Utsläppen från transportsektorn minskar inte i nog snabbt takt trots att hållbarhet är en prioriterad fråga på övergripande nivå genom bland annat Agenda 2030 och Målbild 2030. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), utredningar som tillämpas tidigt i transportinfrastrukturplaneringen, har potential att bidra till en mer hållbar infrastrukturplanering. Samtidigt har hållbarhetsmål idag en begränsad betydelse för val av åtgärder i åtgärdsvalsstudier. Det saknas konkreta direktiv för hur aktörer inom planeringen av transportsystemet ska agera och prioritera i praktiken för att bidra till omställningen mot ett hållbart transportsystem. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka förutsättningar som finns för ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Målet är att identifiera brister i metoder och processer som bidrar till svårigheter att integrera hållbarhet i åtgärdsvalsstudier samt föreslå hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Studien belyser frågeställningarna främst utifrån perspektivet regionala planerare på Trafikverket i Norrbottens och Västerbottens län. Studien är kvalitativ och baseras på en litteraturstudie och en fokusgrupp. Fokusgrupp valdes som metod för att generera nya idéer för hur ett konkret arbete med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier skulle kunna se ut. Fyra planerare som på olika sätt arbetar med åtgärdsvalsstudier på Trafikverket deltog i fokusgruppen. Resultatet från fokusgruppen och litteraturstudien analyserades med koppling till studiens frågeställningar. Studiens resultat visar på att det är komplext att arbeta med övergripande hållbarhetsmål såsom Målbild 2030 i åtgärdsvalsstudier. En orsak till detta är bland annat bristande vägledning i hur målarbetet konkret ska gå till i åtgärdsvalsstudier vilket medför att arbetet med att ta fram mål för den enskilda åtgärdsvalsstudien är tids- och resurskrävande och mindre vikt läggs därmed på hållbarhetsmål. Det råder även bristande vägledning och expertstöd gällande framtagande och genomförandet av icke-fysiska åtgärder, så kallade steg 1 och 2 åtgärder. Planerarna upplever också en hopplöshet i att andra parametrar än hållbarhet värderas högre vid prioritering av åtgärder i planeringsprocesser som följer efter slutförandet av en åtgärdsvalsstudie. Studien har resulterat i ett antal slutsatser kring hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Ett förslag är att identifiera relevanta hållbarhetsmål för en åtgärdsvalsstudie och formulera specifika mål för åtgärdsvalsstudien utifrån nedbrytningen av övergripande mål. Ett annat förslag är att värdera om ett åtgärdsförslag har negativ, positiv eller neutral påverkan på ett hållbarhetsmål för att få en helhetsbild över vilka mål ett åtgärdsförslag bidrar till att uppfylla. Gällande steg 1 och 2 åtgärder finns behov av expertstöd i åtgärdsvalsstudier samt metodutveckling kopplat till framtagandet av icke-fysiska åtgärdsförslag. Det finns också behov av att utveckla ÅVS-handboken och utbildningar inom ÅVS-metodiken, särskilt kopplat till framtagande av mål. Sammanfattningsvis pekar studien på att det krävs uppdaterade handledningar kopplat till åtgärdsvalsstudier. Detta kan ses som en möjlighet till att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier genom att hållbarhet integreras mer i den generella handledningen för åtgärdsvalsstudier och därigenom blir en naturlig del av metodiken. Studiens resultat pekar därmed på att det finns goda möjligheter att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. / Emissions from the transport sector are not declining fast enough, even if sustainability is a prioritised issue through for example Agenda 2030. Strategic choice of measures (Åtgärdsvalsstudier), investigations early in transport infrastructure planning, have the potential to contribute to more sustainable infrastructure planning. At the same time, today sustainability goals have a limited significance for the choice of measures in strategic choice of measures. There are no concrete directives for how actors in transport infrastructure planning should act and prioritise in order to contribute to the transition towards a sustainable transport system. The purpose of the study is to increase the understanding of what prerequisites there are for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The aim is to identify shortcomings in methods and processes that contribute to difficulties in integrating sustainability in strategic choice of measures. The aim is also to propose how methods and processes can be developed for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The study illuminates the aim mainly from the perspective of regional planners at the Swedish Transport Administration in the counties of Norrbotten and Västerbotten. The study is qualitative and based on a literature study and a focus group. Focus group was selected as a method to generate new ideas about how a concrete work with sustainability in strategic choice of measures could look like. Four planners who work in different ways with strategic choice of measures at the Swedish Transport Administration participated in the focus group. The results from the focus group and the literature study were analysed based on the research questions. The result of the study indicates that it is complex to work with sustainability goals in strategic choice of measures. One reason for this is a lack of guidance on how the work with targets should be performed, which means that the work of developing goals for the individual strategic choice of measure is time-consuming and resource-intensive. Therefore, less emphasis is placed on sustainability goals. There is also a lack of guidance and expert support regarding the development and implementation of non-physical measures, so-called step 1 and 2 measures. The planers also experience a hopelessness as other parameters than sustainability are valued higher when prioritising measures in planning processes that follow after a strategic choice of measure. The study has resulted in conclusions about how methods and processes can be developed. One proposal is to identify relevant sustainability goals for a strategic choice of measure and formulate specific goals for the strategic choice of measure based on the breakdown of overall goals. Another proposal is to evaluate whether a proposed measure has a negative, positive or neutral impact on a sustainability goal in order to get an overall picture of which goals a proposed measure contributes to fulfil. Regarding step 1 and 2 measures, there is a need for expert support in strategic choice of measures and method development of non-physical measures. There is also a need to develop guidelines and educations in the strategic choice of measures methodology. In summary, the study indicates that updated guidelines about strategic choice of measures are required. This can be an opportunity to develop the work with sustainability in strategic choice of measures by integrating sustainability more into the general guidance. Thus, the results of the study indicate that there are good opportunities to develop the work with sustainability in strategic choice of measures.

The transport sector is facing a noticeable challenge to decrease its environmental and climate impacts, as well as to increase the possibility to achieve the objectives that are managing the societal development. Additionally, the early stages of transport planning are characterised by the participation of many stakeholders and that several areas of interest are affected, which entails that no distinct solution exist. This is an example of a wicked problem. One strategy there has been found efficient to handle wicked problems is the collaborative planning approach. In Sweden, the Strategic Choice of Measures approach (SCM) is used in the early stages of the transport planning process to enable the integration of several perspectives and discussion of alternative measures. Previous studies show that there is a need for increased consideration of environmental aspects and use of the collaborative methodology in SCMs. Furthermore, there should be an increased coordination between the actors and inclusion of a broader problem description in the early stages of transport planning to be able to achieve the Swedish climate objective.  This degree project aimed to explore the early stages of national transport planning in Sweden in relation to the potential of achieving the objectives managing the transport system, with a focus on the environmental aspects and objectives. A qualitative methodology was used, based on a literature review, case study, semi-structured interviews with representatives from four governmental authorities, as well as a content analysis based on concepts from theories on collaborative planning and management by objectives.  The study found that the interviewees, in general, had a common understanding of the early stages of national transport planning in Sweden. The differing point of view that existed were dependent on the governmental authority’s role and possibility to participate in these planning steps. The biggest differences were found to be the opinion of what role the SCM should have in the transport planning and how environmental aspects should be considered. Further, the result and analysis showed that the early stages mean great opportunities for the contribution of achieving the environmental objectives, since the process of setting objectives is based on comprehensive objectives and a broad problem description, as well as the possibility to consider environmental aspects throughout the early stages. The result and analysis of the study also showed that potential of the early stages to consider environmental aspects and contribute to the achievement of environmental objectives would benefit from some improvements. The suggested improvements are to include support for increased transparency, develop new tools for assessment of measures and break down comprehensive objectives to the relevant planning level. Lastly, the study showed that the process pf setting achievement-inducing objectives and the collaborative planning approach may benefit from being used together. This conclusion would most likely be possible to apply to other societal development sectors when setting objectives. / Transportsektorn står inför en märkbar utmaning för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, samt möjligheten att bidra till att uppnå de mål som styr samhällsutvecklingen. Dessutom karaktäriseras speciellt de tidiga skedena av transportplanering av att flera olika aktörer medverkar och att flera intressen påverkas, vilket medför att ingen entydig lösning finns. Detta är ett exempel på ett komplext problem (eng. wicked problem). För att hantera dessa problem har den kollaborativa planeringsteorin identifierats som en effektiv strategi. I Sverige används åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i de tidiga skedena av transportplaneringsprocessen för att möjliggöra integrering av flera perspektiv och diskussion av alternativa åtgärder. Tidigare studier visar att det inom åtgärdsvalsstudier krävs en ökad hänsyn till miljöaspekter samt att den kollaborativa metodiken inte används fullt ut. Vidare bör det inom de tidiga skedena av transportplaneringen ske en ökad samordning av aktörer och inkluderas en bredare problembild för att nå Sveriges klimatmål.  Detta examensarbete syftade till att undersöka de tidiga skedena av nationell transportplanering i Sverige kopplat till dess potential att uppnå målen som styr transportsystemet, med fokus på miljöaspekter och miljömål. Studien följde en kvalitativ metodik som inkluderade en litteraturstudie, fallstudie, semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra statliga myndigheter, samt en innehållsanalys baserad på begrepp från teori inom kollaborativ planering och målstyrning.  Studiens resultat visade att det generellt finns en samstämmig syn mellan intervjupersonerna för hur de tidiga skedena av Sveriges nationella transportplanering ser ut. Skillnaderna i synsätt som fanns grundade sig i myndighetens roll och möjlighet att delta i dessa planeringssteg. De största skillnaderna visade sig vara synen på vad åtgärdsvalsstudien ska ha för roll i transportplaneringen och på vilket sätt miljöaspekter bör tas hänsyn till i tidiga skeden. Vidare visade resultatet och analysen att de tidiga skedena har stora möjligheter att bidra till att miljömålen uppnås, detta genom att processen att sätta mål utgår från övergripande mål och en bred problembild, samt att miljöaspekter kan tas hänsyn till i alla steg inom de tidiga skedena. Studiens resultat och analys visade också att de tidiga skedenas potential att ta hänsyn till miljöaspekter och bidra till att miljömål uppnås skulle gynnas av vissa förbättringar, så som stöd för ökad transparens, att utveckla nya verktyg för bedömning av åtgärder och att bryta ned övergripande mål till den relevanta planeringsnivån. Avslutningsvis visade studien att processen att sätta rationella mål och den kollaborativa planeringsapproachen kan gynnas av att användas tillsammans. Denna slutsats skulle troligtvis även kunna appliceras inom andra samhällssektorer.

The purpose of this study is to empirically investigate the occurrence of Step 1 measures ofthe “four step principle” and the role of Strategic Choice of Measures (SCM) as it pertains tothe development of a sustainable transport system. The “four step principle” has been a partof Swedish transport planning for the last two decades with the purpose of modernising it. Byimplementing SCM the “four step principle” was supposed to take a central role in planning.SCM was supposed to offer an earlier and more open process to make strategic, nationaltransport planning more efficient and enable new perspectives in the process. However, newperspectives are few and far between and it is questionable how sustainable the measuressuggested in SCM processes actually are. The step-wise examination of the “four stepprinciple” seldom leads to suggestions where Step 1 measures are a considerable part, andit is even unclear what Step 1 actually is. Going beyond the SCM process it is questionable ifthe Measure data bank (Åtgärdsbanken), where all SCM-recommended measures aresupposed to be registered, works as a data and knowledge management database.This thesis steps in at that point.The goal of this report is to explain what Step 1 actuallyrepresents, how this is expressed in the SCM methodology and what the output of the SCMprocess is. By text analysis of documents from 150 SCM processes with possible Step 1measures an examination is made of what Step 1 represents and how Swedish TransportAdministration and other participants in SCM processes reach the measures suggested.What kind of so called primary Step 1 measures that are generated in the SCM process isalso within the scope of this report. In addition a more detailed investigation of patterns isperformed for SCM processes that generate primary Step 1 measures, pertaining to thedelimitation and actor setup in SCM:s. This is done in order to answer questions surroundingthe process of generating measures in SCM is concerned, and also to attempt to answer thecriticism that has been brought forth concerning the SCM process.The main conclusion of this report is that there are clear flaws in the SCM process. Theseshortcomings and flaws include difficulties in classifying measures, that particularly Step 1measures are packaged without individual effect evaluation, and that the process at largelacks the “rethink” perspective which the SCM process aims at. Looking at the primary Step1 measures generated, they are characterised as having a time scope connected to otherplanning processes, a limited, local geographical expanse, and as being multi-modal. Theresearch shows a contrast in that certain primary Step 1 measures occur at particulargeographical delimitations. Two common conditions for the generation of primary Step 1measures are the exclusion of Step 4 in the generation of measures, and packeting of Step1 measures for ease of handling. When investigating the SCM process the criticism that isbrought forth towards it shows signs of being legitimate. At the same time it is clear the theMeasure data bank does not function correctly as a data and knowledge management bankand improvements are needed for it to serve its intended purpose.Keywords: “four step principle”, Strategic Choice of Measures, sustainable transport,transport planning, Measure data bank, actor, Step 1, Primary Step 1 measure, instrument.