In September this year the International Criminal Court (ICC) in The Hague decided, in accordance with the universal principle of competence-competence, that it has jurisdiction over the alleged deportation of the Rohingya people from Myanmar to Bangladesh. The decision is based on the Court’s extensive interpretation of the crime deportation within the Rome Statute. Part I of this thesis aims to analyze and determine whether the interpretation is sufficiently founded in the Rome Statute, or if the Court, through its decision, has exceeded its mandate. Part II of this thesis aims to examine the duties of international organizations in general, and of the ICC in particular, when it comes to the rules of state sovereignty. Both questions are vital in answering of the question at large – has the ICC, through its decision, violated Myanmar’s right to state sovereginty?

This paper conducts a qualitative examination based on interviews with four high school librarians. The purpose is to illustrate their professional role in proportion to that of the teachers from working with students’ reading comprehension and from their role, if any, in the school’s educational activity. The work is based on the following questions:- How does the high school librarian describe his or her work to increase the students' reading comprehension and contribute to their reading development?- How does the high school librarian describe his or her involvement in the schools’ educational activity?- How can one understand the high school librarians' relation to the teachers with reference to the librarians’ jurisdiction and the formal and actual legitimacy of the school library profession?The theoretical framework constitutes of the concept of jurisdiction and of formal and actual legitimacy. The result of this study showed that all four librarians strive for an emancipatory working method. It also showed that some of the school librarians find it difficult to be part of the educational activity, while others state that they have a welldeveloped cooperation. The lack of cooperation may be due to lack of time and a stressful working climate. As regards to the relations between the librarian and the teachers, the study showed that the librarians have both formal and actual legitimacy, although to different extents. A lower extent of actual legitimacy, for example, may result in lesser degree of involvement in the educational activity. / Program: Bibliotekarie

<p>There are intense discussions within the European Union regarding the introduction of a European Public Prosecutor (EPP). The proposed EPP will have jurisdiction in the entire union, and will work under a unified set of rules of procedure. These procedural rules will differ from the Swedish rules of criminal procedure, especially regarding the handling of illegal evidence. </p><p>The thesis describes the European legal history, especially regarding criminal procedure. The thesis also describes what the purposes and principals are in Swedish criminal procedural law, and the purposes and principals in the proposed European criminal procedural law. Finally, the thesis evaluates and discusses how the Swedish and European purposes and principals regarding the handling of illegal evidence differ from each other.</p>

There are intense discussions within the European Union regarding the introduction of a European Public Prosecutor (EPP). The proposed EPP will have jurisdiction in the entire union, and will work under a unified set of rules of procedure. These procedural rules will differ from the Swedish rules of criminal procedure, especially regarding the handling of illegal evidence. The thesis describes the European legal history, especially regarding criminal procedure. The thesis also describes what the purposes and principals are in Swedish criminal procedural law, and the purposes and principals in the proposed European criminal procedural law. Finally, the thesis evaluates and discusses how the Swedish and European purposes and principals regarding the handling of illegal evidence differ from each other.

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll. Specialpedagogerna förväntas arbeta mer med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som det fordras att de ska utföra mycket administrativt arbete. Specialpedagogerna upplevde både brist på tid och brist på stöd från ledningen. Studiens resultat visar att det finns en skillnad i specialpedagogernas och lärarnas syn på specialpedagogernas arbetsuppgifter. Specialpedagogerna uttrycker att de ägnar en stor del av sin arbetstid åt undervisning medan lärarna tycker att de till stor del ägnar sin tid åt administrativt arbete. Båda yrkeskategorierna upplever att de har möjlighet att påverka fördelningen av det specialpedagogiska stödet, däremot är de inte helt överens om huruvida det specialpedagogiska arbetet är inkluderande eller ej. Båda yrkeskategorierna tycker även att samarbetet dem emellan fungerar bra men lärarna har en önskan om att det kan utvecklas mer. När det gäller specialpedagogernas och lärarnas förväntningar på varandra så finns det en samsyn. Som slutsats konstaterar vi att de båda yrkeskategorierna har en samsyn och förståelse för varandras arbetsuppgifter men att den ändå inom vissa områden skiljer sig åt såsom fördelning av och tidsåtgång för specialpedagogiska arbetsuppgifter samt synen på inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Barnahus är en verksamhet där myndigheter samverkar runt barn/unga och familj, då barn har farit eller riskerar att fara illa. Medverkande myndigheter är i detta fall socialtjänst, polis, åklagare samt barn- och ungdomspsykiatrin. Denna studie undersöker hur samverkan mellan dessa myndigheter ser ut i de samrådsmöten de har varje vecka, där de lyfter svåra fall av barnmisshandel, övergrepp eller misstanke om detta, samt underlättar för barnet genom rättsprocessen och säkerställer barnperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en samrådsgrupp bestående av polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatri samt socialtjänst i ett Barnahus, ser på samverkan i samråd. Metod: Studiens empiri baseras på fyra semistrukturerade intervjuer samt två deltagande observationer. Den första av intervjuerna hölls som en pilotundersökning av vilka områden som skulle utforskas mer detaljerat, i de resterande intervjuerna. Informanterna har valts utifrån sin professionstillhörighet och deltagande i ett Barnahus samråd och analysen av intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån vad informanterna framhöll som viktigt i samverkan. Resultat: Resultatet visar på faktorer i samverkan som förutom sina egenskaper som hindrande eller gynnande även visar på skapandet av handlingsutrymme och gemensam jurisdiktion. Även en skyddande funktion för socialsekreterare kunde identifieras och diskuteras i slutdiskussionen. Vidare forskning föreslås gällande socialsekreterares upplevelse av användning av Barnahus som skyddande och rådgivande funktion avseende trygghet och coping genom delat ansvar.

Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.

More-opened hours is a fast-growing service at public libraries in Sweden. The aim of this thesis is to examine how this new operations impacts the profession. How are the attitudes of the emplyoees affected? What are the consequences for the daily work of librarians? How may more-opened hours transform the future of the profession? These questions will be adressed by examining public libraries and combined public- and school libraries in the north of Sweden. The theoretical point of departure consists of profession theory, in particular Andrew Abbott’s theories and the notion of ”jurisdiction”. The theoretical framework is supplemented by Anders Ørom’s ideal librarian identities. A mixed method of survey and interview is applied. The data from each approach is analyzed separately and subsequently pooled, by means of applied thematic analysis. The result of the study shows that a vast majority of the librarians hold a positive attitude toward more-opened hours. This is found to be closely related to a user-perspective. Overall, librarians’ work is not dramatically changed, but certain routine tasks like book handling and tidying have increased. A new librarian identity, the Attendant (Funktionären), is suggested for maintanance tasks surrounding the more-opened service. Such a developement risks limiting the librarian’s professional jurisdiction and lead to deprofessionalization. However, the more-opened service may also support professionalization by relocating resources and competence from self-service tasks to more visible and qualified work. Additionally, more-opened hours may generate new areas for professional expansion, such as Library on demand and the field of statistics. Lastly, the results tentatively suggest that more-opened hours might play a part in interprofessional competition and a strenghtening of borders to the school. In conclusion, the impacts are complex but they offer much potential. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

De globala försörjningskedjorna för transnationella företag är komplexa och invol-verar ofta många produktionsnivåer som sträcker sig över flera jurisdiktioner. Flera av europeiska företag köper leveranser från entiteter baserade i tredje länder med svagare kapacitet att tillförsäkra de sociala, mänskliga rättigheterna eller miljönor-mer där identifiering och begränsning av relaterade risker och påverkan är svag. Därför blir det en viktig fråga om hur transnationella företag ska utöva ansvaret för och säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i deras globala värdeked-jor samt den roll som EU kan spela för att skydda mänskliga rättigheter utanför sina gränser. EU-rätten kan i vissa fall tillämpas extraterritoriellt i förhållande till tredje land d.v.s. utövande av extraterritoriell jurisdiktion kan utgöra ett motiverat undan-tag vid exceptionella omständigheter, vilket kan ge upphov till statlig jurisdiktion utanför medlemsstaternas territoriella gränser. För att ge mänskliga rättigheter ett starkare skydd kommer EU-kommissionen att presentera direktivet om hållbar bo-lagsstyrning vilket innebär att företagsledningar måste respektera mänskliga rättig-heter i hela globala värdekedjan. Numera finns det endast sektorsbundna skyldigheter att rapportera att företag an-vänder sig av tillbörlig aktsamhet i den gällande rätten men efterlevandet läggs på medlemsstaterna att sanktionera företag. Resultatet av ansvarsutkrävande beror i högsta grad på staternas rättskapacitet. Utifrån det presenterade materialet går det att dra slutsatsen att direktivet kan bidra till att täppa vissa rättighetsluckor och di-rektivet kan innebära en utökad möjlighet för det svenska rättssystemet att utöva extraterritoriell jurisdiktion, för att kunna avgöra i företagsrelaterade civilrättsliga mål mot EU-företag när kränkningar av de mänskliga rättigheterna begåtts av deras dotterbolag eller leverantörer i tredjeländer, med hänvisning till ”forum av nödvän-dighet”, artikel 6 EKMR och artikel 47 EU-stadgan d.v.s. rätten till rättslig pröv-ning. Däremot kan det komma att behövas ytterligare lagstiftning, utifrån det pre-senterade underlaget, eftersom detta direktiv ger endast möjlighet till utökning i staters dömande jurisdiktion men inte deras verkställande jurisdiktion.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens professionella jurisdiktion gestaltas i arbetet med garantin för tidiga insatser.Den 1:a juli 2019 gjordes en ändring i skollagen, i och med införandet av garantin för tidiga insatser, där specialpedagogisk kompetens nämns. Forskning visar att det finns olika föreställningar bland olika yrkesgrupper i skolan om vad specialpedagogens uppdrag är. Dessa föreställningar påverkar hur specialpedagogens arbete formas, förhandlas och omsätts i praktisk handling. Det systemteoretiska perspektivet ger oss möjlighet att avgränsa garantin för tidiga insatser till ett eget system inom skolans värld. Inom systemet, där olika professioner ska samverka kring garantin, belyser vi hur olika professioner samverkar kring artefakter vilket leder till att specialpedagogens roll formas och förhandlas. Genom intervjuer och fenomenologisk analys visar resultatet att specialpedagoger använder förmågor och kompetenser angivna i examensförordningen för specialpedagoger för att motivera att de gör anspråk på vissa arbetsuppgifter i arbetet med och kring garantin. Specialpedagogen upplever är att ju tätare hen samarbetar med arbetslaget desto oftare sker förhandlingar om arbetsuppgifter men att rektorns ledning och tydliga rutiner kan bidra till att specialpedagogens roll inte förväxlas med exempelvis speciallärare. I arbetet med att forma, värna och befästa sin professionella jurisdiktion upplever specialpedagogen att nätverk och skolans gemensamma rutiner skapar möjligheter i förhandlandet av rollen men den klart mest avgörande faktorn är rektorn som beslutsfattare och mandatfördelare.