The demand for student support personnel (teaching assistants) in schools is increasing. Yet there is still a lack of a clear description of what the profession really entails. This study investigates the professional role of teaching assistants working with younger pupils using profession theory. The study aims to clarify the perceptions of teaching assistants through interviews regarding: (1) the areas of work that characterize the profession, (2) the autonomy gained by teaching assistants, and 3) the conditions offered to develop their professional role.  The interviews are analyzed through thematic analysis and identify five commonly occurring areas of work. These are (1) to establishing safe relationships; (2) to implement educational adjustments; (3) to provide support; (4) to manage disruptive behaviors, and (5) to work in areas that extend beyond student-specific tasks. These are summarized in the discussion as three themes: Teaching assistants dealing with behaviors deviating from the norm, teaching, and again, areas of work that are not student specific. The results also show variation in how teaching assistants work with these different areas. The autonomy of teaching assistants extends to areas involving the specific student, and the conditions offered by the workplace were found to be inadequate for their development.  The conclusions of the study highlight that the working situation of teaching assistants is not sustainable, making the profession unpopular and causing a high turnover among employees. Therefore, a change is needed for the role of teaching assistants if they are to be used to create equal opportunities for all students to participate in regular education. / Efterfrågan på elevresurser ökar i skolor samtidigt som det än idag saknas en tydlig förklaring av vad yrket innebär. Denna studie utreder elevresursens yrkesroll i arbetet med yngre elever med hjälp av professionsteorin. Studien avser att genom intervjuer reda ut elevresursers uppfattningar gällande: 1) vilka arbetsområden som kännetecknar yrkesrollen, 2) vilken autonomi elevresurser besitter, samt 3) vilka förutsättningar elevresurser har att utveckla sin yrkesroll. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och identifierar fem vanligt förekommande arbetsområden. Dessa är följande: 1) att skapa trygga relationer, 2) att genomföra anpassningar, 3) att förse elever med stöd, 4) att hantera utåtagerande handlingar, samt 5) arbetsområden som sträcker sig utanför elevspecifika uppgifter. Dessa sammanfattas som tre teman,elevresursen som hanterare av avvikande beteenden, undervisning samt återigen ej elevspecifika arbetsområden. Resultatet påvisar även en variation i hur de arbetar med de olika områdena. Elevresursers autonomi och gränsarbete sträcker sig till arbetsområden som omfattar den specifika eleven och de förutsättningar arbetsplatsen erbjuder yrkesrollen framkom som bristfälliga. Slutsatsen av studien framhålls vara att elevresursers arbetssituation inte är hållbar och att detta även gör yrket oattraktiv och skapar en stor ruljangs bland anställda. En förändring bör således ske för yrkesrollen om vi ska fortsätta använda elevresurser ute i skolor för att skapa samma förutsättningar för alla elever att delta i den reguljära undervisningen.