No description available.

I denna studie undersöks hur sex lärare i svenska på högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmåga. Då denna förmåga inte betygsätts men poängteras som viktig i läroplanerna är det av vikt att se hur arbetet med förmågan fortgår. Resultaten har fåtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjälp av Meads responsteori samt Lewins fält- och kanalteori. I resultatet framkommer att lärarna anser ett givande och tagande, samt en förståelse för att flera är smartare än en, som viktiga aspekter av samarbete. Lärarnas metoder för att få eleverna att samarbeta skiljer sig åt, men de anser alla en god samarbetsförmåga vara av stor betydelse. Tidsbrist och press att betygsätta pekas ut som hindrande faktorer för att göra det som önskas i fråga om samarbete, både med kollegor och eleverna emellan. Slutsatsen som dras är att lärarna behöver få mer tid att arbeta med samarbetsförmåga, antingen i lärarutbildningen eller i deras dagliga verksamhet. Om denna tid inte avsätts signaleras till både lärare och elever att förmågan inte är av lika stor vikt som andra aspekter av undervisningen. Då förmågan poängteras som avgörande för framgång och välmående av både EU, tidigare forskning, läroplaner och informanterna, är det av största vikt att lärarna får denna tid.

Studiens syfte är att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka interaktion sker mellan lärare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jämföras sedan i allmänhet med skolor i mitt hemland gällande interaktionen. Jag har genomfört undersökningen med enkätmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nära Göteborg. Jag har försökt formulera enkätfrågor med noggrannhet och även ta upp så relevanta frågor som möjligt. De frågor rör interaktion i olika tänkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och även hur ofta en lärare blir uppskattad av sina elever mm. Det finns även en del observationer som jag har haft från mitt hemland då var jag barn och studerade på en skola som medförde mig att bedriva en sådan undersökning. Dessutom har jag skrivit ner vissa av mina observationer som jag haft under min högskoleutbildning (VFU) i Sverige. Undersökningen har lett att man ser interaktion mellan lärare och elev när det gäller uppskattning, rättvisbehandling och även interaktion sker bland eleverna. Däremot finns vissa spår som pekar mot att det inte sker uppskattning från elevernas sida mot sina lärare. Även påpekas att några elever inte alls blir uppskattade av sina klasskamrater.

ABSTRACT Visnja Fazlinovic En studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar deras prestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbeta A study of how experience of project-orientated work among students affects their achievement in the course Project work 100 points and their cooperativeness Antal sidor: 41 Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. De dokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt att målen uppnås. Några av de målen är: ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens” (Lpf 94:1.2). Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt. Att få arbeta i projekt innebär att lära sig och till slut kunna formulera och avgränsa ett problem, upprätta en plan för arbetets genomförande, omsätta denna plan i praktisk handling och kritiskt värdera utfallet av det egna arbetet. Projektarbete som arbetsmetod i undervisningen vilar på progressivismen som teori. Det är också en mycket vanlig arbetsform i arbetslivet. En kurs där alla elever får göra ett arbete i projekt är kursen Projektarbete, som sedan år 2000 är en kurs för alla gymnasieelever i åk3. Elever vid en del skolor och program jobbar mer i projekt än andra, även under tidigare årskurser och detta i grupp med andra. Syfte med denna uppsats är att få se om arbetsformen är representerad vid några gymnasieskolor och i så fall på vilket sätt, samt om elevernas erfarenhet av arbete i projekt får någon inverkan på deras prestation i Projektarbete och i så fall vilken? Påverkas även deras förmåga att arbeta med andra? För att studera det genomförde jag en enkät bland elever som läste både studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar vid de skolor som beskrivs i undersökningen och kompletterade det med några intervjuer. Intervjuerna genomförde jag med elever som redan deltog i enkäten och gav sitt medgivande för en eventuell intervju. Det presenterade resultatet baseras på vad elever har svarat i enkäten och vad några av dem har sagt i intervju. Resultatet visar att de skillnader som finns är störst mellan program och mindre inom samma program vid de olika skolorna, beträffande hur mycket arbete i projekt är representerat i undervisningen. Resultatet visar även att elever som är vana att arbeta i projekt tycker att det innebär att de presterar bättre i kursen Projektarbete, samt att det bidrar till att öka förmågan att samarbeta med andra. Sökord: Projektinriktat arbetssätt Projektarbete Samarbetsförmåga Elevers lärande

<p>ABSTRACT</p><p>Visnja Fazlinovic</p><p>En studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar deras</p><p>prestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbeta</p><p>A study of how experience of project-orientated work among students affects their</p><p>achievement in the course Project work 100 points and their cooperativeness</p><p>Antal sidor: 41</p><p>Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. De</p><p>dokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt att</p><p>målen uppnås. Några av de målen är: ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta</p><p>initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med</p><p>andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens” (Lpf 94:1.2).</p><p>Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt. Att få arbeta i projekt innebär att lära sig</p><p>och till slut kunna formulera och avgränsa ett problem, upprätta en plan för arbetets</p><p>genomförande, omsätta denna plan i praktisk handling och kritiskt värdera utfallet av det egna</p><p>arbetet. Projektarbete som arbetsmetod i undervisningen vilar på progressivismen som teori. Det</p><p>är också en mycket vanlig arbetsform i arbetslivet. En kurs där alla elever får göra ett arbete i</p><p>projekt är kursen Projektarbete, som sedan år 2000 är en kurs för alla gymnasieelever i åk3.</p><p>Elever vid en del skolor och program jobbar mer i projekt än andra, även under tidigare årskurser</p><p>och detta i grupp med andra.</p><p>Syfte med denna uppsats är att få se om arbetsformen är representerad vid några gymnasieskolor</p><p>och i så fall på vilket sätt, samt om elevernas erfarenhet av arbete i projekt får någon inverkan på</p><p>deras prestation i Projektarbete och i så fall vilken? Påverkas även deras förmåga att arbeta med</p><p>andra?</p><p>För att studera det genomförde jag en enkät bland elever som läste både studieförberedande och</p><p>yrkesförberedande utbildningar vid de skolor som beskrivs i undersökningen och kompletterade</p><p>det med några intervjuer. Intervjuerna genomförde jag med elever som redan deltog i enkäten och</p><p>gav sitt medgivande för en eventuell intervju.</p><p>Det presenterade resultatet baseras på vad elever har svarat i enkäten och vad några av dem har</p><p>sagt i intervju. Resultatet visar att de skillnader som finns är störst mellan program och mindre</p><p>inom samma program vid de olika skolorna, beträffande hur mycket arbete i projekt är</p><p>representerat i undervisningen. Resultatet visar även att elever som är vana att arbeta i projekt</p><p>tycker att det innebär att de presterar bättre i kursen Projektarbete, samt att det bidrar till att öka</p><p>förmågan att samarbeta med andra.</p><p>Sökord:</p><p>Projektinriktat arbetssätt Projektarbete Samarbetsförmåga</p><p>Elevers lärande</p>

Med denna studien vill vi få en ökad kunskap om lärares arbete med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Vi vill bidra till kunskap om möjligheter men även begränsningar med kooperativt lärande. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är sociokulturellt perspektiv, proximala utvecklingszonen, fem kooperativa grundprinciper och Social Interdependence Theory. En kvalitativ forskningsmetod används där semistrukturerade intervjuer genomförs med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Intervjuerna bestod av elva frågor och genomfördes via Google Meet. Resultatet visar utifrån lärarnas beskrivningar att de arbetar regelbundet med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Lärarna anser att alla kooperativa strukturer utvecklar elevers kommunikationsförmåga samt språk och kunskaper. Strukturerna EPA, APE och Mötas på mitten lyfts speciellt fram som framgångsrika i de yngre årskurserna. Resultatet visar att ett av skälen till att introducera kooperativa strukturer är för att lärarna anser att det bidrar till en uppstyrd och tydlig lärandesituation som bygger på kommunikation. Lärarna anpassar strukturerna efter elevernas behov och använder strategierna roller, lärpar och lärgrupper i samband med en kooperativ undervisning för att öka elevers delaktighet och kommunikation. Resultatet visar vidare att lärarna tycker att kooperativa strukturer stärker bland annat elevers samarbetsförmåga, meningsfulla interaktioner och lärandet av varandra i svenskundervisningen. Men lärarna anser även att det finns begränsningar med genomförandet av kooperativt lärande i undervisningen. Resultat framhäver att bildandet av en dynamisk grupp inte är enkelt. Dels för att några elever har svårt för samarbete och dels elever med exempelvis språklig sårbarhet kan vara svåra att placera. Elever som inte vill delta kan vara svåra att få delaktiga vilket kan leda till ett uteblivet eller ett negativt ömsesidigt beroende i den dynamiska gruppen.