I denna studie har jag undersökt elevers erfarenhet och uppfattning om fenomenet elevledda utvecklingssamtal och deras erfarenhet att ta upp problemområden på elevledda utvecklingssamtal. Elevledda utvecklingssamtal innebär att det är eleven som leder utvecklingssamtalet och denna form av utvecklingssamtal har blivit allt mer populära i den svenska skolan. De elevledda utvecklingssamtalen har växt fram för att det funnits kritik att eleverna har för lite inflytande på de lärarledda utvecklingssamtalen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från fyra elever i år 8 och deras erfarenhet och uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Metoden i studien är kvalitativ och intervjuerna har varit halvstrukturerade med öppna frågor. Utifrån analysen av intervjuerna har sex olika beskrivningskategorier växt fram. Dessa är delaktighet, ansvar, rollförändring, utvecklande, förtroende för läraren och en elevs perspektiv. Resultatet i denna studie är att eleverna upplever att de blir mer delaktiga, får större ansvar och att elevledda samtal är mer utvecklande jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Eleverna upplever också att deras perspektiv, en elevs perspektiv, får mycket större betydelse på ett elevlett utvecklingssamtal. Resultatet av elevernas erfarenhet att ta upp problemområden visar att eleverna tycker det är lättare att prata om problem som rör skolämnen än problem som rör den sociala situationen i skolan. Resultatet visar också att förtroendet för läraren har betydelse för eleven när de kommer till problem kring sociala situationen i skolan. Samtliga elever i denna studie har positiva erfarenheter av elevledda utvecklingssamtal.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal. Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden. I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år. Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare. Flertalet av de intervjuade tycker även att de blivit mer medvetna om vad som förväntades av dem i skolan för att uppnå ett visst resultat. Utvecklingssamtalet uppfattas nu även som mer avslappnat där de berörda parterna kan koncentrera sig på att diskutera positiv utveckling och inte problem vilket de upplever att tidigare lärarledda utvecklingssamtal många gånger handlat om. Jag tolkar det som att elevledda utvecklingssamtal är något som kommit för att stanna på våra skolor oavsett stadium, både utifrån de elevintervjuer som jag genomfört och de lärare jag samtalat med. Min tolkning styrks även av de styrdokument som vi arbetar utifrån i svenska skolor och i den litteratur, både svensk och amerikansk, som jag tagit del av när studien genomfördes. / This study presents an analysis from interviews with students at the Barn och fritidsprogrammet (Children/Extra-curricular Activities Programme) in a medium-sized municipality in Sweden. The interviews were aimed at identifying how the students perceive developmental talks in school after the students themselves have begun to be responsible for these talks and also manage how the talks are conducted. This concept for development talks is called Student led Conferences. The main purpose of the study was to acquire information about how the students perceive the fact that they are themselves responsible for how the development talks are conducted and how this new method has influenced their motivation to study and their results. The results also present some proposals from the students on how the talks can be further improved in future. Twelve students from high school years 1, 2 and 3 have participated. The groups of students interviewed have been of mixed gender and both students motivated to study and those not so motivated were included. This was done to reflect the current mix of the target population of students for this particular educational programme. The majority of the students interviewed were more than 18 years of age. The results show that the majority of the students interviewed are very positive to be responsible for the development talks and to be in charge of how these talks are conducted together with their custodians. Most of the students interviewed also think that they have become more aware of what is expected from them in school in order to achieve a specific study result. The development talk is now also perceived as more relaxed where the affected parties can concentrate on discussing positive development rather than discussing problems. Before the introduction of student managed development talks the general perception among students was that these development talks tended to focus on problems to a greater extent. My interpretation of the results of this study is that student led conferences is a concept which will continue to be incorporated into our school programmes. My belief is based on conversations with both students and teachers. Furthermore, also the governing documentation that regulates the work in schools in Sweden and the literature, both Swedish and American, that I utilized for this study support the idea of student led conferences.

Den här studien syftar till att undersöka hur elever upplever elevledda utvecklingssamtal, utifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver elever elevledda utvecklingssamtal? - Vad är syftet med elevledda utvecklingssamtal enligt elever? - Hur upplevs elevledda utvecklingssamtal av elever? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med 20 elever i årskurs 4-9, på fyra olika skolor, som arbetar med elevledda utvecklingssamtal. Eleverna är i huvudsak positiva i sin uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Det är en god möjlighet för eleven att ha inflytande, känna delaktighet, äga sitt eget lärande och att förbereda sig för framtiden. Att avsätta tid för förberedelser och låta eleverna vara delaktiga i planering och innehåll är viktiga utgångspunkter för ett gott resultat. Begreppet elevlett utvecklingssamtal rymmer många olika typer av elevdeltagande, från att man leder vissa punkter eller delar av samtalet till att man håller i det helt själv.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i och förstå hur lärare tänker kring valet av utvecklingssamtal. Materialet till studien har samlats in genom 8 intervjuer med totalt 10 legitimerade och yrkesverksamma lärare, där två av intervjuerna var dubbelintervjuer. Resultatet av denna studie visar att lärarna tycker att fördelarna med elevledda utvecklingssamtal är att eleverna blir mer engagerade och att de blir mer medvetna kring sitt eget lärande. Lärare anser att nackdelarna med elevledda utvecklingssamtal är att vissa elever kan ha svårt att reflektera kring sitt eget lärande och att föräldrarna ibland vill ha mer information än vad de får av eleverna. Vidare visar resultatet av studien att lärarna tycker att fördelarna med lärarledda utvecklingssamtal är att föräldrarna uppskattar den information de får från lärarna och att det finns en tydlig struktur på utvecklingssamtalet, medan de anser att nackdelarna är att eleverna blir mindre engagerade och att elev och lärare kan välja att fokusera på olika saker under utvecklingssamtalet. De flesta lärare tycker att arbetsbelastningen kring elevledda utvecklingssamtal är större än lärarledda utvecklingssamtal, men att arbetsbelastningen kring utvecklingssamtal generellt är stor, oavsett utvecklingssamtalsform. Lärarna ser att eleverna reflekterar kring sitt eget lärande genom att de blickar tillbaka på målen och genom samtal mellan lärare och elev. Slutligen tycker de flesta lärare att utvecklingssamtalen är en form av formativ bedömning.

<p>The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. </p><p>A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher.</p><p>Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.</p>

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher. Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.

The purpose of this study is to investigate how pupils think different kinds of parent teacher conferences has any significance on the feeling of participation and motivation in their learning. The purpose is also to find out how pupils think of using different kinds of assessment.This study is based on a hypothesis that studentled parent teacher conferences increases the students participation in it ́s own knowledge development. It is also based on the hypothesis that this increases the students metacognition and its internal motivation. This study is founded on a quantitative survey answered by students in eighth grade in two different schools with different kinds of parent teacher conferences. I have analyzed the results of the survey by comparing the results of two groups; they who have studentled parent teacher conferences and they who have more traditional parent teacher conferences.The result shows that students use and believe teachers use several different kinds of assessment in preparing their parent teacher conferences. Peer assessment is though underrepresented and considering the power it has, according to research it needs to be developed. Using studentled conferences increases the feeling of participation and motivation in general, not only internal motivation. My conclusion is that studentled conferences promote motivation and participation. Therefor methods for implementation of parent teacher conferences needs to be developed in many schools. / Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av hur olika former av utvecklingssamtal påverkar dem när det gäller motivation för skolarbetet och delaktighet i sitt eget lärande. Syftet är också att kartlägga hur elever tänker kring användning av olika bedömningsformer. Undersökningen baseras på en hypotes om att elevledda utvecklingssamtal medför en ökad delaktighet i elevens egna kunskapsutveckling samt att detta i sin tur ökar kunskapen om det egna lärandet och den inre motivationen. Underlaget till undersökningen är en kvantitativ enkätundersökning genomförd bland samtliga elever i år 8 i två skolor med olika typer av utvecklingssamtal. Resultatet av denna enkät har jag sedan analyserat genom att jämföra skillnader och likheter mellan de två kategorierna; de som genomfört elevledda utvecklingssamtal samt de som haft mer traditionella utvecklingssamtal. Resultatet visar att elever, som underlag för sina utvecklingssamtal, använder sig av ett flertal olika former av bedömning. Dock visar det sig att kamratbedömning som bedömningsform är underrepresenterat och behöver utvecklas med tanke på den kraft forskning visar att den har. Både den inre och den yttre motivationen ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Resultaten visar också att känslan av delaktighet ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Min slutsats är att elevledda utvecklingssamtal främjar både motivation och delaktighet. För många skolors del innebär det att man behöver arbeta fram mer medvetna metoder för deras genomförande.

Syftet med den här studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar av utvecklingssamtal. Studiens frågeställningar är: Vilka förväntningar har vårdnadshavare på utvecklingssamtal? och Hur beskriver vårdnadshavare utvecklingssamtal? Som teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv använts. Datan har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fjorton vårdnadshavare. Materialet har analyserats på grundval av den kvalitativa innehållsanalysen med en induktiv ansats. I vår analys av vårdnadshavarnas förväntningar på utvecklingssamtal framträdde två teman: Förväntningar på innehåll och Förväntningar på deltagare. Vårdnadshavarnas beskrivningar av utvecklingssamtal resulterade i fem teman: Informationstillfälle, Varierande upplägg, Olika roller, Upplevelser i samband med utvecklingssamtal och Utvecklingssamtal som skolkontakt. Resultatet av studien visar att samtliga vårdnadshavare förväntar sig att få en samlad bild av sitt barns utveckling såväl akademiskt som socialt. Många föräldrar upplever en brist på information inom det sociala området, om utvecklingsplaner och om framtida mål. Förväntningarna på utvecklingssamtalen ökar med barnets ålder och kunskapsnivå men det tycks svårare att få en tydlig bild ju äldre barnet blir. Vårdnadshavarna ser lärarens roll som den mest aktiva och sin egen roll som stödjande men samtidigt den mest passiva. Elevens roll är den som varierar mest beroende på om utvecklingssamtalet är elevlett eller ej. Oavsett samtalstyp är det enligt vårdnadshavarna viktigt att det blir en dialog där alla parter får komma till tals. Majoriteten av respondenterna beskriver en positiv känsla inför och under ett samtal medan det är större variation i upplevelsen efter ett samtal. De som anser skolkontakten otillräcklig vill ha mer information kring sociala aspekter. Vårdnadshavare med barn som har en problematisk skolsituation har tätare kontakt med skolan. / The aim of this study is to examine experiences and perceptions of parent-teacher conferences from a parental point of view. The questions of the study are: What expectations do parents have on parent-teacher conferences? and How do parents describe parent-teacher conferences? The theoretical framework is a socio-cultural perspective. The data has been collected through qualitative interviews with fourteen parents. The material has been analyzed on the basis of the qualitative content analysis with an inductive approach.  In our analysis of parents' expectations of parent-teacher conferences, two themes appeared: Expectations on content and Expectations on participants. Parents' descriptions of parent-teacher conferences resulted in five themes: Information opportunity, Varied types of conferences, Different roles, Experiences in connection with parent-teacher conferences and Parent-teacher conferences as a means of school contact. The result of the study shows that all parents expect to have an overall picture of their child´s development academically and socially. Many parents experience a lack of information in the social area and about development plans and future goals The expectations increase with the child's age and level of knowledge, while it seems more difficult to get a clear picture with increasing age of the child. The parents perceive the teacher's role as the most active and their own role as supportive but at the same time the most passive. The student's role is the one that varies the most depending on if the parent-teacher conference is student-led or not. According to the parents it is very important that all parties get the opportunity to participate in the conversation regardless the type of conference. The majority of the respondents describe a positive feeling before and during a conference, while there are greater variations in the experiences afterwards. Those who consider the school contact insufficient want more information about social aspects. Parents with children who have a problematic school situation have a closer contact with the school.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:</p><p>• Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?</p><p>• Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?</p><p>• Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?</p><p>Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.</p><p>Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas.</p> / <p>The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue:</p><p>• What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role?</p><p>• What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role?</p><p>• How are discussions about problems handled?</p><p>The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis.</p><p>Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.</p>

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar: • Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll? • Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen? • Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår? Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis. Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas. / The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue: • What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role? • What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role? • How are discussions about problems handled? The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis. Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.