The results illustrate that there is a lack of reciprocal dialogue and respect between the churches at present. The Russian-orthodox church has chosen to disrupt its dialogue with the Swedish church due to disagreements regarding same-sex marriage. In the research, qualitative methods, such as interviews, were used to answer the research questions. Three main challenges to the continuation of an ecumenical dialogue are discussed in the theoretical section of the dissertation: goals, methods and responsibilities. The study shows that similar problems are faced by both churches.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ämnet ecklesiologi. Jag har undersökt om det finns någon förändring i hur Ulf Ekman beskriver Kristi kropp eller den sanna kyrkan, och hur den förändringen ser ut. Jag använder mig i första hand av tryckt material men även av hemsidor och bloggar. Den metod jag använder mig av är en typologisk analys av Ekmans litteratur. Till min hjälp har jag använt mig av Avery Dulles typologi för att analysera och kategorisera Ekmans ecklesiologi. Uppsatsen beskriver Ekmans ecklesiologi och hur han gått från en individuell och instiutionskristisk kyrka till att omfamna den katolska kyrkan, vilken står i kontrast till den tidigare. Uppsatsens slutsatser är att det går att se en tydlig förskjutning i Ekmans förhållningssätt – från en mer individualistisk och kongregationalistisk kristendomssyn till en instutionell ecklesiologi.

In this essay I have studied the how the Catholic Church have viewed other churches during history and how this changed during the Second Vatican Council. Through a discourse analysis of the document Unitatis Redintegratio I have studied how the Catholic Church themselves view this change and how to understand it through the catholic doctrine that new doctrines of the church cannot contradict previous doctrines.  Before the Second Vatican Council viewed other Christian congregations as heretics without a chance of salvation. Through the different ecumenical councils of the church they have declared all those who held opposing views as anathemas. This changed in the Second Vatican Council and the document Unitatis Redintegratio. The Catholic Church know became open for a dialogue with the other churches. However, I argue that the basics have not changed, they still view themselves in the document as the only true church. In the document they also hold the belief and goal that other Christians should join them.

<p>Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.</p>

<p>Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.</p>

Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.

Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.

The university church of Sweden is a religious organization that is active on 30 campuses towards higher education in the nation. The main objective of the or- ganization, which works on an ecumenical level, is to provide support for the staff and students at the universities and by doing so arrange activities and provide a listening ear towards the targeted group. The objective of the study is to provide knowledge about the organization from the perspective of inner secularization from Karin Johannessons point of view through the anthology inomkyrklig seku- larisering (2018) by studying the organizations physical activities. The method is based on a quantitative content analysis that covers approximately 1400 activities in 10 cities provided by the university church from Malmö in the south to Luleå in the north of Sweden. The goal is also to cover a time perspective of over 2.5 years to give the study a broad perspective on the activities. By doing so the study also covers what nature the activities have that is offered and how they differ from each other when it comes to a comparison, campus to campus. The result shows a complex image where approximately 2/3 of the activities provided is secular and the other third Christian in nature according through the lens of the theoretical framework. The organization differs a lot from city to city when it comes to most aspects regarding Christian and secular approaches. It also differs in activity level on Facebook and what kind of priorities the organization tend to have towards the student and staff population on each of the Universities.

Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå?  Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.