Bakgrund: Påverkan från media och strävan att efterlikna idealet kan leda till missnöje över den egna kroppen, vilket i sin tur kan leda till att en individ utvecklar anorexi. Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar unga individer och har både kroppslig, mental och social påverkan. Det finns ett flertal olika vårdenheter att tillgå och behandlingen är individanpassad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med anorexi. Metod: En litteraturstudie som baserades utifrån fem självbiografier analyserade med hjälp av Lundmans & Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: ​Det framkom att anorexi medförde förändrad kroppsuppfattning. Känslor av ångest och rädsla blev individernas vardag, samtidigt ingav sjukdomen trygghet. ​Individerna​ hade manisk kontroll över mat och träning, men blev längre in i sjukdomsförloppet allt mer kontrollerade av anorexin och den ‘’inre rösten’’. Tillfrisknandet beskrevs som en lång process och krävde stöd både från familj, vänner samt olika vårdenheter. Slutsats: Anorexin innebar både kroppsligt, mentalt och socialt lidande. Som sjuksköterska är det därför betydelsefullt att se hela patienten för att stärka individens hälsoprocesser. Det är även viktigt att skapa ett förtroende för vården vilket kan göras bland annat genom ett professionellt bemötande.

<p>Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.</p>

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.

Ätstörningar är en sjukdomsgrupp som blir allt vanligare i samhället. En av orsakerna till att sjukdomen ökar är det orealistiska idealet som presenters i media. Mediatrycket blir även mer påtagligt och lättåtkomligt. Idealet medför en ökad missnöjdhet med den egna kroppen och med utseendet som bidrar till ett driv för förändring. Syftet med denna studie är att undersöka om män påverkats av media i samma utsträckning som kvinnor i insjuknandet av en ätstörning. Samt om könet spelar en central roll för vem som drabbas. Av de som drabbas av en ätstörning och söker vård utgörs enbart 10% av män. Kan idealet ha en påverkan till att färre män drabbas? Eller medför de olika föreställningarna kring könen och sjukdomen att män inte inser att se är sjuka, vågar de inte söka hjälp eftersom det anses vara en kvinnosjukdom? Resultatet tyder på att sjukdomen är komplex till sin natur, där inte enbart en mediafaktorn bidrar till att en person drabbas. / Eating disorders are a disease group that is becoming more common in society. One of the reasons that the disease is increasing is the unrealistic ideal that is presented in media. The media-pressure is substantial and accessible. The beauty ideal involve a dissatisfaction of a persons own body and his or hers appearance that will contribute to the drive of change. The purpose of this study is to investigate if men, as well as women, are influenced by the media-factor in the sicken of an eating disorder. Also if the sex matters and plays a certain role for those who suffer. Only 10 percent of those who are suffering from an eating disorder and that seeks help are men. Can the ideal have an direct affect that less men suffer from this disease? Or can the different expectations of the sexes and of the disease implicate that men don´t realize that they are sick, or that they feel shameful to seek help because eating disorders are known to be a women’s disease? The results implicate that eating disorders is a complex disease and that the media-factor alone does not contribute to sicken or the cause of sickness.