Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda – föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling. I en del sammanhang beskriver man vad man gör och i andra sammanhang gör man det inte. I många fall kallar man det något annat än dynamisk pedagogik. Några uppger att svårigheter hos målgruppen att ta del av dynamisk pedagogik kan vara ett hinder i arbetet. Rådande samhällsklimat, som nuvarande resultatinriktade skolpolitik beskrivs av många som ett hinder, liksom ekonomisk åtstramning och tidspress, eftersom dynamisk pedagogik inte är någon så kallad ”quick fix”. Bland möjligheterna märks vår tids behov bl.a. av reflektion, kreativitet, meningsskapande, lugn och ro, tillhörighet och tryggt ledarskap – områden där den dynamiska pedagogiken kan ha mycket att bidra med.

“What did I learn from the Folk High School course that I took?” The personal och professional use of a Folk High School course focused on the fine arts and personal growth, in ten years retrospective and in comparison with the participants’ own goals.

<p>The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher’s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person’s life history in the centre.</p><p>One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting. It is to find a content which touch the students and then find a form or expression which is matching. The animated pedagogue owns a big portion of self insight, mind presence and a lot of empathy. The pedagogue conveys a valuable message in an absorbed way. He or she dares to share with himself/herself and sees, confirms and cares about the students.</p><p>Keywords: life story, teacher’s experience, animated, personal development</p>

The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher’s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person’s life history in the centre. One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting. It is to find a content which touch the students and then find a form or expression which is matching. The animated pedagogue owns a big portion of self insight, mind presence and a lot of empathy. The pedagogue conveys a valuable message in an absorbed way. He or she dares to share with himself/herself and sees, confirms and cares about the students. Keywords: life story, teacher’s experience, animated, personal development

This report presents a study of the basic criteria for computer programmes that may be consideredadequate for aiding children with autism in their education and upbringing. I have based thisstudy on descriptions, opinions and proposals from people who deal with treatment and/orother issues concerning children with autism, as well as relevant literature.The study has been carried out in a major Swedish metropolitan municipality. The intervieweeswere civil servants from this municipality and representing different institutional endeavourson the issue of autism.I used a combination of both quantitative and qualitative techniques, as there was need for bothstandardization and qualitative variation. The main aim of the study was to seek suggestionson how computer programmes should be. That is, if they are to be considered appropriate föraiding children with autism develop their personality.The general conclusion of this study is that computer programmes, that may be consideredappropriate for the above mentioned purpose, should have certain characteristics of whichpedagogic usefulness and user suitability are of primary importance.

<p>Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn. Vi intervjuade även en näringslivsutvecklare på Gävle kommun och olika arbetsgivare.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur väl ekonomutbildningen vid HiG svarar mot arbetsgivarnas kompetenskrav.</p><p>Genom intervjuerna uppkom förslag på förbättringar av ekonomutbildning, såsom att praktik och beteendevetenskap bör vara en del av utbildningen. Utifrån intervjuerna med arbetsgivarna fann vi, till vår förvåning, att de allra flesta rekryterare lägger störst fokus på de personliga egenskaperna. De före detta studenterna förstärkte detta budskap då de förde fram liknande åsikter, samtidigt som utbildningen utgör en viktig teoretisk grund så är det personligheten som avgör huruvida en person blir anställd. Detta medför att det borde vara mer eller mindre självklart att HiG utökade antalet personlighetsutvecklande moment i ekonomutbildningen.</p><p>Med utgångspunkt i empirin sökte vi efter lämpliga teorier för att kunna styrka eller dementera de argument och åsikter som framkom under intervjuerna, där bland teorier som berör rekrytering och praktik. Vi fann att de flesta teorierna stämde bra överrens med resultatet från vår empiridel, som exempel kan nämnas att även teorin visade att de personliga egenskaperna har en viktig del vid rekrytering.</p><p>Vid genomförande av förbättringar såsom praktik, fler personlighetsutvecklande moment i kurserna och beteendevetenskap, så anser vi att ekonomstudenter vid HiG skulle vara bättre föreberedda för arbetslivet, men att det även skulle ge en viktig konkurrensfördel gentemot andra ekonomstudenter i Sverige.</p> / <p>Every year 5000 students in Sweden take their bachelor degree in business administration and as many as 650 students attend to the economic education at the University of Gävle. We ourselves study economics at the University of Gävle and are soon ready to take part in the labour market, for us this means mixed feelings of both anticipation and concern. The cause of this concern is partly the fact that we don’t know what is expected of us when we graduate. What have we really learned during our education and what does the employers expect of us? To answer this question we have interviewed former students from the University of Gävle, one man and one woman from the private sector as well as one man and one woman from the public sector. We also interviewed a developer of the labour market in Gävle and different employers.</p><p>The purpose with the essay has been to examine how well the economic education at the University of Gävle answers to the qualification set by the employers.</p><p>Suggestions to improve the economic education appeared during the interviews, such as practical training and behavioural science. From the interviews with employers we learned, to our surprise, that most recruiters pay most attention to the personality. The former students had similar opinions; while the education serves as an essential foundation, it is more or less the personality that the recruiter focuses on when he/she decide whether or not to hire the person. Due to this, it is obvious that the University of Gävle should increase elements of personal development in their economic education.</p><p>We tried to find suitable theories to strengthen or contradict the arguments that appeared to us during the interviews. What we found was theories which included for example recruitment and practical training. Most of these theories matched our empirical results, for example both showed that the personality played an important part for recruiters.</p><p>Improvement such as practical training, more elements of personal development in the courses and behavioural science would prepare students of economics at the University of Gävle better for the labour market. We also think that it would give an important competition advantage against other students of economics in Sweden.</p>

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn. Vi intervjuade även en näringslivsutvecklare på Gävle kommun och olika arbetsgivare. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur väl ekonomutbildningen vid HiG svarar mot arbetsgivarnas kompetenskrav. Genom intervjuerna uppkom förslag på förbättringar av ekonomutbildning, såsom att praktik och beteendevetenskap bör vara en del av utbildningen. Utifrån intervjuerna med arbetsgivarna fann vi, till vår förvåning, att de allra flesta rekryterare lägger störst fokus på de personliga egenskaperna. De före detta studenterna förstärkte detta budskap då de förde fram liknande åsikter, samtidigt som utbildningen utgör en viktig teoretisk grund så är det personligheten som avgör huruvida en person blir anställd. Detta medför att det borde vara mer eller mindre självklart att HiG utökade antalet personlighetsutvecklande moment i ekonomutbildningen. Med utgångspunkt i empirin sökte vi efter lämpliga teorier för att kunna styrka eller dementera de argument och åsikter som framkom under intervjuerna, där bland teorier som berör rekrytering och praktik. Vi fann att de flesta teorierna stämde bra överrens med resultatet från vår empiridel, som exempel kan nämnas att även teorin visade att de personliga egenskaperna har en viktig del vid rekrytering. Vid genomförande av förbättringar såsom praktik, fler personlighetsutvecklande moment i kurserna och beteendevetenskap, så anser vi att ekonomstudenter vid HiG skulle vara bättre föreberedda för arbetslivet, men att det även skulle ge en viktig konkurrensfördel gentemot andra ekonomstudenter i Sverige. / Every year 5000 students in Sweden take their bachelor degree in business administration and as many as 650 students attend to the economic education at the University of Gävle. We ourselves study economics at the University of Gävle and are soon ready to take part in the labour market, for us this means mixed feelings of both anticipation and concern. The cause of this concern is partly the fact that we don’t know what is expected of us when we graduate. What have we really learned during our education and what does the employers expect of us? To answer this question we have interviewed former students from the University of Gävle, one man and one woman from the private sector as well as one man and one woman from the public sector. We also interviewed a developer of the labour market in Gävle and different employers. The purpose with the essay has been to examine how well the economic education at the University of Gävle answers to the qualification set by the employers. Suggestions to improve the economic education appeared during the interviews, such as practical training and behavioural science. From the interviews with employers we learned, to our surprise, that most recruiters pay most attention to the personality. The former students had similar opinions; while the education serves as an essential foundation, it is more or less the personality that the recruiter focuses on when he/she decide whether or not to hire the person. Due to this, it is obvious that the University of Gävle should increase elements of personal development in their economic education. We tried to find suitable theories to strengthen or contradict the arguments that appeared to us during the interviews. What we found was theories which included for example recruitment and practical training. Most of these theories matched our empirical results, for example both showed that the personality played an important part for recruiters. Improvement such as practical training, more elements of personal development in the courses and behavioural science would prepare students of economics at the University of Gävle better for the labour market. We also think that it would give an important competition advantage against other students of economics in Sweden.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 – 55 år med straff på fyra år till livstid. Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten. Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade. Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv. Upplevelsen av retreaten resulterade i viktiga livsstilsförändringar och resurser för fortsatt främjande av personlighetsutveckling för framtiden.

Syftet med denna studie är att med en vetenskaplig kvalitativ metod undersökahur avslappningsövningar upplevs av människor med diagnosen borderline.Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Undersökningensvar har bearbetats med en fenomenologisk ansats. Svaren från intervjuerna harbearbetats separat och sedan analyserats utifrån förda teorier. Min avsikt med denhär uppsatsen är att försöka synliggöra hur olika variationer av en upplevelse kante sig och om det trots olikheter kan finnas en stimulans för deltagarna att användasig av avslappningsövningar. För att belysa och utforska problemet har jag använtmig av egna observationer för att kunna kort beskriva känsloläget i rummet innanövningen börjar. Jag har sedan använt mig av intervjuerstudier och loggböcker.Slutsatsen visar att deltagarna har upplevt avslappningsövningen som utvecklandeoch användbart för dem, dock under väldigt nyanserade former.

<p>Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner.</p><p>Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.</p>