Zugl.: München, Univ., Habil.-Schr., 2004/2005

Uppsatsen redogör för vad principen om universell jurisdiktion innebär inom folkrätten och hur den regleras och tillämpas i svensk rätt. Information har hämtats från både relevanta folkrättsliga källor samt de svenska allmänt erkända rättskällorna. Det finns ett fåtal internationella brott som anses vara särskilt allvarliga till sin karaktär och rikta sig till hela det internationella samfundet, därav ligger det i alla staters intresse att brotten beivras. Universell jurisdiktion innebär att en stat kan åberopa jurisdiktion över ett internationellt brott oberoende av var brottet har begåtts, offrets eller gärningsmannens nationalitet eller någon annan erkänd anknytning mellan domstolsstaten och den brottsliga gärningen. Det är brottets karaktär som utgör anknytningen vid åberopande av universell jurisdiktion. I svensk rätt framstår principen som omfattande och kommer till uttryck i 2 kap. 3 § punkt 6 BrB. Möjligheterna att utöva universell jurisdiktion begränsas av kravet om åtalsförordnande och av begränsningar som följer av folkrätten.

Guzmán, Melina och Svensson, Karolina (2022). Den specialpedagogiska professionens förändring - en studie om specialpedagogiska yrken i och utanför skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Resultatet visar att de arbetsuppgifter som har präglat yrket har gått från specialiserade inriktningar till att bland annat vara en kvalificerad samtalspartner. Yrkesrollen har över tid förändrats och blivit bredare vilket har gjort att yrket upplevs som otydligt i skolan. Vidare visar studiens resultat hur specialpedagoger utanför utbildningsverksamheter förefaller ha en starkare professionalisering än specialpedagoger inom utbildningsverksamheter. Specialpedagogen utanför skolan arbetar mer individanpassat i kontrast till specialpedagogen inom utbildningsverksamheter som arbetar mer på grupp och organisationsnivå.

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

Specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat. Utbildningen ger specialpedagogen kunskaper, förmågor och färdigheter inom det specialpedagogiska området. Vår erfarenhet är att det praktiska specialpedagogiska uppdraget är otydligt utifrån vem som ska utföra detta och vad det ska innehålla. Rektorerna är de på skolorna som ska fördela mandat och därför har vi intresserat oss för vad dessa förväntar sig av specialpedagogens yrkesroll. Genom intervjuer av  rektorer har vi undersökt hur rektorernas förväntningar på specialpedagogen ser ut. Vi har utifrån dessa intervjuer gjort en jämförelse med Högskoleförordningens examensmål för specialpedagogutbildningen samt med styrdokumenten för skolan.     I vår analys har vi sammanfattat Högskoleförordningens examensmål i begreppen samverkan och ledarskap. Vi har även analyserat utifrån förmågorna inkluderande förhållningssätt och specialpedagogiska perspektiv, som är centrala delar i det specialpedagogiska arbetet. Vi kunde se att dessa begrepp och förhållningsätt genomsyrade de svar vi fick i intervjuerna. Studien har givit oss en god uppfattning om vad de rektorer vi intervjuat, förväntar sig av specialpedagogen. Studien har även visat att det finns en skillnad mellan skolorna när det gäller mandat och uppdrag. Rektorerna är väl insatta i vad uppdraget innebär, men då formuleringsarenan inte är tydlig kring specialpedagogens uppdrag, blir det därför en variation i hur uppdraget ser ut i realiseringsarenan.

With a rapid technology development it becomes easier for individuals to share their personal data. However, this also increases the processing of personal data and the risks of infringements of data protection. With an increasing globalisation the infringements of data protection frequently takes on cross border dimensions making it harder to determine where actions can be brought to enforce the data subject’s data protection rights. This thesis examines the possible ways of interpreting the rule of jurisdiction found in the General Data Protection Regulation (GDPR). Furthermore this thesis investigates the relationship between the GDPR and the Brussels Recast Regulation regarding international jurisdiction over infringements of data protection. After analysing judgements of the court of justice of the European Union and the scope and aims of the Regulations, the general conclusion in the thesis is that both the GDPR and the Brussels Recast Regulation can be applicable on infringements of data protection, provided that the data subject always has the opportunity to bring an action according to the jurisdictional rule of the GDPR. However, there are a lot of uncertainties that demand for an answer. These uncertainties for instance includes the question if, and in that case how, jurisdictional agreements for data privacy is allowed.

Studiens syfte var att studera hur några rektorer beskrev och resonerade kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Vi gjorde intervjuer med rektorer eftersom rektorn är den som är ytterst ansvarig för skolan och för att alla elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Vi analyserade sedan vårt resultat med det relationella, och det kategoriska perspektivet samt med professionsteorin. Resultatet av vår studie visade att rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter varierade väldigt mycket. Något som rektorerna var överens om var att specialpedagogen skulle ägna sig åt handledning, arbete med elever i behov av särskilt stöd och att vara en spindel i nätet gällande elevhälsogruppen/elevhälsoteamet (EHG/EHT). I och med denna studie så blev vår förståelse och kunskap inom vårt blivande yrkesval mycket starkare. Vi upptäckte att kunskapen och användandet av specialpedagogens kompetens och kunskaper inte alltid får tillräckligt med utrymme i skolan. Vi ser att det finns ett stort behov av ett mer och större organiserat specialpedagogisk arbete, men kunskaperna och möjligheterna om specialpedagogen är kraftigt begränsade både i skolan men också inom legitimation, lag och styrdokument.

En undersökning av ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet med grund i artikel 15 bis Romstadgan.

I vår studie undersökte vi hur förskollärare upplever den nya tjänsten av förste förskolläraren. Vi ville därför undersöka närmare vad den kompetensmässiga skillnaden är mellan förskollärare och förste förskollärare, samt hur upplevs deras yrkesmässiga relation till varandra. Vi valde att undersöka vår frågeställning genom intervjuer och tog därför kontakt med olika förskolor för att få en bredare syn om upplevelse mellan förskollärare och förste förskollärare. Resultatet av undersökningen blev att synen på den nya tjänsten togs emot på både positivt och negativt sätt. Förskollärarens syn på den nya tjänsten upplevdes som att förste förskollärare är till för att inspektera verksamheten. Uppsatsen visade att förste förskolläraren är ett stöd och ett bollplank för kollegorna i verksamheten men samtidigt en länk mellan kollegorna och ledningsgruppen i form av chef, rektor och biträdanderektor. / In our study, we investigated how preschool teachers experience the new service of the first preschool teacher. We would therefore investigate more closely what the competence difference is between preschool teachers and first preschool teachers, as well as how their professional relationships with each other are experienced. We chose to investigate our question through interviews and therefore contacted different preschools to get a broader view of the experience between preschool teachers and first preschool teachers. The outcome of the survey was that the vision of the new service was received positively and negatively. The preschool teacher's view of the new service felt that the first preschool teacher is there to inspect the business. The thesis showed that the first preschool teacher is a support and a ballboard for colleagues in the business but at the same time link between the colleagues and the management team in the form of chief, principal and deputy rector.

Introduction*The introduction notes worrisome statistics from 2017 that had one in four high-school students either drop out prematurely or fail to achieve passing grades in all their subjects. The importance of the SNE role to remedy this problem is emphasized. However, the profession occasionally lacks legitimacy in the workplace, as it is not statutory, and the role is not always well-understood among principals and general educators alike. Aim*This study examines how the interactions of special needs educators (SNEs) with principals and general educators affect their ability to perform efficiently in their professional role. Theory*In addition to previous research, the study leans on theories pertaining to the establishing of professions, the process of invoking jurisdiction over work tasks and the forming of social bonds between individuals.Method*Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each of the three profession, lending to a broader picture given the limited scope of the study. Thematic analy-sis was used to analyze the empirical interview data. Results*Two themes emerged in the results as relevant to the aim of the study: 1. The mandate and support that SNEs receive – or fail to receive - from principals appear to affect their ability to enact their professional role and perform efficiently in it. 2: Social bonds that are forged in the workplace, as well as communication between professions, seem to have bearing on the ability of SNEs to perform efficiently in their professional role. Implications*The study concludes that all three professions prefer that SNEs should work closer to general educators than principals. Because the chief interaction between principals and SNEs was widely considered the granting of mandate and setting of the agenda, it was suggested that SNEs focus primarily on establishing good social bonds and collaborating with general educa-tors in order to increase their chances of positively impacting the workplace. While recognizing its limited scope, this study proposes that research focus more on the potential benefits of statutory status for SNEs. In view of how the study correlates fairly well with previous research, in cases going back several decades, it is further suggested that efforts be made into allowing research greater influence on how the profession is enacted and orga-nized. As a final recommendation, closer cooperation between SNE, principal and general educator programs in higher education is viewed as favorable in order to promote interprofes-sional understanding and collaboration in the workplace.