Sammanfattning Huvudsyftet med vår studie var att med hjälp av metoden kvalitativ intervju undersöka lärares uppfattning av kooperativa lärgrupper. Studien hade sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin eftersom vi anser att lärande sker genom interaktion och samarbete mellan elever. Vi ville även utifrån vårt valda teoretiska perspektiv, ta reda på om lärare anser att kooperativa lärgrupper är ett bra arbetssätt för att utveckla elevers lärande och samspel, samt hur de uppfattar skillnaden mellan kooperativa lärgrupper och traditionella grupper. Det empiriska materialet vi har utgått ifrån består av fyra intervjuer av lärare i årskurs 2–4, från skolor runt om i Uppsala. Resultatet visade att alla lärare i studien har en positiv syn av kooperativt lärande och lärgrupper. Lärarna var eniga om att kooperativt lärande och lärgrupper innebär att eleverna ska vara lärresurser för varandra för att kunna utveckla såväl de sociala förmågorna som de akademiska kunskaperna. I studiens resultat framgår att samtliga lärare främst strukturerar sina lärgrupper utifrån elevernas samarbetsförmåga, då de upplever svårigheter i att placera eleverna i lärpar utifrån tanken om proximal utvecklingszon. Resultatet visade att lärarna i studien uppfattar sammanhållningen och det ömsesidiga beroendet i lärgruppen som viktigt för ett lyckat samarbete. De två nämnda faktorerna ska enligt lärarna gynnas av de olika roller som eleverna i lärgruppen har och som gör alla gruppmedlemmarna lika delaktiga. Gällande lärarnas uppfattning av elevernas lärande så visade resultatet att de anser att lärgrupper påverkar det sociala samspelet på ett positivt sätt. Utifrån sitt eget perspektiv ansåg lärarna att lärgruppens självständighet underlättar för dem att göra bedömningar och ta del av elevernas kunskap genom gruppens diskussioner. Det framgår i resultatet att alla lärare uppfattade sin roll som strukturerande, instruerande och observerande. Slutligen visade resultatet att lärarna i studien uppfattade skillnaden mellan traditionella grupper och kooperativa lärgrupper som att gruppmedlemmarna i den kooperativa gruppen är beroende av varandra på ett annat sätt än i den traditionella gruppen. De menade också att lärandet liksom processen står i fokus i den kooperativa lärgruppen snarare än slutresultatet som i den traditionella gruppen.

De allra flesta svenska barn och ungdomar har någon gång i sin ungdomvarit aktiva i idrottsrörelsen. På så sätt har idrottsledarna stora möjligheter att påverka barn och ungas utveckling, däribland även deras fysiska och psykiska hälsa. Behovet av alternativa lärmiljöer har utvecklat nya metoder inom ledarskapsutvecklingen, metoder som innefattar en mer omfattande social interaktion mellan deltagarna och som syftar till att skapa ett mer effektivt lärande genom diskussion och erfarenhetsutbyte. Här introducerasdet pedagogiska verktyget lärgrupp som ett sätt att bedriva folkbildning. Lärgruppen öppnar dörrarna för ett mer kollektivt lärande bland ledarna. Syftet med studien är att belysa ideella ledares uppfattningar av sin egen utveckling och sitt eget lärande inom idrottsföreningar som använder sig av lärgrupper som ett pedagogiskt verktyg inom svensk föreningsidrott. Studien är teoretiskt förankrad i det pedagogiska perspektivet kollektivt lärande. Datamaterialet samlades in i samband med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ett deltagande i lärgruppen har gynnsamma påföljder gällande ledarens utveckling och lärande. Genom samtalet i lärgruppen, där informations-, erfarenhets- och kunskapsutbyte stod i fokus, kunde ledaren förbättra sina förmågor och ta till sig nya idéer vilket bidragit till ett utvecklande av nya tankemönster.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur lärare upplever att formativ bedömning kommer till uttryck i deras undervisningspraktik efter en kompetensutvecklingsinsats kring formativ bedömning samt hur denna kompetensutvecklingsinsats gett dem stöd i arbetet med formativ bedömning. Utifrån forskningen kan några gemensamma drag skönjas: att det är något som sker under lärandet, att det handlar om att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov på ett bättre sätt samt att förbättra lärandet. I studien, som har en hermeneutisk ansats, genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio lärare. Empirin bearbetades sedan med hjälp av kontextuell analys. Utifrån utsagorna i intervjuerna kunde tre huvudkategorier kopplade till formativ bedömning identifieras, där de första två vara lärarens roll och elevens roll. I lärarens roll är närhet till elevernas lärandeprocess, skapande av en gynnsam lärmiljö samt den reflekterande läraren viktiga delar. Elevens roll kännetecknas av att eleven ska kunna äga sitt lärande och att eleverna ska kunna agera som läranderesurser för varandra. För att dessa båda roller ska kunna utvecklas krävs att den tredje huvudkategorin, kontinuerligt lärande, är förhanden. Om kontinuerligt lärande ska kunna ske, krävs att lärarna får stöd i processen i form av kollegialt lärande kopplat till sin dagliga praktik och att tid avsätts, såväl tillräckligt med tid vid varje lärtillfälle samt att dessa lärtillfällen pågår över tid.

Med denna studien vill vi få en ökad kunskap om lärares arbete med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Vi vill bidra till kunskap om möjligheter men även begränsningar med kooperativt lärande. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är sociokulturellt perspektiv, proximala utvecklingszonen, fem kooperativa grundprinciper och Social Interdependence Theory. En kvalitativ forskningsmetod används där semistrukturerade intervjuer genomförs med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Intervjuerna bestod av elva frågor och genomfördes via Google Meet. Resultatet visar utifrån lärarnas beskrivningar att de arbetar regelbundet med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Lärarna anser att alla kooperativa strukturer utvecklar elevers kommunikationsförmåga samt språk och kunskaper. Strukturerna EPA, APE och Mötas på mitten lyfts speciellt fram som framgångsrika i de yngre årskurserna. Resultatet visar att ett av skälen till att introducera kooperativa strukturer är för att lärarna anser att det bidrar till en uppstyrd och tydlig lärandesituation som bygger på kommunikation. Lärarna anpassar strukturerna efter elevernas behov och använder strategierna roller, lärpar och lärgrupper i samband med en kooperativ undervisning för att öka elevers delaktighet och kommunikation. Resultatet visar vidare att lärarna tycker att kooperativa strukturer stärker bland annat elevers samarbetsförmåga, meningsfulla interaktioner och lärandet av varandra i svenskundervisningen. Men lärarna anser även att det finns begränsningar med genomförandet av kooperativt lärande i undervisningen. Resultat framhäver att bildandet av en dynamisk grupp inte är enkelt. Dels för att några elever har svårt för samarbete och dels elever med exempelvis språklig sårbarhet kan vara svåra att placera. Elever som inte vill delta kan vara svåra att få delaktiga vilket kan leda till ett uteblivet eller ett negativt ömsesidigt beroende i den dynamiska gruppen.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.