No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de konsekvenser som uppstår när lagändringar påverkar socialarbetares förutsättningar och yrkesidentitet i arbetet med ensamkommande unga. Då flera lagändringar har skett i kontakt med det sociala arbetet har jag valt SFS 2016:752. Med lagen så infördes tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsade möjligheter för familjeåterförening med anhöriginvandring samtidigt skärptes försörjningskraven för anhöriga. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare som varit arbetsverksamma med målgruppen ensamkommande unga innan och efter lagändringen. Intervjuerna har sedan utgjort det material som analyserats med hjälp av en teoretisk referensram som bygger på socialarbetarens yrkesidentitet, yrkesroll och profession samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att förutsättningarna som förändrades skapade konsekvenser som påverkar socialarbetarnas arbetssituation både internt inom verksamheten och externt mot andra instanser samt mellan socialarbetare och hjälpsökande ungdom. Respondenterna påverkades även i sitt privatliv. Resultatet och analysen visar att yrkesrollen och yrkesidentiteten separeras när yrkesrollen förändras med SFS 2016:752. Yrkesidentiteten ställs på sin spets och socialarbetarens egna etiska kompass avgör hur det sociala arbetet ska genomföras. Med förändringarna av lagen försvinner också resurser från socialarbetarnas arbete och kompensatoriska strategier skapas. Socialarbetarna påverkas i olika grad på en hälsonivå av de konsekvenser som uppstår i situationen, vilket enligt studiens resultat hör ihop med handledning, hantering av empati och känslokontroll. / The Purpose of this studie has been to investigate how the socialworkers professional identity in relation with unaccompanied refugee children, has been effected by amendments of the law. Since several amendments of the law has been in contact with the social work I have chosen SFS 2016:750. With this amendment timelimted residence permits was initiated which limited possibilities for family reuinons with a relative background, in the midst of this the sustention demands was hardened. Eight social workers has been interviewed in a qualitative, semi-structured manner. These social workers has been involved professionally with the target group constisting of unaccompanied refugee children, both prior and after that the amendment of the law was made. The Interviews has then been the foundation of the material that has been analysed with the help of a theorecital frame of reference that is the foundation of the socialworkers professional identity and role, previously conducted research has also been accounted for. The results of the studie concludes that when the prerequesites are changed it also changes the social workers profesional situation, both internally and externally, in regards of the relation between the social worker and the refugee children. Also the private life of the respondends were effected. The result and analysis show that the Professional identity and role got separated when the professional role are changed when SFS 2016:752 was amended. The Professional identity is put to the test and the social workers own ethical compas decides how the social work itself should be performed. Amendments of the law also reflects on the social workers professional work and compensatory strategies are made. The social workers are affected on different levels of health by the consequences that appear in the sitiation, the results of the studie shows that this relates to guidance, empathy managemant and emotional control.

The demand for student support personnel (teaching assistants) in schools is increasing. Yet there is still a lack of a clear description of what the profession really entails. This study investigates the professional role of teaching assistants working with younger pupils using profession theory. The study aims to clarify the perceptions of teaching assistants through interviews regarding: (1) the areas of work that characterize the profession, (2) the autonomy gained by teaching assistants, and 3) the conditions offered to develop their professional role.  The interviews are analyzed through thematic analysis and identify five commonly occurring areas of work. These are (1) to establishing safe relationships; (2) to implement educational adjustments; (3) to provide support; (4) to manage disruptive behaviors, and (5) to work in areas that extend beyond student-specific tasks. These are summarized in the discussion as three themes: Teaching assistants dealing with behaviors deviating from the norm, teaching, and again, areas of work that are not student specific. The results also show variation in how teaching assistants work with these different areas. The autonomy of teaching assistants extends to areas involving the specific student, and the conditions offered by the workplace were found to be inadequate for their development.  The conclusions of the study highlight that the working situation of teaching assistants is not sustainable, making the profession unpopular and causing a high turnover among employees. Therefore, a change is needed for the role of teaching assistants if they are to be used to create equal opportunities for all students to participate in regular education. / Efterfrågan på elevresurser ökar i skolor samtidigt som det än idag saknas en tydlig förklaring av vad yrket innebär. Denna studie utreder elevresursens yrkesroll i arbetet med yngre elever med hjälp av professionsteorin. Studien avser att genom intervjuer reda ut elevresursers uppfattningar gällande: 1) vilka arbetsområden som kännetecknar yrkesrollen, 2) vilken autonomi elevresurser besitter, samt 3) vilka förutsättningar elevresurser har att utveckla sin yrkesroll. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och identifierar fem vanligt förekommande arbetsområden. Dessa är följande: 1) att skapa trygga relationer, 2) att genomföra anpassningar, 3) att förse elever med stöd, 4) att hantera utåtagerande handlingar, samt 5) arbetsområden som sträcker sig utanför elevspecifika uppgifter. Dessa sammanfattas som tre teman,elevresursen som hanterare av avvikande beteenden, undervisning samt återigen ej elevspecifika arbetsområden. Resultatet påvisar även en variation i hur de arbetar med de olika områdena. Elevresursers autonomi och gränsarbete sträcker sig till arbetsområden som omfattar den specifika eleven och de förutsättningar arbetsplatsen erbjuder yrkesrollen framkom som bristfälliga. Slutsatsen av studien framhålls vara att elevresursers arbetssituation inte är hållbar och att detta även gör yrket oattraktiv och skapar en stor ruljangs bland anställda. En förändring bör således ske för yrkesrollen om vi ska fortsätta använda elevresurser ute i skolor för att skapa samma förutsättningar för alla elever att delta i den reguljära undervisningen.

When infrastructure is under construction there may be a necessity for temporary land access. This thesis aims to explore the temporary needs of land while municipal streets and roads are being constructed. Needs that doesn´t remain when the street is completed. Those needs can for example be temporary cargo roads or - as the cover image shows - a work area by the side of the road. When national infrastructure is constructed there are legal possibilities to arrange temporary land access compulsively. Temporary usufruct can be created forcibly through work plans according to the Railway Construction Act and the Road Act. On the other hand, when municipal infrastructure is constructed these legislations do not apply. There is no law that directly regulates municipal road construction. In special legislation which regulates municipal land access there is no explicit support for compulsive temporary land access. An empirical study shows that municipalities to a high degree rely on voluntary agreements to access land temporary. In those situations where agreements cannot be met, but there is still a great need of temporary land access, the municipality turn to the cadastral authority. However, the cadastral authority has dubious support in legislation to establish rights of a temporary nature compulsively. A solution that has been applied in practice is formation of temporary easement by the cadastral authority, to meet the necessity of temporary work areas. This solution would be contrary to the requirement of that the purpose of easements must be of permanent significance. Interviews has also indicated that easements formed by the cadastral authority for permanent roadside ditches sometimes also are used as temporary work areas during construction of streets. If such an easement is used for another purpose than a ditch, the easement’s right is exceeded. It cannot be considered a legal secure order that easements are used for other purposes than intended. There have not been found a satisfactory way in the legislation to compulsively meet the need of temporary land access for municipalities. It is therefore proposed that a change is made in the legislation to allow the cadastral authority to form temporary easements for temporary land access. The change should be an exception of the requirement for permanent significance in those cases the purpose of the easement fulfills an important public interest and is temporary. As an alternative, enabling of temporary usufruct through zoning plans could be a solution to the problem. / Vid anläggande av infrastruktur kan det finnas behov av tillfällig markåtkomst. Detta examensarbete tar sikte på de tillfälliga behov av mark som finns vid anläggande av kommunala gator och vägar. De tillfälliga behoven kan utgöras av alltifrån tillfälliga transportvägar till – som bilden på framsidan visar – ett arbetsområde vid sidan av vägen. När statlig infrastruktur ska anläggas finns legala möjligheter att ordna tillfällig markåtkomst tvångsvis. Tillfälliga officialnyttjanderätt kan tillskapas genom järnvägs- och vägplan enligt lagen om byggande av järnväg respektive väglagen. När kommunal infrastruktur ska anläggas är dessa lagar inte tillämpliga. Någon enskild lagstiftning för kommunal gatubyggnation finns inte. I speciallagstiftning som tillgodoser kommunala markbehov finns inte heller något uttryckligt stöd för tvångsvis tillfällig markåtkomst. I examensarbetet har en empirisk undersökning med intervjuer genomförts. Där har framkommit att kommuner i hög grad förlitar sig på frivilliga överenskommelser. I de fall avtal inte kan slutas, men behoven av tillfällig markåtkomst är stort, tvingas kommunen vända sig till lantmäterimyndigheten. Emellertid har lantmäterimyndigheten tvivelaktigt stöd i lag för att kunna bilda rättigheter av tillfällig natur. En lösning som har tillämpats i praktiken är bildande av tillfälligt officialservitut enligt 7 kap. 1 § FBL, för att tillgodose behov av arbetsområde. Denna lösning torde dock vara i strid med kravet på att ändamål med servitut måste vara av stadigvarande betydelse enligt 14 kap. 1 § JB. Det har även uppmärksammats att servitut för permanent slänt ibland används som tillfälligt arbetsområde under byggtiden av kommunala gator. Om ett släntservitutsområde använts för annat ändamål än slänt överskrids rättigheten. Ingen särskild prövning har gjorts av det andra ändamålet, dvs. arbetsområdet. Till följd av detta görs intrång i äganderätten utan prövning, vilket kan anses vara en kränkning av äganderätten. Sammanfattningsvis har inga tillfredsställande sätt hittats, som tvångsvist kan tillgodose behovet av tillfällig markåtkomst vid gatubyggnation. Därför föreslås att en ändring görs i 7 kap. 1 § FBL som medger avsteg från kravet om stadigvarande betydelse, i de fall ändamålet med servitutet tillgodoser ett angeläget allmänt intresse och är av tillfällig natur. Ett alternativ till detta är att tillfälliga officialnyttjanderätter kan tillskapas genom en detaljplan.