Denna studie undersöker hur samverkansarbetet kring hemmasittande elever upplevs av de professionella inom skola och socialtjänst. Hemmasittande elever är en ökande problematik som är svår att arbeta kring och kräver ofta att olika aktörer arbetar tillsammans. Utifrån detta har det genomförts kvalitativa intervjuer där professionella från skolan och socialtjänsten har fått möjligheten att berätta om sina upplevelser kring hur samverkansarbetet fungerar och om ansvarsfördelningen är tydlig. Studien presenterar både bra och mindre bra faktorer inom samverkansarbetet. Genom en tematisk analys analyseras materialet i förhållande till Organisationsteorin. Organisationsteorin tar upp centrala delar kring hur organisationer är uppbyggda och att de påverkas av både individerna inom organisationen, av utomstående organisationer men också av omgivningen i form av exempelvis förväntningar och politiska beslut. Resultatet av denna studie presenterar att sekretessen är något som ofta upplevs som ett hinder vid samverkansarbetet samt att det är viktigt att varje profession tar ansvar för sina insatser. Något som upplevs som ett problem är att det ofta uppstår frustration över problematiken vilket kan påverka samverkansarbetet negativt. Vidare presenteras även att relationen mellan de professionella ofta upplevs som bra men att det finns en del organisatoriska hinder som påverkar samverkansarbetet. I arbetet upplever de professionella att det är viktigt med en positiv inställning samt gemensamma mål för att öka chanserna till ett gott samverkansarbete. Avslutningsvis lyfter studien att trots att samverkansarbetet upplevs relativt bra med tydliga ramar så upplever de professionella att problematiken kvarstår vilket leder till skilda meningar kring vem som har ansvaret för den unge när den förblir hemmasittande.

Increasing attention is being paid to the phenomenon of school refusing behaviour. Schools and other professionals are actively working to improve student attendance however the demand for knowledge of how to work with long term absence is significant. Without proper insight the wrong actions might be taken and make the issue worse. The aim with this study is to investigate how the problems and working methods in regards to school refusal behaviour can be understood. The study is based on a literature review of 16 academic articles and the result present six main themes, central for the purpose of the study. By applying ecological development theory as well as risk and protective factor theory the study concludes that school refusal behaviour is a complex problem and the young person with school refusing behaviour needs to be holistically understood in respect to the specific life situation of the individual and risk factors need to be understood as cumulative. Proper timing and intensity of interventions are of great significance as well as interprofessional cooperation and having a good alliance with the family, all of which is concluded to be of difficulty. It is also found that school refusal behaviour to a greater extent should be considered a societal issue instead of merely an individual problem.