasileiro (doravante PB). Tal construção é encontrada em outras línguas também e, de modo análogo ao PB, é aparentemente opcional no Espanhol e no Francês. Realizando um paralelo entre os estudos de outras línguas e o PB, analisamos a frequência da construção na fala infantil no PB, comparada à fala adulta, e, principalmente, os contextos que favorecem sua produção, em oposição à contraparte movida. Para tanto, utilizamos uma metodologia experimental que elicia perguntas em contextos sem e com Common Ground (informação previamente compartilhada) e com priming sintático (fenômeno em que a exposição a uma sentença facilita o processamento de uma outra sentença com estrutura igual ou similar), com o objetivo de verificar em quais contextos a produção de QU-in situ é facilitada. Além disso, observamos também a escolha da estratégia de pergunta diante da influência exercida pelo estatuto do elemento-QU (como adjunto ou argumento). Os resultados das análises quantitativas sugerem que, na fala infantil, há um favorecimento do QU-in situ em contextos de Common Ground. Também ficou clara a influência do priming sintático na fala de ambos os grupos, infantil e adulto. Podemos dizer, então, que a metodologia obteve sucesso na eliciação da construção estudada e evidenciou que as perguntas com QU-in situ e QU-movido, embora aparentemente opcionais, não são intercambiáveis, já que o primeiro tipo de pergunta ocorreria na fala infantil apenas em um contexto pragmático específico. / This study explores the acquisition of Wh-questions in which the whconstituent remains in situ by children acquiring Brazilian Portuguese (henceforth BP). Such construction is found in other languages as well and, like in BP, it is optional in Spanish and in French. Drawing a parallel between the studies of other languages and BP, we analyze the frequency of the construction in child speech, compared to the adult speech, and, most importantly, the contexts that favor its production, in opposition to its moved counterpart. In order to do so, we used an experimental methodology that elicits questions in contexts with and without Common Ground (previously shared information) and contexts with syntactic Priming (phenomenon in which the exposure to an utterance facilitates the processing of another utterance with the same or similar structure), with the purpose of checking which contexts facilitate the production of Wh-in situ. Besides that, we also investigated the choice of question strategy in face of the influence imposed by the status of the wh-element (as adjunct or argument). Results of the quantitative analyses suggest that, in child speech,Wh-in situ is favored in contexts of Common Ground. It also has been clear that theres an influence of the syntactic Priming in both adult and child speech. Therefore, we point out that the methodology was successful in eliciting Wh-in situ questions and has made it clear that Wh-in situ and moved Wh, although apparently optional, are not interchangeable, since the first one is bound to a specific pragmatic context in child speech.

Este trabalho tem como tema a aquisição do constituinte-QU in situ por crianças adquirindo o Português Brasileiro (doravante PB). Tal construção é encontrada em outras línguas também e, de modo análogo ao PB, é aparentemente opcional no Espanhol e no Francês. Realizando um paralelo entre os estudos de outras línguas e o PB, analisamos a frequência da construção na fala infantil no PB, comparada à fala adulta, e, principalmente, os contextos que favorecem sua produção, em oposição à contraparte movida. Para tanto, utilizamos uma metodologia experimental que elicia perguntas em contextos sem e com Common Ground (informação previamente compartilhada) e com priming sintático (fenômeno em que a exposição a uma sentença facilita o processamento de uma outra sentença com estrutura igual ou similar), com o objetivo de verificar em quais contextos a produção de QU-in situ é facilitada. Além disso, observamos também a escolha da estratégia de pergunta diante da influência exercida pelo estatuto do elemento-QU (como adjunto ou argumento). Os resultados das análises quantitativas sugerem que, na fala infantil, há um favorecimento do QU-in situ em contextos de Common Ground. Também ficou clara a influência do priming sintático na fala de ambos os grupos, infantil e adulto. Podemos dizer, então, que a metodologia obteve sucesso na eliciação da construção estudada e evidenciou que as perguntas com QU-in situ e QU-movido, embora aparentemente opcionais, não são intercambiáveis, já que o primeiro tipo de pergunta ocorreria na fala infantil apenas em um contexto pragmático específico. / This study explores the acquisition of Wh-questions in which the whconstituent remains in situ by children acquiring Brazilian Portuguese (henceforth BP). Such construction is found in other languages as well and, like in BP, it is optional in Spanish and in French. Drawing a parallel between the studies of other languages and BP, we analyze the frequency of the construction in child speech, compared to the adult speech, and, most importantly, the contexts that favor its production, in opposition to its moved counterpart. In order to do so, we used an experimental methodology that elicits questions in contexts with and without Common Ground (previously shared information) and contexts with syntactic Priming (phenomenon in which the exposure to an utterance facilitates the processing of another utterance with the same or similar structure), with the purpose of checking which contexts facilitate the production of Wh-in situ. Besides that, we also investigated the choice of question strategy in face of the influence imposed by the status of the wh-element (as adjunct or argument). Results of the quantitative analyses suggest that, in child speech,Wh-in situ is favored in contexts of Common Ground. It also has been clear that theres an influence of the syntactic Priming in both adult and child speech. Therefore, we point out that the methodology was successful in eliciting Wh-in situ questions and has made it clear that Wh-in situ and moved Wh, although apparently optional, are not interchangeable, since the first one is bound to a specific pragmatic context in child speech.

The aim of this thesis is to locate current problems concerning the process of finding common ground between a creative producer and its respective client, furthermore it aims to propose a solution to this problem in the context of collaborative video editing. The paper starts off by exploring research related to the topic. After that, it establishes, through interviews with experts within fields of video editing and graphic design, what the currently existing problems are concerning communication within their line of work. As a solution to these problems, a collaborative software is proposed with the idea of bridging the understanding between the video editor and its client. The paper ends with some conclusions surrounding the current state of the topic and proposes a way forward for both practitioners and researchers.

<p>I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen. För att kompensera för hastighetsbegränsningen och symbolurvalet använde sig deltagarna framförallt av två olika strategier, den ena innebar att man genom samkonstruktion skapade yttranden och den andra innebar att man använde sig av den ackumulerade samförståelsen för att på ett så ekonomiskt sätt skapa yttranden. Sammantaget visade sig kommunikationen med hjälp av ett hjälpmedel vara en process i vilken alla deltagare var involverade och påverkades av situationen.</p>

<p>Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem. Syftet med denna rapport har varit att beskriva positionsöverlämningar på ATCC Stockholm. Resultatet visar att flygledarna till stor del använder sig av en memorerad checklista som inte skiljer sig mycket från den fysiska de har framför sig och följer därmed ett generellt mönster. Det visar även att det svåra kan vara att upprätthålla uppmärksamheten under alla överlämningarna. Resultaten ger LFV en utgångspunkt till att börja med kvalitetssäkringen. Ur ett akademiskt perspektiv visar resultaten en tillämpning på hurde teorier som används i studien kan appliceras i kontexten positionsöverlämningar mellan flygledare.</p>

I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen. För att kompensera för hastighetsbegränsningen och symbolurvalet använde sig deltagarna framförallt av två olika strategier, den ena innebar att man genom samkonstruktion skapade yttranden och den andra innebar att man använde sig av den ackumulerade samförståelsen för att på ett så ekonomiskt sätt skapa yttranden. Sammantaget visade sig kommunikationen med hjälp av ett hjälpmedel vara en process i vilken alla deltagare var involverade och påverkades av situationen.

<p>En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H. Clarks kommunikationsanalytiska termer. Common ground används som representation för den ömsesidiga förståelse som här önskas belysas. Videomaterialet är hämtat från ett större forskningsprojekt där olika designgrupper tillsammans med kronofogdemyndigheten arbetar i workshops för att ta fram ett nytt IT-stöd.</p><p>Objekt visar sig vara viktiga verktyg för att orientera sig i ett samtal och för att representera information. De blir därmed viktiga för att hänvisa till common ground och säkra dess innehåll. Det är viktigt att lyfta interaktionsdesignerns roll för slutanvändaren och de verktyg och metoder denne kan behöva för att kommunicera och hitta lösningar på designproblem. Det finns därmed behov av fungerande ramverk för studier kring kommunikation, vilket visar sig kräva mer kunskap.</p>

Kunskapsbaserade stöd får en allt mer central roll inom vård och omsorg. De viktigaste rekommendationerna som idag finns är de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen har tagit fram. Som det ser ut idag används dessa i olika utsträckning inom primärvården runt om i Sverige och många landsting har sina egna varianter på kunskapsstöd. Därför ska ett nationellt kunskapsstöd utvecklas som alla kan ta del av för möjliggörande av att patienten får den bästa möjliga vården, vilket också ska leda till en mer jämlik vård i hela Sverige. I denna studie samlades information in om hur ett sådant stöd skulle kunna utformas via 8 intervjuer med läkare där resultatet sedan användes för att utforma en enkät som 16 personer inom primärvården från olika landsting besvarade. Enkäten behandlade frågor om hur de ville att informationen skulle presenteras och vilka huvudrubriker de ansåg vara viktigast i ett kunskapsstöd. Det visade sig att Behandling var den viktigaste huvudrubriken, att lättanvänt och pålitligt är viktiga egenskaper hos ett kunskapsstöd och att informationen ska presenteras kortfattat så att läkaren snabbt kan få en överblick av informationen då läkare ofta har tidsbrist.

No description available.

The key issue in recent debates of Christian apologetics is whether there is any common ground of data and criteria between believers and unbelievers. Two main schools are divided on this issue, namely: evidential and presuppositional apologetics. The evidential apologists claim that a common ground exists, and that objective proofs of theism are possible from this common ground. In contrast, the presuppositional apologists argue that there is no common ground; and they maintain that theoretical arguments (including apologetic ones) are unavoidably prejudiced by religious presuppositions. In this study, both sides are claimed to have their own flaws. The former apologetics has the flaw that its epistemic foundation (i.e., “classical foundationalism”) is fatally defective; and it is criticised by the reformational philosophical tradition, as well as secular contemporary (postmodern) epistemology. In contrast, the latter apologetics has the flaw that when the existence of common ground is entirely denied, the problems of circular reasoning (hence, relativism) and total communication breakdown are unavoidable. In order to clarify and deepen the issue, the tradition of reformational philosophy, which is represented by Kuyper, Dooyeweerd and Van Til is first examined; and it is shown that all three scholars struggle with the tension between antithesis and common ground; and they attempt their own solution. Secondly, the contemporary anti-foundationalist epistemology is examined; and it is shown that the same tension exists between “radical” and “moderate” postmodern (anti-foundationalist) epistemologies; and their debate is on-going – without any satisfactory conclusion. As a solution, it is suggested that the notion of common ground should be distinguished by the ontological and epistemological dimensions. From the epistemological standpoint, all knowledge is prejudiced; and no objective conclusion (on the issue of e.g., theism) can be arrived at by so-called “neutral” rational arguments. However, from the ontological standpoint, it is undeniable that all kinds of knowledge are made possible by certain universal (transcendental) conditions, which constitute the ontic common ground. In this distinction, the confusion is caused by the false assumption that the ontic common ground is meant to function as an epistemic neutral criterion. In contrast, this study argues that the ontic common ground functions only as the condition for the possibility of legitimate knowledge (including apologetic arguments). As a result, this study claims that traditional apologetics, based on objective theistic proofs should be abandoned, and that (radical) presuppositional apologetics needs to be modified. Therefore, as an alternative approach, a new “integral apologetics” is proposed – on the basis of Dooyeweerd’s modal theory of reality. This approach emphasizes the need to utilize different types of knowledge, which together could strengthen the apologetic persuasion towards Christian theism, and take into consideration of the whole context of apologetic dialogue. / PhD (International Trade), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014