No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill undersöka och försöka kartlägga reklamtecknaren och artisten Georg Dahlbecks liv. Hur var det att leva och arbeta som reklamman och konstnär i Sverige första delen av 1900-talet? Jag vill även titta närmare på det Georg ägnade så gott som hela sitt yrkesverksamma liv åt, nämligen filmaffischer. Hur var det att arbeta på den stora filmdraken SF? Hur såg deras produktion av filmaffischer ut? Jag vill även försöka svara på frågan om arbetsprocessen förändrades med tiden. Mina frågeställningar: Hur levde och verkade Georg Dahlbeck? Hur såg SF:s filmaffischer ut och hur tillverkades de? Förändrades produktionen av filmaffischerna på något sätt?

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk. Till följd av beteendet kom flickorna i kontakt med vården som hade både för- och nackdelar. Slutsats: Den smärta som det innebär att leva med ett självskadebeteende kräver att allmänheten och vården får en ökad kunskap om beteendet. Detta för att de drabbade ska känna sig accepterade och förstådda samt få en god vård.

Bakgrund: År 2019 drabbades 65 956 personer av cancer varav en tredjedel avled i sjukdomen. När cancer inte längre går att bota är patienten i ett palliativt skede av vård som syftar att lindra lidandet och bidra till en god livskvalitet i livets sista stund.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Den valda metoden för studien var kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, som baseras på självbiografier. Resultatet baseras på en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa kategorier blev: Upplevelsen av en ostadig tillvaro, att försöka hantera sin sjukdom samt upplevelsen av mening. Kategorierna fick sedan sju tillhörande underkategorier.  Slutsats: En människa som lider av obotlig cancer genomgår en närmast obeskrivlig sista tid i livet. Detta gör det emellanåt svårt att lindra lidandet. Trots lidandet finns det förhoppning om att sista tiden i livet ska bli meningsfull och att livskvalitet ska uppnås.

Bakgrund: Tidigare studier visar att mellan 5-10% av alla barn och 3-10% av dagens vuxna har ADHD ( Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Bakomliggande orsaker till ADHD är idag inte helt klarlagt. Individer med ADHD har symtom som koncentrationsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet vilket påverkar deras dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med ADHD. Metod: En litteraturstudie utfördes på fem självbiografier som kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Lundmans & Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Att leva med ADHD innebär många svårigheter. Det framkom samstämmiga uppgifter som beskrev känslan av att vara annorlunda, utanförskap, dålig självkänsla. För att klara vardagen krävdes ett ökat behov av strategier och rutiner samt stöd från familjen.  Slutsats: Individer med ADHD, upplever svårigheter i vardagen som medför både mentalt och socialt lidande. Det kan finnas ett behov av att sjuksköterskan får en fördjupad förståelse för hur det är att leva med ADHD, likaså på vilket sätt sjuksköterskan kan hjälpa och vägleda dessa individer vid kontakt med sjukvården.

Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004). Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada. Faktorerna går in i varandra och den ena faktorn utesluter inte den andra. Slutsats: Det ä viktigt att redan i tidig ålder fånga upp dessa flickor/unga kvinnor för att kunna försöka förhindra en utveckling till ett självdestruktivt beteende. Skolan har en viktig del i detta samt även vården. Då dessa flickor/unga kvinnor känner mycket utanförskap i samhället ska vården vara den plats som de känner tillit och trygghet till.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer. Tre självbiografier valdes ut och analyserades. Innehållet resulterade i följande kategorier: Hopplöshet-Hopp, Vägran-Acceptans, Trygghet-Otrygghet, Stöd-Brist på stöd, Lidande-Välbefinnande, Försummelse, Oro samt Sorg och Saknad. I resultatet framkom således att föräldrarna hade kontrasterande upplevelser. De beskrev bland annat att de upplevde hopplöshet men även hopp och hos sjukvårdspersonalen kunde de känna både trygghet och otrygghet. Föräldrarna upplevde även ett välbefinnande den sista tiden med barnet, att syskonen försummades samt att sorgen och saknaden efter barnets död var påtaglig. Sjuksköterskor kan få en djupare kunskap om föräldrars upplevelser genom att ta hänsyn till föräldrars olika behov. Att arbeta utifrån ett familjefokuserat perspektiv kan hjälpa och stödja hela familjen i vården av det cancersjuka barnet och även vara till hjälp efter barnets död.

Bakgrund: Att leva med bipolär sjukdom innebär att drabbas av växlande maniska och depressiva skov. Begränsningar uppstår när sjukdomen påverkar det dagliga livet. Bipolär sjukdom är kronisk och kräver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på fem självbiografier och Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys med ett manifest tillvägagångssätt användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Centralt i resultatet var skovens påverkan på livet samt behov av att finna strategier för att främja välbefinnande. Fysisk aktivitet samt struktur av vardagen kändes meningsfullt för att uppnå balans. Insikt om sjukdom och behov av läkemedel var väsentlig för att sjukdomen skulle bli mer lätthanterlig. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebar att periodvis brottas med kolsyra i själen och becksvart mörker. Personerna upplevde ett utanförskap och en osäkerhet i samspel till omgivningen. Hälso- och sjukvården spelade en betydande roll då farmakologisk och icke- farmakologisk behandling var nödvändig för att nå välbefinnande. En känsla av delaktighet i sin egen vård var betydelsefullt då det främjade välbefinnande.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / Pp. 183-198: Bibliography.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. För de som lever med autism kan vardagen vara svår för hela familjen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en familjs upplevelser att leva med någon med autism. För detta valdes att analysera en självbiografi genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 7 kategorier. Då familjen inte hade någon erfarenhet av autism väckte det mycket oro och känslor hos dem. Känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, att ha behov av stöd från andra och att vilja veta men inte våga inse sanningen. Hur det var att känna sig annorlunda och stigmatiserade och att inte kunna slappna av för att diagnosen är ständigt närvarande och att känna hjälplöshet och att kunna hantera vardagen och känna hopp. Det var viktigt med rutiner och noggrant organisera vardagen och förbereda den med autism inför nya situationer. Familjen var beroende av stöd och hjälp från familj, vänner, skolan, dagis, arbetsplats, hälso- och sjukvården. För sjuksköterskor är denna kunskap om bemötande väsentligt i situationer med familjer med autism. Det behövs ytterligare forskning om hur man på bästa sätt ska bemöta och kommunicera med dessa personer.