Bakgrund: Påverkan från media och strävan att efterlikna idealet kan leda till missnöje över den egna kroppen, vilket i sin tur kan leda till att en individ utvecklar anorexi. Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar unga individer och har både kroppslig, mental och social påverkan. Det finns ett flertal olika vårdenheter att tillgå och behandlingen är individanpassad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med anorexi. Metod: En litteraturstudie som baserades utifrån fem självbiografier analyserade med hjälp av Lundmans & Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: ​Det framkom att anorexi medförde förändrad kroppsuppfattning. Känslor av ångest och rädsla blev individernas vardag, samtidigt ingav sjukdomen trygghet. ​Individerna​ hade manisk kontroll över mat och träning, men blev längre in i sjukdomsförloppet allt mer kontrollerade av anorexin och den ‘’inre rösten’’. Tillfrisknandet beskrevs som en lång process och krävde stöd både från familj, vänner samt olika vårdenheter. Slutsats: Anorexin innebar både kroppsligt, mentalt och socialt lidande. Som sjuksköterska är det därför betydelsefullt att se hela patienten för att stärka individens hälsoprocesser. Det är även viktigt att skapa ett förtroende för vården vilket kan göras bland annat genom ett professionellt bemötande.

Bakgrund: Många barn växer upp med föräldrar som har psykisk ohälsa. Det kan både vara stigmatiserande och ta ifrån barn den tryggheten dem behöver. Med åren har dessa barn blivit mer synliga och fått ta plats. Det har blivit allt vanligare att vi får ta del av deras berättelser genom självbiografier. Sådana berättelser kan bidra med kunskap om svåra uppväxtvillkor.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur barn påverkas av sina föräldrars psykiska ohälsa och hur de hanterat sin barndom.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av fem självbiografier.Resultat: I analysen kom två huvudteman fram. Första temat var ”Barndomens tunga rum” med undertemana: hemligheter, anpassning, känslor, ansvar och beteenden. Andra temat var ”Stöd och återhämtning” med undertemana: stunder av trygghet, viktiga relationer, hjälp utifrån och hantering längre fram i livet. Resultatet visade hur barnen påverkades av sina föräldrars bristande omsorg och vilka strategier de använde för att hantera livet, ofta på ett liknande sätt.Slutsats: Studien synliggjorde hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde skapa känslan av att leva i en hemlighet. Föräldrarnas omsorg brast och författarna fick ofta ta de vuxnas ansvar. När stödet från samhället sprack fick man ta till egna strategier, ofta i form av relationer till trygga familjemedlemmar, vänner eller djur. Olika uppväxtvillkor skildrades men känslorna var ofta likartade. Författarna verkar ha påverkats olika beroende på deras skyddsfaktorer.Nyckelord: barndom, biografi, föräldrar med psykisk ohälsa, upplevelser / Background: Many children are brought up by parents’ suffering from mental illnesses. This can be a stigma for a young person growing up and deprive them of their necessary sense of security. In later years these children have been increasingly vocal and we have more and more frequently been able to take part of their stories through their autobiographies. These kinds of stories can contribute to our knowledge about children with difficult upbringings.Objective: The objective of this paper was to examine how children were affected by their parents’ mental illnesses and how these children had handled their childhood.Method: The method used was a qualitative content analysis of five autobiographies.Result: Two main themes emerged in the analysis. The first theme was "The dense rooms of childhood" with sub-themes: Secrets, Adaptation, Emotions, Responsibilities and Behaviors. The other theme was "Support and recovery" with sub-themes: Moments of security, Important relationships, External help and Managing later in life. The results showed how the children were affected by their parents’ lack of care and what strategies they used to handle life, often in a similar way.Conclusion: The study highlighted how the stigma of mental illness could create the feeling of living in a secret. The parents’ care failed and the authors often had to take the parents’ responsibility. When the support from school and social services failed, they had to adopt their own strategies, often in the form of relationships with other reliable family members, friends or animals. The childhood conditions were different but the emotions were often similar. The authors appear to have been affected differently depending on their protective factors.Keywords: Autobiography, Childhood, Experiences, Parents with mental illness

Detta arbete behandlar kompositören Paul Hindemith och reflekterar över hans unika tonspråk. Stycket som analyserats i denna studie för att lära känna hans utmärkande stildrag är hans Sonat för horn och piano som han komponerade 1939. Syftet med uppsatsen är att bekanta sig med hans tonspråk med hjälp av att analysera de två första satserna i sonaten, gå igenom hans musikteoretiska principer, verktyg och metoder samt att skapa en klar uppfattning om vem Paul Hindemith var som person. Biografin är uppdelad i två kapitel för att skilja på vem han var som kompositör och vem han var som människa och musiker för att lättare kunna redogöra varför han valde att komponera som han gjorde. Informationen om hans liv är hämtad från den biografi man sammanställt via en stiftelse som skapats efter hans hustrus bortgång. Det är även kompletterat med andra källor för att kunna ge en klarare bild på de stilar han arbetade med. Kompositören skrev en musikteoribok The Craft of Musical Composition (1937) som han både hade som grund för sitt eget komponerande samt i utbildningssyfte vid sina professorstjänster. Några av dessa teorier och verktyg presenteras i uppsatsen och de appliceras även i en analys av hans hornsonat. Slutsatsen reflekterar över hur man kan påverkas av att läsa på om människan bakom musiken samt kompositörens teorier och att i den processen ändra åsikt om samt uppskatta ett speciellt tonspråk. / <p>Paul Hindemith: Sonat för horn och piano (1939)</p><p>I Mässig Bewegt</p><p>II Ruhig Bewegt</p><p>III Lebhaft</p>

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de områden, händelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgår ifrån Burkes fabrikationsprocess som innebär att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska återberättande av personer och händelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs på ett särskilt vis används också. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det är nästan enbart kvinnor från de högre klasserna som är av intresse. Med hjälp av textanalys granskas materialet kritiskt och på så sätt kan en tentativ tolkning göras av de bakomliggande faktorer som författare använder. Uppsatsens resultat är att beroende på författarens erfarenheter och personliga intressen kommer olika delar av Coco Chanels liv belysas och olika aspekter betonas mer eller mindre. En aspekt är att hos en biografiförfattare får, männen i hennes liv, större plats och beskrivningarna kretsar mycket kring hennes känslor. Trots olikheterna sammanstrålar de ändå slutligen i en gemensam bild.

I Sverige har det skett en ökning av psykisk ohälsa de senaste åren. Psykisk ohälsa påverkar flera aspekter i den drabbades liv, såsom deras personlighet, känsloliv och närstående. Den sistnämnda aspekten är en stor del av människans vardag då vår vardag ofta utspelar sig i sociala sammanhang. Därför kan anhöriga, särskilt föräldrar, vara en viktig del vid vård av barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa. Studiens resultat inkluderade upplevelsen av att barnet förändrades och relationen försämrades, att känna ansvar och maktlöshet samt att bli dömd av andra och sig själv. Barnets förändring ledde i sig till att relationen försämrades så föräldrarna inte längre kände igen sina barn. Föräldrarna beskrev en känsla av maktlöshet inför bland annat ohälsan, vården och framtiden. Föräldrarna beskrev också hur de dömde sig själva, men också hur andra gjorde det. Kunskap om hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa upplever sin situation kan vara användbar oavsett vilken verksamhet sjuksköterskor arbetar på. Därför kan resultatet av denna studie, tillsammans med ytterligare forskning inom området, bidra till minskad stigmatisering, bättre stöd och hjälp samt ett individualiserat omhändertagande av föräldrar till barn med psykisk ohälsa.

I Sverige är det i dag ungefär 140 000 personer som har diagnosen demenssjukdom och därför klassas demens som en folksjukdom. Många av dem som insjuknar vårdas i hemmet av en anhörig, vilket innebär en stor omställning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvärld där även en vårdarroll ingår. Att vara anhörig till en demenssjuk partner innebär ofta att den anhörige också blir påverkad både på det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprätthålla sin hälsa i den förändrade livsvärlden krävs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lägga in egna värderingar för att på så vis kunna sätta sig in i den anhöriges situation. Syftet är att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förändrade livssituation då partnern insjuknat i en demenssjukdom. Metoden som valdes var en kvalitativ ansats där fem biografier lästes. Innehållsanalysen av textmaterialet resulterade i tre kategorier: att ”förlora” en livskamrat, anhörigas vanmakt och ljusglimtar i vardagen. Under dessa kategorier utformades underkategorier som beskriver författarnas tolkning av de anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en demenssjuk partner. Det framkom att största delen av den anhöriges vardag kantas av sorg men med inslag av glädjestunder som gör att den anhörige orkar fortsätta kämpa för sin partners välmående. Denna tolkning styrks i texten av citat som beskriver de anhörigas upplevelser. I metoddiskussionen diskuteras val av metod och varför författarna ansåg att metoden kunde ge ett tydligt svar på det valda syftet. I resultatdiskussionen kopplas resultatet till kvalitativforskning samt att författarna ger förslag på hur sjuksköterskan kan bemöta anhöriga som vårdar en demenssjuk partner. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmärksammat att det finns en brist hos vårdpersonal att uppmärksamma barn till alkoholmissbrukande föräldrar. Tidigare studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmärksamma dessa barn. Tidigare studier visar även på att barn som växer upp i ett hem där ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige beräknas 20 procent av alla barn leva i ett hem där det förekommer ett riskbruk av alkohol hos någon av föräldrarna. På grund av detta är studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha växt upp i ett hem där alkoholmissbruk har förekommit. För att svara an mot studiens syfte och för att få fram människors upplevelser har biografier valts att analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Biografierna är skrivna av vuxna personer som har växt upp i ett hem där minst en av föräldrarna missbrukat alkohol. Efter analysen framkom att författarna till biografierna upplevde sig blivit försummade som barn, och att de kände sig otrygga. Författarna till biografierna upplevde även att de använde sig av olika strategier för att kunna hantera vardagen. Genom att sjuksköterskan får kunskap om hur vuxna personer har upplevt det att växa upp i ett hem där det förekommit ett alkoholmissbruk kommer förhoppningsvis sjuksköterskan lättare kunna uppmärksamma dessa barn för att förebygga psykisk ohälsa. Efter diskussion utifrån resultatet kom författarna till studien fram till att mer forskning bör göras inom ämnet för att förebygga psykisk ohälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><strong><p>Abstract</p><p>The aim of this qualitative study was to investigate how parents of children diagnosed with Autism, Aspergers Syndrome or ADHD/ADD describe their experience of the Swedish welfare support system in written biographies. To answer this question a study of five biographies written by parents with children diagnosed with ADHD, Autism and Asperger Syndrome where made. The conclusion was that the social network itself is of great importance to the parents. Families with single parents experienced a less positive experience of the Swedish welfare support system than parents with a spouse. The study also reveiled that families with a supporting social network and a solid financial ground in combination had the best experience of the Swedish social welfare support system. Furthermore the importance of being able to choose and in detail effect decisions made about the specific social welfare support received by the child or family proved to effect the experience.</p><p> </p></strong></p>

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

<p>This essay is called In the head of Garibaldi – a study about the portrayal of Garibaldi in biographies and focuses on the literary portrayal of Garibaldi in biographies published in the early 20th century and the early 21st century. The purpose of the essay is to describe the possible changes in the way of portraying Garibaldi in biographies and compare the portraying to the portrayal of Garibaldi that Garibaldi himself gives in the American translation of his memoirs, which were published in New York 1859.I have in this study used a constructivist approach with focus on the attributes, ideals and roles of Garibaldi. Research and thoughts from a wide field of science has been used, for example the works on nationalism by Elie Kedourie and Ernest Gellner. The thoughts on biographies as a scientific genre as described in the anthologies Att skriva människan (Ambjörnsson, Ringby & Åkerman red.) and Med livet som insats (Rosengren & Östling red.) has also been of the utmost importance of the study.The results of the study shows that there has been changes in the way of portraying Garibaldi in biographies, as showed in the more unbiased portrayals in the newer biographies. A larger focus on criticism of the sources is also apparent in the newer biographies. In a comparison between the biographies and Garibaldi‟s memoirs it stands clear that the memoirs and the biographies portrays and depicts the myth of Garibaldi, with more or less focus on fiction.</p>