Ph.D. afhandling, Roskilde universitetscenter 2002.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

<p>Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied. Among other things living conditions determined by geographical matters that can explain the differences and problems with fuel taxes and road pricing is being discussed in the analyse.</p>

In this study, travel behavior for the users of E-scooter is analyzed based on survey questions. The main purpose of the study is to understand the nature of E-scooters users and their preferences as well as analyzing their trip parameters. The survey was designed to cover most ofthe behavioral influential factors. To represent the motives and barriers towards E-scooter adoption in greater Stockholm. it was sectioned into demographic data, general travel preferences, E-scooter choice preferences, last trip parameters and general discussion questions. Findings of this study suggested that E-scooters are mainly used by residents aged between 18-24. In Stockholm, public transportation facilities are very accessible and affordable than other private transportation modes. Travel time and travel cost were highly evaluated by the users and were considered as deciding criteria prior to making any trip in Stockholm. Findings suggested that trips made by E-scooters are mainly for fun and leisure rather than commuting and services. However, regarding normal trips, it was found that walking replaced the use of E-scooters more often. Historical data was used to validate and support the survey findings. Survey questions did not consider questions regarding impacts of COVID-19 on travel behaviours as well as the changes in travel patterns. Furthermore, the absence of highlights on research areas such as safety which covers the adoption of risky behaviours (i.e., driving on sidewalks, driving opposing traffic flow) and helmet use. The tool was used for research purposes was ‘Questionpro’. / I denna studie analyseras resebeteendet för användarna av E-scooter baserat på enkätfrågor. Huvudsyftet med studien är att förstå E-scooters användares natur och deras preferenser samt att analysera deras tripparametrar. Undersökningen var utformad för att täcka de flesta av debeteendemässiga inflytelserika faktorerna. Att representera motiv och barriärer mot e-scooteradoption i större Stockholm. den delades in i demografisk data, allmänna resepreferenser, val av E-scooter-val, parametrar för sista resan och allmänna diskussionsfrågor. Resultaten av denna studie föreslog att E-skotrar huvudsakligen används av invånare i åldrarna 18-24. I Stockholm är anläggningar för kollektivtrafik mycket tillgängliga och prisvärda än andra privata transportsätt. Restid och resekostnader utvärderades mycket av användarna och ansågs vara avgörande kriterier innan de gjorde en resa i Stockholm. Resultaten föreslog att resor med e-skotrar främst är för skoj och fritid snarare än pendling och tjänster. När det gäller normala resor fann man dock att promenader ersatte användningen av E-skotrar oftare. Historiska data användes för att validera och stödja undersökningsresultaten.

Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. / The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.

Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. / The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.

Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied. Among other things living conditions determined by geographical matters that can explain the differences and problems with fuel taxes and road pricing is being discussed in the analyse.