Det är mycket att läsa i matematikundervisningen, mer än vad många tror eller tänker på. Eleverna som har lässvårigheter får därmed svårt att lära i matematiken även om det inte är själva uppgiftlösandet som är problemet. Inom matematik behöver eleverna läsa instruktioner för att veta vad de ska göra med uppgiften. Instruktionerna kan vara allt från några ord till ett helt stycke långa men i vilket fall så kan det göra att eleverna som har lässvårigheter inte förstår vad de ska lösa. Eleverna behöver därmed inte ha svårt för matematik utan det räcker att bara ha lässvårigheter för att inte nå matematikens kunskapskrav. Studien är viktig att genomföra då den bidrar med kunskap om hur en lärare kan stötta de eleverna som har lässvårigheter inom matematik.Syftet med studien är att, genom intervjuer, undersöka hur behöriga lärare stöttar elever med lässvårigheter i deras lärande i matematik.Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet var behöriga lärare i årkurs ett till tre där alla lärare skulle ha haft alla årkurser under sin yrkesverksamma tid. Intervjuerna inleddes med en berättarfråga där lärarna ombads ge konkreta exempel på hur de arbetat med eleverna som har lässvårigheter i matematik. Intervjuaren ställde följdfrågor till de givna exemplen.Resultatet visar att lärarna arbetar mycket för att eleverna som har lässvårigheter ska få ett lustfyllt lärande i matematik utan att deras svårigheter kommer i vägen. Lärarna använder sig inte utav matteböcker vilket skapar en undervisningssituation där dialog och samspel mellan lärare och elev samt elev till elev är i fokus. Lärarna använder sig av plockmaterial och bild som stöttning och även externa resurser för att eleverna som har lässvårigheter inte ska behöva läsa. Det förekommer även lite arbete med digitala verktyg där eleverna får färdighetsträning genom att spela matematikspel på Ipads.

The aim of this essay is to investigate the simplifications that result when a work of fiction is adapted for easy reading by pupils with reading difficulties. A subsidiary aim is to examine how text and pictures relate to each other in the easy-to-read book. The material is analysed and divided into categories that exist for easy-to-read books. The result shows that the text in the easy-to-read book has not undergone any textual simplification, but only graphical changes in combination with the addition of more pictures. These graphical changes facilitate reading for pupils with reading difficulties and help them to develop their reading ability.

En fungerande läsfärdighet hos eleverna är en av skolans viktigaste uppgifter. En utmaning för läraren är att kunna möta alla elever och deras behov samtidigt som ett gemensamt arbete i klassen ska genomföras. Det bästa av alla världar är när elev, lärare och förälder har ett gott samarbete. Syftet med studien är att belysa forskning om lärarens möjligheter i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningen vi vill besvara är: “På vilka sätt kan läraren hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3 ?” För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om lärares kunskapsutveckling, undervisningsstrategier och uppmuntran från hemmet. Vårt resultat visar att det krävs en varierad undervisning med tydliga instruktioner och att IKT är ett användbart hjälpmedel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Läraren måste även anpassa undervisningen efter varje elevs behov samt ha goda förväntningar på varje elev. Läraren behöver kunskap om sina elevers eventuella svårigheter. Vidare forskning kan vara att undersöka på vilka sätt läraren utvecklar kunskaper som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter.

Det här är en kvalitativ studie om läshundar vars syte är att beskriva och skapa förståelse för läshundens betydelse som pedagogiskt hjälpmedel i läsundervisning med yngre elever som har lässvårigheter. Till min hjälp för att reda ut detta medverkar fem yrkesverksamma hundförare som alla har lärarexamen i grunden. Det är deras erfarenheter studien bygger på. Innan resultatet presenteras redogörs tidigare forsning i ämnet. Läshundsverksamheten har studerats genom det sociokulturella perspektivet då jag anser att det finns en tydlig social förankring i den här typen av läsinlärning. Vidare har informanternas svar tolkats utifrån en hermeneutisk ansats vilket resulterat i fem teman som jag har funnit centrala. Dessa teman är: läshunden som kravlös lyssnare, motivationshöjare, medierande resurs, målfouserad resurs samt de inte alltid så välkomna pedagogen. I studiens diskussionsdel diskteras och analyseras resultatet mot tidigare forsning för att lyfta förståelsen för läshundsverksamheten ytterligare.

Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under.

Many children in our schools suffer from reading or mathematical disabilities that halt their progress and limit their interest in their own education. Researchers from around the world agree that there are multiple similarities between these two disabilities that imply they are connected. However, it would seem that special teachers separate these disabilities and work with them individually, disregarding the implications of the research. The purpose of this work is to inquire into the methods and viewpoints of special teachers working with reading and mathematical disabilities. This work will also seek to compare these methods and viewpoints with those established by recent studies. To accomplish this the work has sought to answer critical questions: How do special teachers work with students suffering from these disabilities? How is the support structure for these students organized and envisioned? What opportunities and limiting factors do special teachers perceive in their work? The method for answering these questions was to interview 4 special teachers and observe their students during regular classes. The results show that the interviewed special teachers share similar viewpoints to those expressed by the researchers, but differ in their methods as previously mentioned. This indicates that special teachers are unable to effectively work with both of these disabilities at the same time, which may be due to a lack of knowledge regarding appropriate methods.

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

Tidigare forskning redogör för ett starkt samband mellan läsförståelse och matematik. Denna studie undersöker några verksamma lärares inställning till läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med läsförståelse inom matematiken. Studiens teoretiska utgångspunkter är det kompensatoriska och relationella perspektivet inom specialpedagogiken. Dessa har använts för att tolka den insamlade datan. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som arbetar i grundskolans yngre år. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt och de teoretiska verktygen användes för att synliggöra om lärarnas tankar präglas av något av perspektiven. Resultatet av analysen visar att samtliga lärare anser att läsförståelsen är en stor del inom matematiken. De beskriver också att läsförståelse inom matematiken i stora drag handlar om begreppsförståelse och de arbetar därför konsekvent med att utveckla elevernas förståelse för begreppen. Lärarnas tankar och stödinsatser gällande läsförståelse och matematik präglas av både det kompensatoriska och relationella perspektivet. Det relationella perspektivet tycks dock prägla lärarnas tankar något mer än det kompensatoriska perspektivet.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers resultat mellan textbaserade uppgifter och bildbaserade uppgifter, om eventuella skillnader går att finna mellan könen samt mellan elever med självupplevda lässvårigheter och elever utan självupplevda lässvårigheter i matematik på området geometri. Detta testas genom att låta elever i årkurs nio genomföra ett prov som innehåller uppgifter som är både textbaserade och bildbaserade. Uppgifterna är baserade på samma centrala innehåll och testar samma förmågor i kunskapskraven. Resultatet består av en jämförelse mellan svaren på de textbaserade och de bildbaserade uppgifterna som har analyserats och jämförts, för att därifrån kunna dra slutsatser om huruvida skillnader finns och hur dessa i så fall ser ut. Resultatet i studien visar att alla elever som deltog i studien presterade 11 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Pojkarna presterade 11,7 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelsen med bildbaserade och flickorna 10,5 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelse med bildbaserade. Elever som deltog i studien som anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 18,2 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Elever som inte anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 9,5 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Resultatet i samtliga fall pekar mot att elever presterar sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Utifrån tidigare forskning är resultatet inte oväntat. Skolverket lyfter vikten av att anpassa undervisningen för att göra den mer tillgänglig för eleverna. Studien visar hur resultatet ser ut vid prov men det kan också ses som en indikation på hur viktiga anpassningar är generellt för elever. Resultatet i studien kan därför ses som en bra guide för framtida lärare angående hur viktigt det är med anpassningar i undervisningen. Slutsatsen är således att det är viktigt att framtida lärare arbetar mycket med bildstöd i undervisningen. / The purpose of this thesis is to examine whether there is a difference in results when it comesto text-based questions contra image-based questions within geometry. As well as seeing if thereare any differences between the sexes and/or between students who have a self-experiencedreading difficulties. This will be tested by letting students in the Swedish year 9 take a testconsisting of both text-based and image-based questions. The questions are based on the samesubject matter content and are testing the same knowledge requirements. The result consists ofa comparison between the answers of the text-based and image-based questions which has beenanalysed and compared in order to conclude whether there are any difference and in that casewhat type of differences there are. The result show that all students that took part of the studyperformed 11% worse on text-based questions in comparison to the image-based ones. Boysperformed 11.7% worse on the text-based questions and girls performed 10.5% worse on thetext-based questions when compared to the image-based ones. Students taking part of the studywho consider themselves having a reading difficulty performed 18.2% worse on the text-basedquestions in comparison to the image-based questions and students who doesn't considerthemselves having difficulties reading performed 9.5% worse on text-based questionscompared to image-based questions. The result in all cases points to students performing worsein text-based questions compared to image-based questions. The results are expected whenlooking at previous research. The National Agency for Education expresses the importance ofadapting teaching in order to make it more approachable for the students. This study shows theresult of a test but could also be an indication of how important adaptions are generally forstudents. The result of this thesis could therefore be seen as a good guide for future teachersabout how important it is to adapt both lessons and tests. The conclusion is that it is importantfor future teachers to use supporting images and image-based questions in the classroom

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om högläsning stödjer elevers utveckling av läsförmågan i årskurs F-3. Studien behandlar på vilka olika sätt läraren kan arbeta med högläsning med elever. Den behandlar även hur högläsning bidrar till utvecklingen av läsförmågan för elever med och utan lässvårigheter. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar publicerade i USA och Storbritannien. Resultatet visat att undervisning med högläsning kan göras på olika sätt genom att tillämpa olika strategier och metoder. För att undervisningen ska bli så givande som möjligt visar resultatet att läraren behöver fundera över vilka förmågor som ska utvecklas och därefter anpassa högläsningen till undervisningen. Hos elever med lässvårigheter är det av stor vikt att stödja genom modellering och upprepad läsning. Att låta eleverna exponeras för högläsning skapar förutsättningar för att de ska bli goda läsare. Högläsning är en aktivitet som bedrivs på olika sätt i olika undervisningssammanhang. Den utvecklar elevers läsförmåga genom bland annat avkodning och textförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger som grund för studien. Sammanfattningsvis har samspelet mellan lärare och elever visade sig vara en viktig del av högläsningsundervisningen. Utöver högläsningen måste elever även få tillfällen att bearbeta vad som lästs. Beroende på vilka förmågor eleverna ska utveckla kan detta ske på olika sätt, exempelvis genom att ställa olika sorts frågor och modellering.