<p>Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.</p>

Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.

<p>Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på – i relation till andra diskurser. Analysen är tematiskt upplagd efter tre teman – orientalism, andrafiering och den protestantiska blicken, vilka i sin tur är förankrade i uppsatsens teoridel. Edward W. Saids inflytelserika verk Orientalism har en central betydelse för uppsatsen. Resultatet visar på att det skett en förändring över tid i läroböckerna. Hinduer framställs i samtliga läroböcker som den ”andre”, och hinduism som underordnad kristendom. Men det är dock inte i framställningen av hinduer och hinduism som den stora förändringen ligger, utan i hur författarna uttrycker sig språkligt.</p>

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på – i relation till andra diskurser. Analysen är tematiskt upplagd efter tre teman – orientalism, andrafiering och den protestantiska blicken, vilka i sin tur är förankrade i uppsatsens teoridel. Edward W. Saids inflytelserika verk Orientalism har en central betydelse för uppsatsen. Resultatet visar på att det skett en förändring över tid i läroböckerna. Hinduer framställs i samtliga läroböcker som den ”andre”, och hinduism som underordnad kristendom. Men det är dock inte i framställningen av hinduer och hinduism som den stora förändringen ligger, utan i hur författarna uttrycker sig språkligt.

The new church of Ytterlännäs, a large Neo-Classical sermon church, was consecrated in 1854. The old, medieval church was far too small to house the growing number of visitors. It was therefore abandoned, but managed to be spared from demolition. A couple of decades into the twentieth century did the church once again become the object of the congregation's maintenance. It was restored and has been used for services since 1939.These abandoned churches are the subject of the present dissertation. The main aim of this thesis is answering such questions as: Why where the ancient churches abandoned? Why where they later restored and which individuals or groups advocated restoration? How where the projects realized? What guiding principles informed their work and how was the practical matter of restoration done? What values did the people involved see in the restored objects?The chapter Old and New Churches is a general introduction to the subject and certain aspects of the Neo-Classical churches are treated. The chapter entitled The Congregation and the Abandoned Churches deals with the situation from the perspective of the Swedish Lutheran Church, where the Young Church movement embraced a faith in the church as a force capable of cultural renewal, which resulted in a wider interest in preservation and restoration of the old churches. The chapter The Ideology of Restoration deals with how modern ideas about restoration were mediated from Europe to Sweden. Sigurd Curman presented the new antiquarian doctrine of restoration in two articles from 1905 and 1906. The chapter The Preservation of Cultural Monuments and the Abandoned Churches shows that the restorations was made possible by the fact that the responsible authorities possessed better tools for the successful completion of their task by this time.In the chapter Erik Salvén and the Abandoned Churches the man is introduced, that meant the most for the restoration of the churches which this thesis deals with. These are the subjects of the following five chapters: Trönö in Hälsingland, Alnö in Medelpad, Ragunda and Oviken in Jämtland and Ytterlännäs in Ångermanland. The results of this thesis are discussed and summarized in the last chapter, Interpreting the History of a Church. / digitalisering@umu

With this essay, I mean to investigate if the poetry of the Swedish poet, writer and cultural elitist Gunnar Ekelöf shows signs and meanings of a mystical character. First, I research and compare the theories of Nathan Söderblom, Hjalmar Sundén and Antoon Geels about mysticism and use these in my interpretation of Ekelöfs poetry. It soon becomes clear that Ekelöf is a person with an inner religious reality and in context with the definition of mysticism this essay presents and uses, it goes to show that his poetry can be seen as mystical and furthermore that Ekelöf himself can be considered a mystic. This essay, leads to a discussion about a wider interpretation of mysticism and that mysticism can be seen in poetry.

<p>Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner.</p><p>Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.</p>

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner. Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.