Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM

No description available.

Bakgrund: Forskning visar att innehåll och metoder skiftar i sex- och samlevnadsundervisning på olika skolor. Elever anser att sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande med elevers sexuella hälsa. Forskning påvisar att elevhälsans kompetens inte tillvaratas i sexualundervisningen. Genom ökad förståelse för hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnad kan undervisningen förbättras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Metod: Nio skolsköterskor verksamma på högstadiet eller gymnasiet intervjuades via e- post. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman; Kunskap och kompetens bidrar till trygghet i sex- och samlevnadsundervisning; Stödjande omgivning och tid för planering skapar möjligheter för skolsköterskans arbete med sex- och samlevnadsundervisning; Skolsköterskans mångfald i upplägg av undervisning anpassas efter elevernas behov av kunskap; Att undervisa nyanlända elever kräver mer förberedelse och Skolsköterskans bemötande och förhållningssätt har betydelse för frågor kring HBTQ. Konklusion: Svårigheter för skolsköterskor i deras arbete med sex- och samlevnadsundervisningen är tidsbristen, vilket medför begränsad undervisning, samtidigt anser de att sex- och samlevnadsundervisningen är av vikt för elever. Upplevelsen av samarbetet inom sex- och samlevnadsundervisning ses som positiv och önskvärd. Skolsköterskors utmaningar är att undervisa elever från andra kulturer, skolsköterskor saknar djupare kunskaper. / Background: Research has shown that it is varies in the methods and the contents in the sexual- and interpersonal relation education. Students consider the sexual education need to improve. School nurses work to promote sexual health. It’s important to understand how school nurses work with education on sexuality- and interpersonal relations. Purpose: Describe how school nurses work with sex and social education. Method: Nine e-mail interviews were conducted. School nurses working with adolescents ages 12-18. Data analyzed with a qualitative meaning. Results: Demonstrated five themes; Knowledge and competence contribute to security with the sexual- and interpersonal relation education; Supportive environment and time for the school nurse´s work on the sexual- and interpersonal relation education; The school nurse´s diversity in teaching structure is adapted to the students’ knowledge; Teaching immigrants and refugees new students requires more preparation; The school nurse´s treatment and approach is important for questions about HBTQ. Conclusion: Difficulty for school nurses in their work is the lack of time, which implies limited teaching. The cooperation of teaching is perceived as positive and desirable. The sexual- and interpersonal relation education is of importance to the students. Challenge of teaching students from other cultures, school nurses lacking in deeper knowledge.

Till följd av regeringsbeslutet om obligatorisk utbildning i sex och relationer för alla lärarstudenter från och med 2021 och en insikt i att det finns ett behov av en förbättrad undervisning inom ämnesområdet, har vi syftet att synliggöra, utifrån den forskning som existerar, varför det bör undervisas i ämnesområdet redan från de tidiga åldrarna i skolan. Arbetet är en forskningsöversikt där vi har utgått från olika databaser där sökningarna har skett systematiskt. Forskning inom ämnesområdet sex och relationer mot målgruppen är väldigt begränsad, i vissa fall till och med obefintlig. Detta kan bero på att den vuxne individen inte ser sex och relationer som en självklarhet utan som något som kan anses kontroversiellt, då barnets oskuldsfullhet har en stark position i samhället. Undervisning i ämnesområdet bör utgå från elevens perspektiv, intresse, behov och nyfikenhet oavsett vad de vuxna tycker. Forskningen som vi tagit del av poängterar vikten av en tydlig och adekvat läroplan i ämnesområdet samt att det krävs en samverkan mellan vårdnadshavare, skolan, lärare och eleverna själva. Det påvisas att vi lever i en tid av ständig press från omvärldens krav och normer, där skolans ansvar och roll som utbildare är högst relevant.