• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 2
  • Tagged with
  • 16
  • 13
  • 10
  • 8
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att vara socionom på pedagogernas arena : Skolkuratorers upplevelse av roll, uppdrag, svårigheter och möjligheter i skolans sociala arbete

Norenius, Maria January 2018 (has links)
Som skolkurator är man verksam i en organisation som domineras av andra professioner. Studien syftar till att studera skolkuratorers upplevelser av att vara socionom verksam på pedagogernas fält avseende roll, uppdrag, svårigheter och möjligheter i skolans sociala arbete. Skolkuratorerna arbetar på kommunal grund- eller gymnasieskola. Studien är en fallstudie inom en kommun där skolkuratorerna är verksamma inom samma förvaltning med organisatorisk tillhörighet under elevhälsans verksamhetschef. Det är en kvalitativ undersökning med explorativt och induktivt arbetssätt, med datainsamling via semistrukturerade intervjuer samt innehållsanalys som metod. Resultatet visar att skolkuratorerna ser sig som socionomer verksamma i skolan, där professionstillhörigheten överväger gentemot yrkestiteln. Skolkuratorernas uppdrag är att vara elevens ombud men elevens bästa är överordnat. En skolkurator står bredvid pedagogen men bakom eleven, då de hjälper pedagogen att hjälpa eleven. En skolkurator kan användas till mer än vad som görs idag, som ett komplement till det pedagogiska. De svårigheter som skolkuratorerna möter är utmaningar i form av samarbete med pedagoger men även att få tiden att räcka - till både konsultation och direkt elevarbete samt mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Att involvera skolkuratorerna i diskussioner på organisations- och ledningsnivå samt att ta tillvara på kunskap från individ- till gruppnivå, ser skolkuratorerna som åtgärder som ger möjligheter att utveckla det skolsociala arbetet. Att vara socionom i skolan kräver mod att tro på sin profession och att våga stå upp för elevens rättigheter, då det kan vara tufft att vara ensam på annan professions arena. Slutsatserna visar att skolkuratorernas roll och uppdrag har en komplex ”dubbelsidighet” som får konsekvenser för vad socionomen kan uppnå gällande skolans sociala arbete. Studien visar på behov gällande synliggörande av socionomens kompetens för skolledning och medarbetare, då skolkuratorerna anser att de kan användas till mer. Det finns även ett behov av att systematisera samarbetet mellan professionerna, så att det inte blir upp till professionerna att söka upp varandra.
2

Vi är ett bollplank för våra kollegor

Svensson, Ellen, Ciobanu Isac, Tatiana January 2019 (has links)
I vår studie undersökte vi hur förskollärare upplever den nya tjänsten av förste förskolläraren. Vi ville därför undersöka närmare vad den kompetensmässiga skillnaden är mellan förskollärare och förste förskollärare, samt hur upplevs deras yrkesmässiga relation till varandra. Vi valde att undersöka vår frågeställning genom intervjuer och tog därför kontakt med olika förskolor för att få en bredare syn om upplevelse mellan förskollärare och förste förskollärare. Resultatet av undersökningen blev att synen på den nya tjänsten togs emot på både positivt och negativt sätt. Förskollärarens syn på den nya tjänsten upplevdes som att förste förskollärare är till för att inspektera verksamheten. Uppsatsen visade att förste förskolläraren är ett stöd och ett bollplank för kollegorna i verksamheten men samtidigt en länk mellan kollegorna och ledningsgruppen i form av chef, rektor och biträdanderektor. / In our study, we investigated how preschool teachers experience the new service of the first preschool teacher. We would therefore investigate more closely what the competence difference is between preschool teachers and first preschool teachers, as well as how their professional relationships with each other are experienced. We chose to investigate our question through interviews and therefore contacted different preschools to get a broader view of the experience between preschool teachers and first preschool teachers. The outcome of the survey was that the vision of the new service was received positively and negatively. The preschool teacher's view of the new service felt that the first preschool teacher is there to inspect the business. The thesis showed that the first preschool teacher is a support and a ballboard for colleagues in the business but at the same time link between the colleagues and the management team in the form of chief, principal and deputy rector.
3

Vilka arbetsuppgifter utför speciallärare och specialpedagoger med fokus på läs- och skrivutveckling? : En intervjustudie om professioner

Söderberg, Karin January 2022 (has links)
Denna uppsats handlar om specialpedagoger och speciallärare. Uppsatsen berör vilka arbetsuppgifter professionerna själva anser att de har och utför med fokus på läs- och skrivutveckling. I litteratur och forskning som använts i uppsatsen framträder ett smalt fält där väldigt lite finns att tillgå i ämnet kring hur de specialpedagogiska yrkesrollerna har sin arbetsfördelning samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver och upplever dessa. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka och utveckla kunskap om vilka uppgifter speciallärare och specialpedagoger beskriver att de har i sitt arbete. Undersökningen baseras på åtta olika intervjuer fördelat på fyra speciallärare och fyra specialpedagoger. Teoretiska utgångspunkter utgörs av Abbotts (1988) resonemang om fördelning av arbete och begreppet gränsarbete (Liljegren, 2008). Resultatet påvisar två yrkesroller som är skilda från varandra men samtidigt arbetar med samma och liknande saker i olika omfattning. Speciallärarna upplever sin egen yrkesroll och arbetsuppgifter som ostrukturerad medan specialpedagogerna upplever sig trygga i sin yrkesroll och arbetsuppgifter.
4

Mot "väst" : vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011

Norling, Sofia January 2014 (has links)
Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.
5

Mot "väst" : vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011

Norling, Sofia January 2014 (has links)
Den polska forskningspolitiken har efter statssocialismens fall 1989 stått inför omfattande förändringar. Transformationen från den sovjetiska modellen för forskningspolitiskt styre, till formuleringen och implementeringen av en ny forskningspolitisk modell, innebar att KBN (Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”) blev huvudansvarig för utformningen av den nya forskningspolitiken och organiseringen av forskningssystemet. Kommittén skulle fungera som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen, och hade inte bara hand om ansökningsprocesser om forskningsanslag, utan även forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen. Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på ideal och värden som handlade om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ideal som snarare erkände dess egenvärde, allt formulerat och utarbetat i just det forskningspolitiska sammanhanget. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och de strukturer och kultur den ”gamla” forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglades av. Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken ta form. Det tidiga nittiotalets sönderfallande ekonomi, där behovet av mobilisering av offentliga resurser för uppbyggnaden av marknadsekonomin upplevdes som angeläget, och efter det, förberedelserna inför EU-inträdet 2004, bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval. Dessa omfattande omförhandlingar och omtolkningar är också utgångspunkten för den här studien. Fokus i analysen ligger på hur förändringsdynamiken tog sig uttryck i omtolkningarna och omförhandlingarna av idéer om och förväntningar och krav på, vetenskapens roll i den polska forskningspolitiken mellan 1989-2011. Det empiriska material som ligger till grund för studien består av dels den tidskrift som KBN utgav månatligen och som kom att bli arenan för forskningspolitisk diskussion i landet, dels styrningsdokument från hela den studerade perioden. Med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats visar studien att idéer om och förväntningar och krav på vetenskapens roll omförhandlats och omtolkats dramatiskt under den studerade perioden, men också hur omförhandlingarna och omtolkningarna gått till. / In 1989, Polish research policy underwent transformation in the context of a broader societal transition from state socialism to democracy. KBN, Komitet Badan Naukowych (”The State Committee for Scientific Research”) was primarily responsible for the design of a new research policy and organization of the research system. In order to allay concerns about lingering state control, the Committee was to operate as a more or less autonomous body in relation to the workings of the Polish government. The Committee not only had responsibility for administering research grants, but also for research policy at the macro level to ensure academic freedom from political control. As a result the ambition of science policy was rather abruptly transformed from an instrumental view of science tied closely to societal progress under the Soviet regime to one recognising the intrinsic value of scientific knowledge. This transformed view of the role of science was not entirely new. It had strong roots in the political history and the structures and culture of the "old" research system, and more broadly among the Polish intelligentsia. However, several contextual factors acted to undermine the heralded ambition of autonomous scientific governance.  In the 1990s, economic conditions in Poland worsened.  In response mobilisation of public resources for the development of the market economy became an urgent imperative as did planning and preparation for the Poland’s accession to EU in 2004. These factors contributed to a yet another comprehensive reinterpretation and renegotiation of the role of science in Poland.  The empirical material that forms the basis for the study consists of both KBN’s periodical journal Sprawy Nauki that became the arena of science policy debate in the country and various governance documents from the study period. Using a social constructionist approach, this study analyses these transformational moments by focusing on how the dynamics of change found expression in the reinterpretations and renegotiations of the role of science in Polish research policy between 1989 and 2011.
6

I pedagogikens gråzon : En kvalitativ studie om elevresursens yrkesroll

Minolf, Lisa January 2023 (has links)
The demand for student support personnel (teaching assistants) in schools is increasing. Yet there is still a lack of a clear description of what the profession really entails. This study investigates the professional role of teaching assistants working with younger pupils using profession theory. The study aims to clarify the perceptions of teaching assistants through interviews regarding: (1) the areas of work that characterize the profession, (2) the autonomy gained by teaching assistants, and 3) the conditions offered to develop their professional role.  The interviews are analyzed through thematic analysis and identify five commonly occurring areas of work. These are (1) to establishing safe relationships; (2) to implement educational adjustments; (3) to provide support; (4) to manage disruptive behaviors, and (5) to work in areas that extend beyond student-specific tasks. These are summarized in the discussion as three themes: Teaching assistants dealing with behaviors deviating from the norm, teaching, and again, areas of work that are not student specific. The results also show variation in how teaching assistants work with these different areas. The autonomy of teaching assistants extends to areas involving the specific student, and the conditions offered by the workplace were found to be inadequate for their development.  The conclusions of the study highlight that the working situation of teaching assistants is not sustainable, making the profession unpopular and causing a high turnover among employees. Therefore, a change is needed for the role of teaching assistants if they are to be used to create equal opportunities for all students to participate in regular education. / Efterfrågan på elevresurser ökar i skolor samtidigt som det än idag saknas en tydlig förklaring av vad yrket innebär. Denna studie utreder elevresursens yrkesroll i arbetet med yngre elever med hjälp av professionsteorin. Studien avser att genom intervjuer reda ut elevresursers uppfattningar gällande: 1) vilka arbetsområden som kännetecknar yrkesrollen, 2) vilken autonomi elevresurser besitter, samt 3) vilka förutsättningar elevresurser har att utveckla sin yrkesroll. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och identifierar fem vanligt förekommande arbetsområden. Dessa är följande: 1) att skapa trygga relationer, 2) att genomföra anpassningar, 3) att förse elever med stöd, 4) att hantera utåtagerande handlingar, samt 5) arbetsområden som sträcker sig utanför elevspecifika uppgifter. Dessa sammanfattas som tre teman,elevresursen som hanterare av avvikande beteenden, undervisning samt återigen ej elevspecifika arbetsområden. Resultatet påvisar även en variation i hur de arbetar med de olika områdena. Elevresursers autonomi och gränsarbete sträcker sig till arbetsområden som omfattar den specifika eleven och de förutsättningar arbetsplatsen erbjuder yrkesrollen framkom som bristfälliga. Slutsatsen av studien framhålls vara att elevresursers arbetssituation inte är hållbar och att detta även gör yrket oattraktiv och skapar en stor ruljangs bland anställda. En förändring bör således ske för yrkesrollen om vi ska fortsätta använda elevresurser ute i skolor för att skapa samma förutsättningar för alla elever att delta i den reguljära undervisningen.
7

Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram : Översättningar och gränsarbete på tre nivåer / Technology and gender in the framing of the Technologyprogramme in the Swedish upper secondary school : Translations and boundary work at three levels

Fröberg, Merith January 2010 (has links)
Under 1990-talet uppmärksammade politiker och tekniskt näringsliv att antaletelever på teknisk gymnasieutbildning hade minskat kraftigt. Detta befarades kunna leda till brist på utbildade tekniker och ingenjörer och i förlängningen äventyra landets ekonomi. För att åter öka elevantalet inom teknisk gymnasieutbildning infördes höstterminen 2000 det nya Teknikprogrammet. I denna avhandling analyseras tankarna bakom Teknikprogrammet och hur detkom att utformas på tre olika samhälleliga nivåer. Avhandlingen undersöker hur teknikprogrammets syfte och innehåll förändrades från det politiska initiativet via Skolverkets operationalisering till hur programmet tolkats av lärare på skolnivå. I fokus för analysen står frågor om vad teknisk utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas för att kunna locka fler flickor till tekniken. Detta var nämligen en central tanke bakom reformen. Med hjälp av analys av utredningsmaterial, regeringsbeslut och dokument från Skolverket samt intervjuer av lärare från två gymnasieskolor, diskuteras i avhandlingen hur relationen mellan genus och teknik förstås och uttrycks på de olika nivåerna och vad det innebär för hur man ser på den tekniska utbildningens karaktär. Avhandlingen visar att en traditionellt tudelad bild av pojkar och flickor och deras respektive intressen dominerar berättelserna på den politiska nivån och skolverksnivån, men att en mer differentierad syn på genus framträder på skolnivån. Teoretiska begrepp, som gränsarbete och översättningar används för att visa på de komplexa översättningar av intentioner och perspektiv som sker inom och mellan nivåerna. Genus och teknik samkonstrueras på olika sätt på de olika nivåerna. / During the 1990s a drastic decline occurred in the numberof students at the technology orientation of Swedish upper secondary school. Politicians and representatives of industry reacted strongly and feared a potential lack of technicians and engineers, something which in the long run would threaten economic growth. A new Technology programme was therefore introduced in 2000 to increase the number of students oriented towards a technical education in upper secondary school. This thesis analyses the thoughts behind the Technology programme, and how it was framed as different stories of technology, gender and education at three different levels of society. It examines how the aims and contents of the Technology programme were translated and transformed from the political initiative to the operationalisation of the Swedish National Agency for Education, and finally in the teachers’ interpretations of the programme at the school level. In focus are issues of what kind of technology was relevant within a technical education, and how it should be framed and taught, in order to attract more girls to technology. This was one of the central objectives of the reform. With the help of documentary analysis and interviews with teachers in two upper secondary schools, the thesis discusses how relations between gender and technology were understood and constructed at the three different levels, and what this implied for how the character of the technology programme was interpreted. The dissertation shows that a traditional, dichotomized understanding of boys and girls and their respective interests dominates the stories given at the political level and the level of the Swedish National Agency for Education. At the school level, however, a more differentiated view on gender appears. Using the concepts of boundary work and translation, the analysis shows that complex transformations of intentions and perspectives took place between and within the different levels. Gender and technology were co-constructed in different ways at the different levels.
8

Making Doable Problems within Controversial Science : U.S. and Swedish Scientists’ Experience of Gene Transfer Research / Hur forskare skapar utförbara problem inom en kontroversiell vetenskap : Amerikanska och svenska forskares erfarenheter av genterapiforskning

Grankvist, Hannah January 2011 (has links)
This thesis explores how scientists within the controversial scientific field of gene  transfer make their research doable. Based on in-depth interviews with gene transfer scientists and key individuals from different regulatory agencies and advisory boards in Sweden and the U.S.A., the study focuses on how scientists describe and reason about how they handle the various problems that confront them as they work in a technically advanced and highly controversial field of research. Drawing upon Clarke and Fujimura’s concepts of situatedness and doability, Latour’s concepts of enrollment and translation, Strauss’concepts of articulation work and alignment as well as Gieryn’s concept of boundary-work, the study analyzes how doable problems are constructed within gene transfer, from basic science to clinical application on human subjects. Doable problems were constructed by enrolling allies on different levels, translating interests and creating alignment of interests and activities of the allies enrolled. The study covers how scientists handle questions of funding, research cooperation and choice of scientific material as well as the ethical complications involved in gene transfer research and its applications. For the U.S. scientists an essential part of creating doable problems consisted of boundary-work in relation to regulatory demands and interventions, something that did not concern the Swedish scientists to the same extent. Gene transfer, due to its controversial character, has raised public fears and concerns. Using Goffman’s concept of frames, the study also analyzes how gene transfer scientists attempt to gain public acceptance by framing gene transfer as an ordinary kind of therapy, while simultaneously heralding it as a revolutionary new technology, in order to obtain the external funding necessary for an expensive and extensive research. / Avhandlingen undersöker hur forskare inom det kontroversiella forskningsfältet genterapi gör sin forskning möjlig. Utifrån djupintervjuer med genterapiforskare samt med nyckelpersoner inom  regleringsmyndigheter och rådgivande organ i Sverige och USA visas i avhandlingen hur forskare beskriver och resonerar kring hur de hanterar olika problem som uppstår i deras arbete inom ett vetenskapligt avancerat och mycket kontroversiellt forskningsfält. Med hjälp av Clarke och Fujimura’s begrepp situatedness och doability, Latour’s begrepp enrollering och översättning, Strauss’ begrepp articulation work och alignment samt Gieryn’s begrepp gränsarbete analyserar avhandlingen forskarnas arbete med att konstruera utförbara problem inom genterapiforskning, från grundforskning till klinisk tillämpning på människor. Detta sker genom enrollering av allierade på olika nivåer, genom översättning av olika aktörers intressen samt genom att dessa enrollerade allierades verksamheter och intressen läggs i linje med forskarnas egna. Avhandlingen tar upp hur forskarna hanterar olika praktiska problem, som finansiering, forskningssamarbete och val av forskningsmaterial, samt hur de bemöter de olika etiska problem som genterapiforskningen och dess tillämpning innebär. Avhandlingen visar även på en viktig skillnad mellan de intervjuade amerikanska och svenska forskarna. I USA måste forskarna hantera en stark reglering av deras arbete, något som inte berör de svenska forskarna på samma sätt; de amerikanska forskarna måste därvid använda olika former av gränsarbete i sina relationer till reglerande myndigheter. Genterapins osäkra och kontroversiella karaktär har orsakat rädsla och oro hos allmänheten. Avhandlingen analyserar genterapiforskarnas försök att skapa samhällelig acceptans för sin forskning genom att ge den en inramning som en etablerad form av medicinsk behandling. Detta sker i viss motsättning till en parallell inramning av genterapi som en ny och revolutionerande teknologi, något som sker i syfte att erhålla den nödvändiga finansieringen för en kostnadskrävande och omfattande forskning.
9

Att beräkna det goda samhället : Samhällsekonomiska analyser och gränslandet expertis–politik inom transportområdet / To calculate the good society : Cost-benefit analysis and the border between expertise and policy in the transport sector

Thoresson, Karin January 2011 (has links)
Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. / The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.
10

Att beräkna det goda samhället : Samhällsekonomiska analyser och gränslandet expertis–politik inom transportområdet / To calculate the good society : Cost-benefit analysis and the border between expertise and policy in the transport sector

Thoresson, Karin January 2011 (has links)
Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. / The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.

Page generated in 0.072 seconds