Specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat. Utbildningen ger specialpedagogen kunskaper, förmågor och färdigheter inom det specialpedagogiska området. Vår erfarenhet är att det praktiska specialpedagogiska uppdraget är otydligt utifrån vem som ska utföra detta och vad det ska innehålla. Rektorerna är de på skolorna som ska fördela mandat och därför har vi intresserat oss för vad dessa förväntar sig av specialpedagogens yrkesroll. Genom intervjuer av  rektorer har vi undersökt hur rektorernas förväntningar på specialpedagogen ser ut. Vi har utifrån dessa intervjuer gjort en jämförelse med Högskoleförordningens examensmål för specialpedagogutbildningen samt med styrdokumenten för skolan.     I vår analys har vi sammanfattat Högskoleförordningens examensmål i begreppen samverkan och ledarskap. Vi har även analyserat utifrån förmågorna inkluderande förhållningssätt och specialpedagogiska perspektiv, som är centrala delar i det specialpedagogiska arbetet. Vi kunde se att dessa begrepp och förhållningsätt genomsyrade de svar vi fick i intervjuerna. Studien har givit oss en god uppfattning om vad de rektorer vi intervjuat, förväntar sig av specialpedagogen. Studien har även visat att det finns en skillnad mellan skolorna när det gäller mandat och uppdrag. Rektorerna är väl insatta i vad uppdraget innebär, men då formuleringsarenan inte är tydlig kring specialpedagogens uppdrag, blir det därför en variation i hur uppdraget ser ut i realiseringsarenan.

No description available.

Syftet med detta arbete är att vi vill undersöka vilken syn lärare, specialpedagoger och rektorer har på transitionen mellan år 6 och 7, med fokus på elever i behov av särskilt stöd. Ett viktigt perspektiv är hur de olika aktörerna, utifrån ett professionsperspektiv, ser på övergångarna och hur organisationen i samband med dessa är upplagd. Fortsättningsvis vill vi undersöka hur skolans aktörer kan underlätta övergångarna för både elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha.

Föreliggande studie beskriver de barn som upplevs ha ett normbrytande beteende i förskolan och som bemöts av uppfattningen och strävan från pedagogerna att barnets beteende bör förändras (Ohlsson, 2022). Enligt Lutz (2021) är pedagogernas förhållningssätt helt avgörande, där ett gott bemötande många gånger ökar barnens chanser att lyckas. Ett uppmärksammat problematiskt uttryck som studien grundar sin undersökning på, är pedagoger som enbart ser till barnets brister och drar direkt paralleller till att det skulle vara en bakomliggande diagnos på grund av barnets normbrytande beteende. Syftet är att bidra med kunskap om den påverkan ett specialpedagogiskt förhållningsätt har i mötet med barn som upplevs ha ett normbrytande beteende.  Metoden som användes i föreliggande studie var kvalitativa intervjuer utifrån fokusgrupper med urvalet förskolelärare. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006) och vilar på ett kategoriskt, punktuellt och relationellt teoretiskt ramverk med förankring i begreppen relationellkompetens och relations pedagogik. Studiens slutsats visar att å ena sidan är förskollärarna medvetna om betydelsen av ett gott förhållningssätt i mötet med ett upplevt normbrytande beteende i förskolan. Å andra sidan visar studien att, oavsett hur intresserade förskollärarna är av ett specialpedagogiskt förhållningssätt så lyckas de inte med att bemöta alla barns behov/svårigheter om inte förutsättningarna för det finns eller går att skapa. Det som förskollärarna eftersökte var kvalité i ledningen samt resurser och kompetensutveckling för att hantera och bemöta barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Konsekvenserna som uppmärksammats i studien är när personalen inte får det stöd som krävs, som tillräcklig specialpedagogisk kompetensutveckling eller tillgång till specialpedagog. Även andra faktorer som stress, stora barngrupper och för lite personal bidrar till att pedagogerna i förskolan inte alltid reflekterar över sitt förhållningssätt och dess påverkan i mötet med ett upplevt normbrytande beteende hos barn.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken. I arbetet genomförs intervjuer med fyra specialpedagoger som arbetar i olika verksamheter. Deras beskrivningar syftar till att ge vidare insikt och vägledning om hur specialpedagogers arbete kring bedömning kan påverka elevers möjligheter till allsidiga bedömningar utifrån ett relationellt perspektiv.   Resultaten i den tidigare forskningen visar att det skett en ökning av antalet bedömningar såväl i svensk skola som internationellt. Det faktum att bakomliggande orsaker till ökningen inte problematiseras eller ifrågasätts kan beskrivas som en ökad bedömningskultur. Detta sker samtidigt som det saknas forskning kring konsekvenser av bedömning och vad som styr bedömning. Bedömningar såsom formativ och summativ bedömning har olika syften och påverkar således eleverna olika. Perspektiv på elever i skolproblematik och vilken roll specialpedagogen tar är viktigt i bedömningssammanhang.   De teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är systemteori med utgångspunkt i Bronfenbrenners ekologiska systemteori där aktivitet i och mellan mikro-, meso-, exo- och makro-nivåerna är centrala. Dessutom är relationellt- och kategoriskt perspektiv valda utgångspunkter. Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Resultaten visar att specialpedagoger har en stor roll i arbetet kring bedömning, inte minst genom övergripande och aktivt arbete med extra anpassningar samt implementerandet av och upprätthållandet av ett relationellt förhållningssätt i verksamheterna. Genom extra anpassningar och relationellt förhållningssätt ges eleverna möjlighet till stöttning så att deras kunskaper kan bli synliga vid bedömning. Kommunikation är centralt i specialpedagogiskt arbete. Legitimitet att utföra sitt arbete beror till stora delar på specialpedagogens relationella kompetens men att ha rektors mandat är också viktigt.

Studiens syfte är att undersöka rektorers specialpedagogiska förhållningssätt, förväntningar på specialpedagogens uppdrag och deras framtidsvision utifrån rektorers utbildningsbakgrund. Vår förhoppning är att detta i förlängningen bidrar till en samsyn mellan rektor och specialpedagog i skolan. Vi vill också påvisa att det är viktigt för rektorer att känna till alla delar som ingår i specialpedagogens uppdrag. Slutligen hoppas vi att det ska ingå specialpedagogik i kommande rektorsutbildningar vilket kan utveckla enhetliga arbetsbeskrivningar för oss specialpedagoger.   De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är: 1. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller deras specialpedagogiska förhållningssätt?   2. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller förväntningar på specialpedagogens uppdrag?   3. Vilka likheter och skillnader finns mellan rektorer med och utan specialpedagogisk utbildningsbakgrund när det gäller deras specialpedagogiska framtidsversion?   Vår studies teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv samt systemteori som berör det organisatoriska perspektivet. Vi väljer dessa utgångspunkter för att kunna analysera och tolka rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt, deras organisation och specialpedagogiska framtidsvisioner.   Studiens metodval är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre rektorer som har specialpedagogisk utbildningsbakgrund och fyra rektorer som saknar specialpedagogisk utbildningsbakgrund.   I resultatet beskriver vi likheter och skillnader i rektorernas specialpedagogiska förhållningssätt och deras förväntningar på specialpedagogens uppdrag samt vilka skillnader och likheter som finns i rektorernas specialpedagogiska framtidsvision med utgångspunkt i deras utbildningsbakgrund. En av slutsatserna i vår studie visar att samtliga rektorer uppfattar att specialpedagogens expertis har ett mycket stort värde för rektor, lärare och elever vilket betyder att specialpedagogen ses som ett nav i skolans verksamhet. Vidare visar ett av våra resultat att behovet av specialpedagoger även kommer att bestå i rektorernas framtidsvision.   Nyckelord: Rektors specialpedagogiska kompetens, rektorsutbildningen, skolans och rektors specialpedagogiska uppdrag, specialpedagogens uppdrag, specialpedagogiskt förhållningssätt / The purpose of this study is to investigate the expectations and approaches of principals education approaches and their expectations of the special education teacher's and how this correlates to their educational background. The hope is to be able to contribute to a common understanding between principals and the special education teachers in schools. The aim is to demonstrate that it is important for principals to be acquainted with all the aspects of the special education teacher's role. Finally, the hope is that special education will be included in future training for principals in Sweden, which can, in turn, develop uniform job descriptions for special education teachers.    The issues that form the basis of this investigation are:  1. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background regarding their special education approach?   2. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background when it comes to expectations of the special educator´s role?   3. What are the similarities and differences between principals with and without a special education background regarding their special education vision? The results, detail similarities and differences in the principals' special education approach and their expectations of the special education teacher's assignment, as well as the differences and similarities that exist in the principals' special education vision for the future based on their educational background.   One of the conclusions of the study shows that all principals perceive that the special education teacher's expertise is important for the principal, teachers and students, which means that the special education teacher is seen as a key person in the school's activities. Furthermore, the results show that the special educators should be included in the principals' vision for the future.    Keywords: Principals special education competence, principal education, special education assignments of the school and the principal, special education teacher's role, special education approach