Troligtvis kommer dagens och morgondagens konflikter innebära en högre grad av komplexa problem, bland annat genom fler typer av hot och aktörer, än tidigare. Militära organisationer behöver hantera dessa komplexa problem parallellt med andra former av problem och behöver därför rätt doktrinära förutsättningar för effektiv problemhantering. Om inte samtida militära doktriner möter det behov av komplex problemhantering som dagens kontext kräver, riskerar organisationerna vara utrustade med fel sorts verktyg och metoder för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur väl operativa doktriner är anpassade för att hantera den del av dagens konflikter som kan ses som komplexa utifrån Cynefin-ramverket (Kurtz & Snowden 2003; Snowden & Boone 2007). Studien utförs som en beskrivande jämförande flerfallstudie av tre gällande operativa doktriner från Sverige, Norge och Spanien. Studien bidrar med kunskap om doktriners utformning för både framtida forskning och doktrinutveckling samt till del prövar Cynefin-ramverket som analysverktyg. Undersökningens resultat visar att de analyserade doktrinerna i olika stor grad är anpassade till komplex problemhantering utifrån Cynefin-ramverket. Både den svenska och norska doktrinen innehåller element som kan bidra till komplex problemhantering, men är i övrigt inte anpassade till teoribildningen kring komplexa problem. Den spanska doktrinen är däremot mer anpassad till en komplex problemhantering, bland annat genom en kognitiv krigföringsdomän.

Militära organisationer ställs idag allt oftare inför problem som de inte riktigt vet hur de ska hantera. Ofta hanteras dessa problem genom traditionella och linjära metoder som militära organisationer är vana vid att använda sig av,vilket då kan leda till oönskade resultat eller konsekvenser som inte kunnat förutses. Konsekvenser som kan vara oproportionerliga i förhållande till genomförda insatser. De metoder, som militära organisationer väljer att använda sig av måste därför vara anpassade för att kunna hantera framtidens problem. Cynefin-modellen används av flera olika organisationer för att förstå olika typer av problem, men även som ett sätt att kategorisera problem. Problemen delas in i uppenbara-, komplicerade-, komplexa problem och kaos. Denna uppsatsfokuserar framför allt på komplicerade och komplexa problem då det är inom dessa kategorier som hanteringen är svårast bl.a. för att komplext ofta misstas för komplicerat. Den metoden Försvarsmakten nyttjar för att hantera dessa problem är Svensk Planerings- och ledningsmetod (SPL). Uppsatsens frågeställning är: Kan svensk planerings- och ledningsmetod (SPL) hantera komplexa militära problem och i så fall hur? Resultatet visar att SPL i stor utsträckning kan hantera komplicerade problem, men har begränsad möjlighet att hantera komplexa. Därför föreslås vidare forskning och utveckling av SPL för att undersöka om och i så fall hur SPL kan utvecklas för att bättre kunna hantera framtidens problem.

This study takes root in the emergence of new crowdsourcing techniques that have made it possible to solve business problems of complex nature by reaching outside of traditional organizational boundaries. While crowdsourcing is not a new concept, emerging technological trends such as Industry 4.0 and a growing interest by organizations to leverage the collective intelligence of online communities have made it an intriguing subject to study. The case study was conducted in USA, California at an established Swedish firm within the packaging industry. As opposed to traditional forms of crowdsourcing of repetitive and simple tasks, this study has an emphasis on complex problems with open-ended goals that often require iteration and expert skills to solve. The case project called Megatron relates to a packaging product developed to transport data servers for major technology companies in Silicon Valley. The product significantly differs in material and design compared with earlier packaging versions that have served the same purpose. Not only does it fold within its footprint when empty, to save space and gain logistical benefits, but it has a lightweight and robust material. The project development of this prototype of seemingly new features constituted a complex problem for the industrial firm that could be studied. Using innovation, problem types, speed and agility of the project as metrics and benchmarks to evaluate the potential of crowdsourcing, interviews and project documentation was gathered as empirical data. The empirics were then analyzed with the help of literature, theory and models that offered scope of crowdsourcing models for different purposes, and a relationship between problem types and innovation. The study indicated a strong willingness among company employees to integrate digital platforms and tools for experimentation and prototyping. Furthermore, the study identified paradoxes and drawbacks such as the malleability of complex problems. However, recommendations to deal with the uncertainty are provided as well, such as online reputation systems and peerreviewing tools to validate the quality of work. / Denna studie grundar sig i uppkomsten av nya crowdsourcing-tekniker som har gjort det möjligt att lösa affärsproblem av komplexa natur genom att nå utanför organisationens traditionella gränser. Även om crowdsourcing inte är ett nytt koncept har nya teknologiska trender som Industri 4.0 och ett ökat intresse från organisationer att dra nytta av kunskap från internetbaserade grupper och plattformar gjort det till ett intressant fall att studera. Fallstudien genomfördes i USA på ett väletablerat svenskt företag inom förpackningsindustring. Till skillnad från traditionella former av crowdsourcing av repetitiva och enkla uppgifter, fokuserar denna studie på komplexa problem med öppna mål, vilket ofta kräver iteration och expert-kompetens. Fallstudien om projektet Megatron avser en förpackningsprodukt utvecklad för att transportera dataservrar till globala teknikföretag i Silicon Valley. Projektet skiljer sig avsevärt i form av produktens material och design jämfört tidigare förpackningsversioner som tjänat samma syfte. Dels kan den vikas som tom för att spara utrymme, erhålla logistikfördelar som mindre koldioxidutsläpp och kostnad, och dels har den konkurrenskraftiga egenskaper som starkt och lätt material. Med utgångspunkt från projektet och produktens nya egenskaper klassas det i rapporten som ett komplext problem för industriföretaget. Innovation, kostnad och projektetstidsaspekt användes som mätvärden för att utvärdera möjligheterna kring crowdsourcing. Den empiriska datan inkluderade intervjuer och dokumentationen kring projektets olika faser. Empirin analyserades därefter med hjälp av litteratur, teorier och modeller som syftade till sambandet mellan problemtyper och innovation, samt hur dessa förhåller sig till crowdsourcing och företagets affärsvärde. Studien visar en stark vilja bland företagets anställda att integrera digitala plattformar och verktyg för experimentering och prototyputveckling. Vidare identifierade studien paradoxer såsom mycket förändringsbara egenskapen av komplexa problem I förhållande till innovation. Däremot presenterar arbetet rekommendationer för att hantera osäkerheten, exempelvis genom ryktesbaserade plattformar och och granskningsverktyg för att validera arbetens kvalitet.

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. / Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

The transport sector is facing a noticeable challenge to decrease its environmental and climate impacts, as well as to increase the possibility to achieve the objectives that are managing the societal development. Additionally, the early stages of transport planning are characterised by the participation of many stakeholders and that several areas of interest are affected, which entails that no distinct solution exist. This is an example of a wicked problem. One strategy there has been found efficient to handle wicked problems is the collaborative planning approach. In Sweden, the Strategic Choice of Measures approach (SCM) is used in the early stages of the transport planning process to enable the integration of several perspectives and discussion of alternative measures. Previous studies show that there is a need for increased consideration of environmental aspects and use of the collaborative methodology in SCMs. Furthermore, there should be an increased coordination between the actors and inclusion of a broader problem description in the early stages of transport planning to be able to achieve the Swedish climate objective.  This degree project aimed to explore the early stages of national transport planning in Sweden in relation to the potential of achieving the objectives managing the transport system, with a focus on the environmental aspects and objectives. A qualitative methodology was used, based on a literature review, case study, semi-structured interviews with representatives from four governmental authorities, as well as a content analysis based on concepts from theories on collaborative planning and management by objectives.  The study found that the interviewees, in general, had a common understanding of the early stages of national transport planning in Sweden. The differing point of view that existed were dependent on the governmental authority’s role and possibility to participate in these planning steps. The biggest differences were found to be the opinion of what role the SCM should have in the transport planning and how environmental aspects should be considered. Further, the result and analysis showed that the early stages mean great opportunities for the contribution of achieving the environmental objectives, since the process of setting objectives is based on comprehensive objectives and a broad problem description, as well as the possibility to consider environmental aspects throughout the early stages. The result and analysis of the study also showed that potential of the early stages to consider environmental aspects and contribute to the achievement of environmental objectives would benefit from some improvements. The suggested improvements are to include support for increased transparency, develop new tools for assessment of measures and break down comprehensive objectives to the relevant planning level. Lastly, the study showed that the process pf setting achievement-inducing objectives and the collaborative planning approach may benefit from being used together. This conclusion would most likely be possible to apply to other societal development sectors when setting objectives. / Transportsektorn står inför en märkbar utmaning för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, samt möjligheten att bidra till att uppnå de mål som styr samhällsutvecklingen. Dessutom karaktäriseras speciellt de tidiga skedena av transportplanering av att flera olika aktörer medverkar och att flera intressen påverkas, vilket medför att ingen entydig lösning finns. Detta är ett exempel på ett komplext problem (eng. wicked problem). För att hantera dessa problem har den kollaborativa planeringsteorin identifierats som en effektiv strategi. I Sverige används åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i de tidiga skedena av transportplaneringsprocessen för att möjliggöra integrering av flera perspektiv och diskussion av alternativa åtgärder. Tidigare studier visar att det inom åtgärdsvalsstudier krävs en ökad hänsyn till miljöaspekter samt att den kollaborativa metodiken inte används fullt ut. Vidare bör det inom de tidiga skedena av transportplaneringen ske en ökad samordning av aktörer och inkluderas en bredare problembild för att nå Sveriges klimatmål.  Detta examensarbete syftade till att undersöka de tidiga skedena av nationell transportplanering i Sverige kopplat till dess potential att uppnå målen som styr transportsystemet, med fokus på miljöaspekter och miljömål. Studien följde en kvalitativ metodik som inkluderade en litteraturstudie, fallstudie, semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra statliga myndigheter, samt en innehållsanalys baserad på begrepp från teori inom kollaborativ planering och målstyrning.  Studiens resultat visade att det generellt finns en samstämmig syn mellan intervjupersonerna för hur de tidiga skedena av Sveriges nationella transportplanering ser ut. Skillnaderna i synsätt som fanns grundade sig i myndighetens roll och möjlighet att delta i dessa planeringssteg. De största skillnaderna visade sig vara synen på vad åtgärdsvalsstudien ska ha för roll i transportplaneringen och på vilket sätt miljöaspekter bör tas hänsyn till i tidiga skeden. Vidare visade resultatet och analysen att de tidiga skedena har stora möjligheter att bidra till att miljömålen uppnås, detta genom att processen att sätta mål utgår från övergripande mål och en bred problembild, samt att miljöaspekter kan tas hänsyn till i alla steg inom de tidiga skedena. Studiens resultat och analys visade också att de tidiga skedenas potential att ta hänsyn till miljöaspekter och bidra till att miljömål uppnås skulle gynnas av vissa förbättringar, så som stöd för ökad transparens, att utveckla nya verktyg för bedömning av åtgärder och att bryta ned övergripande mål till den relevanta planeringsnivån. Avslutningsvis visade studien att processen att sätta rationella mål och den kollaborativa planeringsapproachen kan gynnas av att användas tillsammans. Denna slutsats skulle troligtvis även kunna appliceras inom andra samhällssektorer.

Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och  beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.