Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1–3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena. Våra intervjusvar har sammanställts för att sedan bearbetas och nå ett resultat där våra frågeställningar kan besvaras. Det resultat vi kom fram till visar att vårdnadshavare inte anser sig ha tillfredsställande kunskap om IUP och att delaktigheten i dokumentationen kring deras barn upplevs olika. Men detta till trots anser vårdnadshavare att de genom IUP:n har möjlighet att följa sitt barns kunskapsprocess och på så vis stödja deras utveckling. Vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen fungerar bra och de är nöjda med dem och dess innehåll. Våra principiella slutsatser är att vårdnadshavare tillhandahålls för lite information kring IUP. Som blivande lärare har vi fördelen att veta om denna brist så att vi kan vidareförmedla vetskapen om detta på våra kommande arbetsplatser i utvecklande syfte.

<p>The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. </p><p>A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher.</p><p>Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.</p>

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher. Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation. Den undersökning vi gör i och med denna essä ger oss möjligheter att få kunskap om Reggio Emiliafilosofin, pedagogisk dokumentation och vår egen kunskapsprocess. Detta hjälper oss vidare på vår kunskapsresa och i vår professionsutveckling. Vi har valt att skriva i essäform då vi önskar att använda en metod som är prövande och sökande samt att den ger oss möjligheter att utgå från våra egna erfarenheter. För att få en ökad förståelse för de frågor vi undersöker har vi försökt att se våra gestaltningar ur olika perspektiv med hjälp av relevant forskningslitteratur. I dialog och reflektion med varandra, handledaren och med övriga studenter i handledningsgruppen har vi fått distans till våra gestaltningar och gruppens tankar och frågor har hjälpt oss vidare i vårt undersökande. I vår essä använder vi oss av teorier som hermeneutik och fenomenologi vilket ger oss möjlighet att utgå från vår erfarenhet och tolka och förstå de fenomen som uppstår i vårt medvetande.