<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga. Resultaten i uppsatsen visar dock att trots höga avgifter kommer individen att öka sin nytta av att flytta sin pension från ett dyrt alternativ till ett billigare, oavsett om detta sker tidigt eller sent i livet.</p>

Denna studie undersöker olika nyttodiskurser i kursplanerna i musik från Lgr 62 till Lgr 11. Kursplanerna läses och analyseras diskursivt och resultaten diskuteras sedan inom ramen för en läroplansteoretisk tradition. Läroplansanalysen kompletteras med fem lärares livsberättelser och tankar kring musikämnets nytta.      Det enskilt viktigaste resultatet i föreliggande studie är konstaterandet om avsaknad av nyttodiskurs i Lgr 11 och hur musikämnets legitimitet då kan komma att ifrågasättas trots en kursplan som i sig beskriver ett ämne med starkt egenvärde. Detta värde gäller dock inte alla elever utan ämnets beskrivs som något som betyder olika för oss var och en.

<p>Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig av</p><p>behandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.</p><p>Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av den</p><p>arbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativ</p><p>semistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelser</p><p>kring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen var</p><p>representerade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma. Samtliga deltagare bodde</p><p>ensamma i lägenhet. De arbetsterapeutiska åtgärder de deltagit i var bostadsanpassning, ADL-träning,</p><p>hjälpmedelsförskrivning samt balansträning. Deltagarna hade fått arbetsterapi mellan 3-10 gånger.</p><p>Intervjuerna analyserades utifrån Malteruds modifiering av Giorgis fenomenologiska analys.</p><p>Analysprocessen ledde fram till olika kategorier. Under området förväntningar på arbetsterapi</p><p>framkom kategorierna Osäkerhet om vad arbetsterapi kunde ge och Hopp om förbättring. Under</p><p>området upplevelser av arbetsterapi framkom Delaktighet, Alienation och God relation till</p><p>arbetsterapeuten. Under området upplevd nytta av arbetsterapi framkom kategorierna Självständighet,</p><p>Meningslöshet och Trygghet. Slutsatser som kunde dras från resultatet var att några deltagare inte</p><p>visste riktigt vad de kunde förvänta sig inför arbetsterapi medan andra väntade sig att bli mer</p><p>självständiga inom ADL eller att få handarbeta. Deltagarna upplevde relationen med arbetsterapeuten</p><p>var avgörande för hur de upplevde arbetsterapin. Att ha fått en förklaring på vad arbetsterapi innebär</p><p>och hur den kan hjälpa deltagaren upplevdes vara viktigt för att kunna vara delaktig i arbetsterapin och</p><p>se mening i behandlingen. Deltagarna tyckte att de blivit mer självständiga efter arbetsterapin och</p><p>kände sig tryggare men några saknade en förklaring om vad arbetsterapi är.</p>

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig av behandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av den arbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelser kring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen var representerade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma. Samtliga deltagare bodde ensamma i lägenhet. De arbetsterapeutiska åtgärder de deltagit i var bostadsanpassning, ADL-träning, hjälpmedelsförskrivning samt balansträning. Deltagarna hade fått arbetsterapi mellan 3-10 gånger. Intervjuerna analyserades utifrån Malteruds modifiering av Giorgis fenomenologiska analys. Analysprocessen ledde fram till olika kategorier. Under området förväntningar på arbetsterapi framkom kategorierna Osäkerhet om vad arbetsterapi kunde ge och Hopp om förbättring. Under området upplevelser av arbetsterapi framkom Delaktighet, Alienation och God relation till arbetsterapeuten. Under området upplevd nytta av arbetsterapi framkom kategorierna Självständighet, Meningslöshet och Trygghet. Slutsatser som kunde dras från resultatet var att några deltagare inte visste riktigt vad de kunde förvänta sig inför arbetsterapi medan andra väntade sig att bli mer självständiga inom ADL eller att få handarbeta. Deltagarna upplevde relationen med arbetsterapeuten var avgörande för hur de upplevde arbetsterapin. Att ha fått en förklaring på vad arbetsterapi innebär och hur den kan hjälpa deltagaren upplevdes vara viktigt för att kunna vara delaktig i arbetsterapin och se mening i behandlingen. Deltagarna tyckte att de blivit mer självständiga efter arbetsterapin och kände sig tryggare men några saknade en förklaring om vad arbetsterapi är.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga. Resultaten i uppsatsen visar dock att trots höga avgifter kommer individen att öka sin nytta av att flytta sin pension från ett dyrt alternativ till ett billigare, oavsett om detta sker tidigt eller sent i livet.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft består av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika ämnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i årskurs 2 eller 3 intervjuats som säger sig vara omotiverade. De intervjuade eleverna hade valt program utifrån sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men två bytte till samhällskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera på gymnasiet och de flesta hade tankar på fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vältaliga och kunde sätta ord på sina känslor och med klarhet presentera sina tankar. De hade tydliga uppfattningar om vad motivation innebar för dem och vissa av dem, trots att de sade sig ha bristande motivation, hade ganska bra betyg i skolan. De flesta informanterna upplevde att studierna hade varit mera krävande än förväntat och att det ställde krav på en prioritering av studierna framför allt annat. Samtliga informanter upplevde att föräldrarna hade följt deras studiegång fram till högstadiet men att vid slutet av högstadiet och första året på gymnasiet fick informanterna ökat ansvar över sina studier. Dock fanns det de föräldrar som utan att styra i detaljer fortfarande kunde coacha sina söner.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka nyttor som förväntas vid implementeringen av ett affärssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa nyttor har mätts eller värderats på något sätt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affärssystem i det dagliga arbetet på olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. Därför har även huruvida de upplevda nyttorna är beroende av driftsform på stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter från Svenska Statoil har också intervjuats för att få en bild av hur de ser på detta eftersom de tog beslut om att införa systemet på samtliga stationer. Undersökningen har visat att majoriteten av respondenterna från stationerna inte hade några förväntade nyttor med systemet men däremot hade de fått höra om vilka nyttor som systemet skulle innebära från Svenska Statoil. De i sin tur uppger att de inte har något dokument kvar sedan tidpunkten för beslutet att använda systemet men de nyttor de kommer ihåg stämmer delvis överrens med vad stationerna uppgett. Den realiserade nyttan är oberoende av vilken driftsform stationerna har så när som på en nytta nämligen intern hjälp från Statoil. Studien visar också att Svenska Statoil endast har mätt en nytta medan ingen värdering eller mätning har skett ute på stationerna.

AbstractArbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen går i gymnasiets årskurs två och tre på Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrågades i intervjuer om hur de såg på matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera ämnet matematik samt vad de ansåg kunskaper i matematik kunde användas till rent allmänt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn på ämnet och att det var förståelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med ämnet framförallt att det hjälper förståelsen av t.ex. Fysik och Kemi. När det gäller allmännyttan handlade svaren om grundläggande beräkningar med procent och valuta och att den största delen av matematiken var till för vidare studier. Faktorer som de tillfrågade betraktade som viktiga för vilken attityd och/eller inställning de hade till ämnet efterfrågades men svaren var resultatlösa.

“What did I learn from the Folk High School course that I took?” The personal och professional use of a Folk High School course focused on the fine arts and personal growth, in ten years retrospective and in comparison with the participants’ own goals.

<p><p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.</p><p>Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.</p><p>Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.</p><p>Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.</p><p>Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen. Ett arbete har redan inletts gällande denna fråga, och den reglering som kommer att implementeras är central motpartsclearing. Utifrån min undersökning framgår även att samtliga respondenter anser att kreditderivat som finansiellt instrument har spelat en avgörande roll i fråga om finanskrisens uppkomst. Dock finns det skilda åsikter gällande i hur stor utsträckning instrumentet har åsamkat skada och på vilket sätt. Regleringen av kreditderivat kan beskrivas utgöras av en ramlagstiftning, delvis på grund av instrumentets expansiva utveckling som ej möjliggör detaljregleringar. Vilket får till följd att utrymme finns för aktörers idérikedom gällande utvecklingen av dessa instrument. Genom Finansinspektionens olika föreskrifter tillsammans med det speciella tillstånd som myndigheten ger ut, regleras kreditderivat. Även genom de regelsamlingar som FAR ger ut årligen inom värdepappersområdet skapas normer som blir branschpraxis gällande kreditderivat. </p></p></p>