I denna kvalitativa studie har två LSS handläggare och tre parasportsutövare intervjuats. Syftet var att ur parasportsutövares och LSS handläggares perspektiv beskriva hur de ser på parasporten som insats för att uppnå en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå är otydligt vilket gör det till en angelägen fråga att studera, detta då uppsatsen har potentialen att fylla en kunskapslucka. Uppsatsen har en induktiv ansatts. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad intervjuguide där materialet sedan analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys. I analysen av det insamlade materialet har Abbotts (1988) teori om jurisdiktion och Hasenfeld (1992) teorier om klientskapande varit till hjälp. Resultatet framhäver den sociala effekten av samhörighet från både grupper. I resultatet framgår det att socialtjänsten och parasportaren båda har en social syn på effekten av parasport. Parasportarna lyfter även fram hälsoaspekten med att idrotta. Det visar sig att LSS handläggarnas jurisdiktion sätter stopp från att besluta om en sådan insats, detta då deras jurisdiktion inte inkluderar denna fysiska hälsoaspekt. Ett potentiellt förslag på hur jurisdiktion kan utökas är genom samverkan med sjukvård, parasportsrörelsen och ideella föreningar för att förstå parasportarens behov samtidigt som parasportaren får information om hens möjlighet till hjälp. På detta sätt kan LSS handläggarna ges möjlighet att ha med hälsoaspekten i deras individuella bedömningar.

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 61-90 p SAMMANFATTNING Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica Handledare: Karlsson, Urban Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen? Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser. Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser

Syftet med denna uppsats var att, genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap om hur prostituerade påverkats av kriminaliseringen av sexköp samt undersöka hur socialt arbete bedrivs med prostituerade i länder som kriminaliserar sexköp. De valda studierna analyserades med hjälp av empowermentteori och stigmateori. Resultat visar att kriminaliseringen av sexköp inte har lett till mindre stigmatisering för de prostituerade. Många upplever tvärtom mer stigmatisering. Förbudet har lett till att sexköpare fått ett ökat förhandlingsutrymme. För gatuprostituerade innebär det mer risktagande, våld och minskad inkomst. Sociala insatser finns att tillgå men visar sig vara otillgängliga eller otillräckliga för att inleda ett empowerment-arbete. Fokus ligger på kvinnliga prostituerade vilket gör att hbt personer som en särskilt utsatt grupp diskrimineras. Utländska prostituerade vilka utgör en majoritet av de prostituerade exkluderas från det svenska systemet. Slutsatsen blir därmed att det behövs en översyn av handlingsplanen emot prostitution som antogs i samband med utvärderingen av sexköpslagen.

I denna uppsats har författaren använt sig av en kvalitativ forskningsmetod för  hur Socialtjänstens arbete rörande frågor kring barns trygghet brister, och där barn far illa. Detta trots aktiva insatser som skall motarbeta barns utsatthet och där engagemang kring frågor som rör barn varit prioriterade sedan länge. Uppsatsen har inspirerats av diskursanalys som metod och teori. Den innehåller även det teoretiska begreppet ¨barnets bästa¨ och BBIC som ett analytiskt verktyg. Resultatet visar att Socialnämnden argumenterar utifrån föräldrars brister och det misslyckade föräldraskapet i förhållande till barns behov. Vidare framkommer att argumentationen förs utifrån lagstiftningen förutsättning syftar till att uppnå mer effektivitet i administration än att beakta barnets bästa. / The author have used a qualitative method to examine how the efforts of adults in the nonprofit, private and public sectors are failing to ensure children's safety. Although the efforts to protect children from getting harmed have been a prioritized for a long time.This dissertation has been inspired by discourse analysis as a method and theory. It also contains the theoretical concept of the best interest of the child and BBIC as an analytical tool. The result shows that the social services argues based on the parents shortcomings and the failed parenthood in relation to the children's needs. Furthermore, it is stated that the line of reasoning is based on the legislation provided for the purpose of achieving efficiency in administration rather than consider the child's best interest.

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer. / There is limited research on how care administrators in elderly care work with loneliness among older people. For this reason, the study's main purpose is to examine how care administrators in Dalecarlian counties are working to investigate the social needs as a result of loneliness among older people and to find out which municipal-based social interventions that are offered for these individuals and on what grounds. The study was conducted based on a quantitative approach, were we have used a questionnaire that includes questions designed to answer the study’s purpose. Interpretative framework for the analysis of the empirical material consists of Lipsky 's theory of street-level bureaucracy. The study’s results show that there is a need to both expand and develop the municipal-based social interventions for the elderly and to develop procedures on how to work with loneliness among older people. The study demonstrates a need for more research, both international and national, about how care administrators are working to identify loneliness among older people.

This thesis examines the role played by the Church of Sweden in the field of social work, with some comparison to the social services. The Church of Sweden has a rich history of engaging with communities, delivering social support, and addressing the welfare needs of its congregants and the wider population. Employing qualitative research methods and interviews of a selection of priests and deacons, this thesis aims to gain a greater understanding of the church’s social work initiatives, contrasting them with the more bureaucratic and secular approach of the social services. The study also examines the difference between social work driven by faith and mercy, compared to that based on justice and rights. The results have led us to the conclusion that there are certain innate advantages to a mercy-based model of social work, but also inherent drawbacks of such nature that it would not make such an approach to social work a viable alternative as a basis for building a reliable social safety net, but also makes it a valuable complement.

Föreliggande studies syfte var att undersöka biståndsläggarens arbete för att minska ensamhet och social isolering hos äldre personer. En kvalitativ explorativ design användes och materialet till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex biståndshandläggare. Genom en tematisk analys framkom fyra huvudteman: vad är ensamhet och social isolering, identifiering och information, betydelsen av insatser och sociala sammanhang samt biståndshandläggaren och den äldre personen. Sammanfattningsvis beskriver de intervjuade biståndshandläggarna att ensamhet och social isolering kan förebyggas och minskas genom kommunala insatser men att den viktigaste faktorn är närheten till familj och sociala nätverk. Biståndshandläggarna beskriver också att de kan uppleva maktlöshet, både i förhållande till den enskilde och i förhållande till riktlinjer och brist på resurser inom den egna verksamheten. Maktlösheten kopplas i diskussionsavsnittet till Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Trots de utmaningar som finns är biståndshandläggarna överens om att de har en viktig och betydande roll i arbetet för att tillgodose den enskildes behov. / The aim of this study was to investigate the care managers’ work to reduce loneliness and social isolation in older people. A qualitative exploratory design was used and the material for the study was collected through semi-structured interviews with six care managers. Through a thematic analysis, four main themes emerged: "what is loneliness and social isolation", "identification and information", "the importance of activities and the social context" and "the care manager and the older person". In summary, the interviewed care managers describe that loneliness and social isolation can be prevented and reduced through governmental interventions, but the most important factor is proximity to family and social networks. Moreover, the care managers describe that they can experience impotency, both in relation to the individual client and in relation to framework and lack of resources within their own operation. The impotency is discussed in relation to Lipsky's theory of street level bureaucrats. Despite the challenges that exist, the care managers agree on the importance and significance of their role in working to meet the individual’s needs.

HBTQI+-ungdomar är en särskilt utsatt grupp eftersom risken för dem att erfara psykisk ohälsa är utökad. HBTQI+ ungdomar erfar fortfarande osynliggörande, öppen diskriminering, hot om våld och våld på grund av deras HBTQI+-tillhörighet. Välfungerande och gynnsamma sociala insatser och stöd för HBTQI+-ungdomar är därmed nödvändigt. Syftet med denna uppsats var att belysa det internationella forskningsläget om HBTQI+-ungdomars upplevelser av tillgänglighet och kvalitet av HBTQI+-inriktade insatser och stöd inom det sociala arbetet och andra serviceorganisationer. Därigenom går det även att identifiera faktorer som påverkar HBTQI+-ungdomars välmående och psykiska hälsa. För att undersöka syftet valdes litteraturstudie som metod. För att illustrera komplexiteten med faktorer som influerar tillgängligheten och kvaliteten av sociala insatser och stöd användes Ilan H. Meyers minoritetsstressteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati vid analys av resultaten. Resultaten visar att mänskliga faktorer som professionellas kompetens och bemötande, samt interpersonella relationer till vårdnadshavare, vänner och professionella har en inverkan på tillgängligheten och kvaliteten på sociala insatser och stöd. Geografiskt avstånd till och lokalisering av insatser och stöd, även tillgången till variation av insatser och stöd var också faktorer som hade en betydande inverkan. Uppsatsen har framförallt redovisat att vårdnadshavares, familjers och vänners inställning till HBTQI+-identiteter har en starkinverkan både på HBTQI+-ungdomars psykiska hälsa och välmående, men likaså på ungdomarnas möjligheter och motivation att använda sociala insatser och stöd. Det redogörs även finns ett behov bland målgruppen för fler organisationer och större variation bland sociala insatser och stöd. / LGBTQI+ youth are a particularly vulnerable group because of their increased risk of experiencing mental illnesses. LGBTQI+ youth still experience erasure, open discrimination, threats of violence and violence because of their LGBTQI+ identities. Consequently, it is necessary that well-functioning and advantageous social interventions and support for LGBTQI+ youth are available. The aim of this study was to highlight the current international research situation on LGBTQI+ youth’s experiences of LGBTQI+-orientedinterventions and support’s accessibility and quality within social work and other service organizations. The aim also enables the possibility to identify factors that affect the wellbeing and mental health of LGBTQI+ youth. The chosen method for this study was a literature review. Ilan H. Meyer’s minority stress theory and Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy were used when analyzing the study’s results, to illustrate the complexity of factors influencing the availability and quality of social interventions and support. The results display that human factors such as professionals’ competence and demeanor, as well as interpersonal relationships with caregivers, friends and professionals have an impact on the availability and quality of social interventions and support.Geographical distance to and localization of interventions and support, and variation in interventions and support were also factors that had a significant impact. The study has primarily exhibited that the attitudes of caregivers, families and friends towards LGBTQI+ identities have a considerable impact. Both on the mental health and well-being of LGBTQI+ youth, but also on the youths’ opportunities and motivation to use social interventions and support. It is also exhibited that there is a need among the target group for more available organizations and a greater variation in social interventions and support.