<p>Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:</p><p>• Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?</p><p>• Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?</p><p>• Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?</p><p>Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.</p><p>Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas.</p> / <p>The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue:</p><p>• What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role?</p><p>• What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role?</p><p>• How are discussions about problems handled?</p><p>The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis.</p><p>Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.</p>

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar: • Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll? • Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen? • Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår? Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis. Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas. / The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue: • What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role? • What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role? • How are discussions about problems handled? The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis. Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.

The purpose of this study is to investigate how pupils think different kinds of parent teacher conferences has any significance on the feeling of participation and motivation in their learning. The purpose is also to find out how pupils think of using different kinds of assessment.This study is based on a hypothesis that studentled parent teacher conferences increases the students participation in it ́s own knowledge development. It is also based on the hypothesis that this increases the students metacognition and its internal motivation. This study is founded on a quantitative survey answered by students in eighth grade in two different schools with different kinds of parent teacher conferences. I have analyzed the results of the survey by comparing the results of two groups; they who have studentled parent teacher conferences and they who have more traditional parent teacher conferences.The result shows that students use and believe teachers use several different kinds of assessment in preparing their parent teacher conferences. Peer assessment is though underrepresented and considering the power it has, according to research it needs to be developed. Using studentled conferences increases the feeling of participation and motivation in general, not only internal motivation. My conclusion is that studentled conferences promote motivation and participation. Therefor methods for implementation of parent teacher conferences needs to be developed in many schools. / Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av hur olika former av utvecklingssamtal påverkar dem när det gäller motivation för skolarbetet och delaktighet i sitt eget lärande. Syftet är också att kartlägga hur elever tänker kring användning av olika bedömningsformer. Undersökningen baseras på en hypotes om att elevledda utvecklingssamtal medför en ökad delaktighet i elevens egna kunskapsutveckling samt att detta i sin tur ökar kunskapen om det egna lärandet och den inre motivationen. Underlaget till undersökningen är en kvantitativ enkätundersökning genomförd bland samtliga elever i år 8 i två skolor med olika typer av utvecklingssamtal. Resultatet av denna enkät har jag sedan analyserat genom att jämföra skillnader och likheter mellan de två kategorierna; de som genomfört elevledda utvecklingssamtal samt de som haft mer traditionella utvecklingssamtal. Resultatet visar att elever, som underlag för sina utvecklingssamtal, använder sig av ett flertal olika former av bedömning. Dock visar det sig att kamratbedömning som bedömningsform är underrepresenterat och behöver utvecklas med tanke på den kraft forskning visar att den har. Både den inre och den yttre motivationen ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Resultaten visar också att känslan av delaktighet ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Min slutsats är att elevledda utvecklingssamtal främjar både motivation och delaktighet. För många skolors del innebär det att man behöver arbeta fram mer medvetna metoder för deras genomförande.

Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning. / Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.

<p>Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning.</p> / <p>Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.</p>

This essay is about my experience of planning and implementing two separate parent-teacher conferences. In these two parent-teacher conferences I am faced with various options which I perceive as difficult to assess. What is difficult to assess is how I maintain and develop a strong relationship with the parents without contradicting with other parts of my duty.    The purpose of the essay is to examine what the parent-teacher conferences mean and what its content should or can be. Questions treated in the essay are: What is the purpose of the parent-teacher conferences and how can we talk about the child in the parent-teacher conferences? How can the power relationship appear between the teacher and parents in the parent-teacher conferences? How can we understand the content of the parent-teacher conference in relation to the view on norms?    Reflection and writing is used in this essay as method to examine these questions. Important theoretical concepts for the essay are development, assessment, documentation, power, discourse, norms and rules, which are concepts that I go into dialogue with in order to understand my experiences in new ways. Through writing the essay I have discovered that different understandings of the concept development can influence what parents and educators believe that the parent-teacher conference should be about. I have also discovered how I can discuss children's development and learning in a way that is consistent with the regulation of the Swedish pre-school, that both teachers and parents have the power of controlling the content of the parent-teacher conferences and that teachers’ and parents' different views on rules can create different views regarding the children. / Denna vetenskapliga essä handlar om mina erfarenheter av att planera och genomföra två skilda utvecklingssamtal. I dessa två utvecklingssamtal står jag inför olika alternativ vilka jag upplever som svårbedömda. Vad som blir svårbedömt är hur jag bevarar och utvecklar en stark relation till föräldrarna utan att samtidigt strida mot andra delar av mitt uppdrag.    Syftet med essän är att undersöka vad utvecklingssamtalen innebär och vad innehållet bör och kan vara. Frågor som behandlas i essän är: Vad är syftet med utvecklingssamtalen och hur kan vi samtala om barnet i utvecklingssamtalen? Hur kan maktrelationen se ut mellan pedagog och föräldrar i utvecklingssamtalen? Hur kan vi förstå utvecklingssamtalets innehåll i relation till synen på normer?    Reflektion och skrivandet används i denna essä som metod för att undersöka dessa frågor. Viktiga teoretiska begrepp för essän är utveckling, bedömning, dokumentation, makt, diskurs, normer och regler, vilka är begrepp som jag går i dialog med för att förstå mina erfarenheter på nya sätt. Genom essäskrivandet har jag upptäckt att olika förståelser av begreppet utveckling kan påverka vad föräldrar och pedagoger anser att utvecklingssamtalet ska handla om. Jag har också upptäckt hur jag kan samtala om barns utveckling och lärande på ett sätt som är förenligt med regleringen för svensk förskola, att både pedagoger och föräldrar har makt i att styra innehållet i utvecklingssamtalen samt att pedagogers och föräldrars olika syn på regler kan skapa olika syn på barnen.

Submitted by Nadir Basilio (nadirsb@uninove.br) on 2019-03-18T19:01:30Z No. of bitstreams: 1 Cristiane Lino Zoadelli.pdf: 5659968 bytes, checksum: 634c13f626e3c6813e5bdc635a660115 (MD5) / Made available in DSpace on 2019-03-18T19:01:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Cristiane Lino Zoadelli.pdf: 5659968 bytes, checksum: 634c13f626e3c6813e5bdc635a660115 (MD5) Previous issue date: 2018-12-12 / This intervention-research seeks to answer the following questions: How does the pre-school teacher conduct parent-teacher conference? What are the perceptions about parent-teacher conferences conducted by the pre-school teacher and possible ways to address them? What do mothers say about and propose for the conferences? Its main objective is to analyze how the parent-teacher conference is conducted in a kindergarten school. As specific objectives we highlight the following: observe how pre-school teachers conduct parent-teacher conferences; discuss with teachers our insights about parent-teacher conference conducted by the pre-school teacher and possible ways to address them; verify and analyze the participation of families and what mothers say about and propose for the conference. The hypothesis is that pre-school teachers, despite knowing the importance of family in the school, most of them conduct parent-teacher conference in an authoritarian, unilateral manner and do not make room for dialogue with families and their contributions. The research universe is a municipal public school for children's education, located in the city of São Bernardo do Campo, metropolitan region of the state of São Paulo. The subjects are a teacher, who teaches in kindergarten with children from 3 to 4 years of age and two mothers. The methodology used is qualitative of the intervention type based on action research from the action-reflection-action perspective proposed by Paulo Freire and the instruments of data collection are observation of the conferences conducted by the teacher, semi-structured interviews with the mothers and subsequent dialogue between that teacher and those mothers. To support childhood education category, we use the following authors: Kramer, Oliveira; to support the category family and school, we refer to Szymanski, Freire. Finally, to base the category of parenting we use the ideas of Althuon, Essle, Stoeber and Galluzzi. It is concluded that the parent-teacher conferences in the nursery school can be moments of exchange between school and families. All the mothers, through interviews, revealed how important was the active participation and contribution of family, both in the improvement of the parents' conference and in the pedagogical work done with children. One of the mothers suggested that the name of the parent-teacher conference should be changed to family conferences, since there are other children’s caregivers, such as grandparents and older siblings. We found it to be indispensable, the fact that teachers have been looking forward to the changes, the innovation and making room for effective dialogue between schools and families can happen democratically. / Esta investigación-intervención busca responder a las siguientes preguntas: ¿De qué forma la profesora de educación infantil conduce las reuniones de padres? ¿Cuáles son las percepciones sobre las reuniones de padres conducidas por la profesora de educación infantil y posibles formas de encaminarlas? ¿Qué dicen las madres y qué proponen sobre y para las reuniones? Tiene por objetivo general analizar cómo se lleva a cabo la reunión de padres en una escuela de educación infantil. Como objetivos específicos aclaramos los siguientes: observar de qué forma los profesores de educación infantil conducen las reuniones de padres; discutir con los profesores nuestras percepciones sobre las reuniones de padres conducidas por la profesora de la educación infantil y posibles formas de encaminarlas; verificar y analizar la participación de las familias y lo que las madres dicen y proponen sobre y para las reuniones. La hipótesis es que los profesores de educación infantil, a pesar de saber de la importancia de la familia en la escuela, en su mayoría, conducen las reuniones de padres de forma autoritaria, unilateral y no abren espacio para el diálogo con las familias y sus contribuciones. El universo de la investigación es una escuela pública municipal de educación infantil, ubicada en la ciudad de São Bernardo do Campo, región metropolitana del estado de São Paulo. Los individuos son, una profesora, se enseñanza infantil de niños entre 3 y 4 años de edad y dos madres. La metodología utilizada es de cuño cualitativo del tipo intervención pautada en la investigación-acción en la perspectiva de la acción-reflexión-acción propuesta por Paulo Freire y los instrumentos de recolección de datos son observación de las reuniones conducidas por la profesora, entrevistas media estructuradas con las madres y posterior diálogo con la profesora y con las madres. Para fundamentar la categoría de educación infantil, utilizamos los siguientes autores: Kramer, Oliveira; para fundamentar la categoría relación familia y escuela, recurrimos a Szymanski, Freire. Por fin, para fundamentar la categoría reunión de padres usamos las ideas de Althuon, Essle, Stoeber y Galluzzi. Se concluye que las reuniones de padres en la escuela de educación infantil, pueden constituir momentos de intercambio entre la escuela y las familias. Las madres, a través de entrevistas revelaron la importancia de la participación y contribución activa de los familiares, tanto en el perfeccionamiento de las reuniones de padres, como en el trabajo pedagógico, elaborado junto a los niños. Una de las madres sugirió que el nombre de reunión de padres se cambie a reunión de familias, ya que hay otros cuidadores de los niños, como abuelos y hermanos mayores. Constatamos que es imprescindible el hecho de que los (as) profesores (as) estén dispuestos a los cambios, al nuevo, a abrir espacio para que el efectivo diálogo entre escuela y familia ocurra democráticamente. / Esta pesquisa-intervenção busca responder as seguintes perguntas: De que forma a professora de educação infantil conduz as reuniões de pais? Quais as percepções sobre as reuniões de pais conduzidas pela professora de educação infantil e possíveis formas de encaminhá-las? O que as mães dizem e propõem sobre e para as reuniões? Tem por objetivo geral analisar como é conduzida a reunião de pais em uma escola de educação infantil. Como objetivos específicos elencamos os seguintes: observar de que forma os professores de educação infantil conduzem as reuniões de pais; discutir com os professores nossas percepções sobre as reuniões de pais conduzidas pela professora da educação infantil e possíveis formas de encaminhá-las; verificar e analisar a participação das famílias e o que as mães dizem e propõem sobre e para as reuniões. A hipótese é a de que os professores de educação infantil, apesar de saberem da importância da família na escola, em sua maioria, conduzem as reuniões de pais de forma autoritária, unilateral e não abrem espaço para o diálogo com as famílias e suas contribuições. O universo da pesquisa é uma escola pública municipal de educação infantil, localizada na cidade de São Bernardo do Campo, região metropolitana do estado de São Paulo. Os sujeitos são uma professora, que leciona na educação infantil com crianças de 3 a 4 anos de idade e duas mães. A metodologia utilizada é de cunho qualitativo do tipo intervenção pautada na pesquisa-ação na perspectiva da ação-reflexão-ação proposta por Paulo Freire e os instrumentos de coleta de dados são observação das reuniões conduzidas pela professora, entrevistas semiestruturadas com as mães e posterior diálogo com a professora e com as mães. Para fundamentar a categoria educação infantil, utilizamos os seguintes autores: Kramer, Oliveira; para fundamentar a categoria relação família e escola, recorremos a Szymanski, Freire. Por fim, para fundamentar a categoria reunião de pais usamos as ideias de Althuon, Essle, Stoeber e Galluzzi. Conclui-se que as reuniões de pais na escola de educação infantil, podem constituir momentos de troca entre a escola e as famílias. As mães, por meio de entrevistas, revelaram a importância da participação e da contribuição ativa dos familiares, tanto no aprimoramento das reuniões de pais, quanto no trabalho pedagógico, elaborado junto às crianças. Uma das mães sugeriu que o nome reunião de pais fosse alterado para reunião de famílias, uma vez que há presença de outros cuidadores dos pequenos, como avós e irmãos mais velhos. Constatamos ser imprescindível, o fato de os/as professores/as estarem dispostos/as às mudanças, ao novo, a abrir espaço para que o efetivo diálogo entre escola e família aconteça democraticamente.

The main aim of the theoretical part is to define the term 'beginning teacher' and to describe the forms of support which a fresh graduate can use when he starts his teaching practice. Furthermore, I focus on communication and cooperation of a teacher and a parent and I offer reasons for their realization. In the end of the theoretical part, I describe parent - teacher conference and consultations teacher - parent - pupil in Step by step. The aim of the empiric part was to assess the interviews with the beginning primary school teachers in ZŠ Angel and some parents. The structured interview was focused on to what extent the beginning teachers felt prepared for the parent - teacher conference, what support which was given to them was the most appreciated, what a teacher needs to deal with in connection with the parent - teacher conference and consultations teacher - parent - pupil. Then I try to find out what challenges are the beginning teachers facing in connection with leading the parent - teacher conference and consultations teacher - parent - pupil, what has worked after realization of the parent - teacher conference and consultations teacher - parent - pupil and what the teachers see as the main advantages and disadvantages of the consultations teacher - parent - pupil in comparison with the...