Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat. Samtliga informanter anser att litteracitet är nödvändig för att klara sig i det svenska samhället. De har dock olika behov av litteracitet då deras mål med studierna skiftar. Två informanter har som mål att bli färdiga med kurs 2C på sfi. Den ena informantens mål är att sedan gå ut i arbete och den andres mål är att klara vardagliga situationer och sociala kontakter så som kontakten med barnens skola, tandläkarbesök etcetera. Tre av informanterna planerar att gå ett yrkesförberedande program på gymnasienivå till hösten för att sedan kunna gå ut i arbete. En av dessa har dock akademiska studier som sitt långsiktiga mål då hon planerar att läsa till sjuksköterska. Förutsättningarna att lyckas med studierna är kantade av svårigheter då informanterna upplever att flera faktorer försämrar deras möjligheter att nå framgång i studierna. Dessa faktorer rör främst tid till studier utanför undervisningstiden. En sådan faktor är svårigheten att lära sig läsa och skriva på ett språk som man ännu inte behärskar vilket är ett tidskrävande arbete. En annan faktor är bristen på barntillsyn då informanterna endast har barnomsorg när de själva är i skolan. Den tredje faktorn är trångboddheten vilken gör det svårt att hitta en ostörd plats att göra sina läxor på.