Bakgrund: Många barn växer upp med föräldrar som har psykisk ohälsa. Det kan både vara stigmatiserande och ta ifrån barn den tryggheten dem behöver. Med åren har dessa barn blivit mer synliga och fått ta plats. Det har blivit allt vanligare att vi får ta del av deras berättelser genom självbiografier. Sådana berättelser kan bidra med kunskap om svåra uppväxtvillkor.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur barn påverkas av sina föräldrars psykiska ohälsa och hur de hanterat sin barndom.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av fem självbiografier.Resultat: I analysen kom två huvudteman fram. Första temat var ”Barndomens tunga rum” med undertemana: hemligheter, anpassning, känslor, ansvar och beteenden. Andra temat var ”Stöd och återhämtning” med undertemana: stunder av trygghet, viktiga relationer, hjälp utifrån och hantering längre fram i livet. Resultatet visade hur barnen påverkades av sina föräldrars bristande omsorg och vilka strategier de använde för att hantera livet, ofta på ett liknande sätt.Slutsats: Studien synliggjorde hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde skapa känslan av att leva i en hemlighet. Föräldrarnas omsorg brast och författarna fick ofta ta de vuxnas ansvar. När stödet från samhället sprack fick man ta till egna strategier, ofta i form av relationer till trygga familjemedlemmar, vänner eller djur. Olika uppväxtvillkor skildrades men känslorna var ofta likartade. Författarna verkar ha påverkats olika beroende på deras skyddsfaktorer.Nyckelord: barndom, biografi, föräldrar med psykisk ohälsa, upplevelser / Background: Many children are brought up by parents’ suffering from mental illnesses. This can be a stigma for a young person growing up and deprive them of their necessary sense of security. In later years these children have been increasingly vocal and we have more and more frequently been able to take part of their stories through their autobiographies. These kinds of stories can contribute to our knowledge about children with difficult upbringings.Objective: The objective of this paper was to examine how children were affected by their parents’ mental illnesses and how these children had handled their childhood.Method: The method used was a qualitative content analysis of five autobiographies.Result: Two main themes emerged in the analysis. The first theme was "The dense rooms of childhood" with sub-themes: Secrets, Adaptation, Emotions, Responsibilities and Behaviors. The other theme was "Support and recovery" with sub-themes: Moments of security, Important relationships, External help and Managing later in life. The results showed how the children were affected by their parents’ lack of care and what strategies they used to handle life, often in a similar way.Conclusion: The study highlighted how the stigma of mental illness could create the feeling of living in a secret. The parents’ care failed and the authors often had to take the parents’ responsibility. When the support from school and social services failed, they had to adopt their own strategies, often in the form of relationships with other reliable family members, friends or animals. The childhood conditions were different but the emotions were often similar. The authors appear to have been affected differently depending on their protective factors.Keywords: Autobiography, Childhood, Experiences, Parents with mental illness

Alla barn har rätt att växa upp i en trygg miljö, få omvårdnad och blir omhändertagna av vuxna som ger dem närhet och skydd. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk kan ha svårt att tillgodose sina barns grundläggande behov. Barn är beroende av sina föräldrar och när föräldern inte mår bra riskerar barnen att fara illa. Syftet med studien var att belysa erfarenheten av att växa upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa. För att få en detaljerad bild av barnens subjektiva upplevelser valdes självbiografier. Genom att ta del av författarnas levda erfarenheter sågs tydligt deras utsatthet under uppväxten. Analys av litteraturen resulterade temat Förlorad barndom och tre huvudkategorier som ger en övergripande bild av författarnas uppväxt: Maktlöshet, Vanmakt och längtan, Ansvar och utsatthet. Alla författarna var under uppväxten i kontakt med vården flera gånger, men då som anhöriga till sin psykiskt sjuka förälder. Trots förälderns ohälsa och oförmåga att klara av vardagen uppmärksammades inte barnens situation och de fick aldrig det stöd de behövde och hade rätt till. Under diskussionen lyfts och förtydligas svårigheten i att inte få vara barn, att vara utlämnad med en vuxens ansvar och frustrationen över att inte bli sedd. Vården måste ha ett övergripande perspektiv, en reflekterande kunskap och alltid ha barnens bästa i åtanke.

Bakgrund: Barn som lever med en förälder som har psykisk ohälsa glöms ofta bort av både familj och vårdpersonal bakom förälderns ohälsa. Detta kan utgöra en konsekvens för isoleraring och ensamhet. Samtidigt löper dessa barn en stor risk för att själva drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet tematiserades under fyra huvudteman med subteman därtill. Huvudteman som framkom var I skuggan av psykisk ohälsa, Ett stort ansvar för ett litet barn, Den känslostyrda vardagen samt Bristande kommunikation. Slutsats: Av studiens resultat framkommer det att den psykiska ohälsan hos föräldern påverkar barnen på flertal olika sätt både i ung och vuxen ålder. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge stöd och uppmärksamma dessa barn finns ett behov av adekvat utbildning. Klinisk betydelse: Resultatet kan genom en ökad kunskap om barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk ohälsa bidra till en bättre förståelse för sjuksköterskor och därmed involvera barnen i vården. Den bristfälliga kunskapen som visas kan bidra till att relevant utbildning ges för hälso-och sjukvårdspersonal för en förbättrad kommunikationsstrategi. / Background: Children who are living with a parent who have mental illness are often forgotten behind the parent's illness by family and professionals. That can be a consequence for isolation and loneliness. These children are also are at great risk to also suffer from negative consequences. Aim: To describe the children's experiences of living with a parent with a mental illness. Method: The aim was answered by a general literature study based in 11 scientific articles with qualitative approach. Result: The result thematized four main themes with corresponding subthemes. The main themes that emerged were In the shadow of mental illness, A huge responsibility for a little child, The controlled emotional living and also Lack of communication. Conclusion: From the study’s result is revealed that the parental mental illness affect the child in multiple ways both at young and adult age. The need of education is important so the healthcare can give support and recognize these children. Clinical significance: The result can contribute an increased knowledge about children’s experiences of living with a mentally ill parent and add a better understanding in healthcare that will also involve the children. The lack of knowledge that is exposed today can contribute to relevant educations for nurses to an improved communication strategy.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv. Genom studien fick vi tillgång till olika skyddsfaktorer på olika nivåer som kan ha bidragit till att författarna har klarat sig.  Resultatet visade att samtliga författare troligtvis hade en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar eller en annan vuxen. Ytterligare skyddsfaktorer är betydelsefulla andra i deras närmiljö, kompisar och viktiga vuxna i skolan. Resultatet visar även att samtliga hade vändpunkter som bidragit till att de klarade sig. / The study aimed to identify how the authors of three biographical stories describe the various risk and protective factors in their upbringing, to be able to interpret what may have helped that they have fared. The study used a qualitative approach and the philosophy of science position was hermeneutic. Three biographical stories served as an empirical basis in the study. A narrative analysis was used to gain access to the authors’ subjective experiences of growing up in an unfavorable environment. The theoretical design was based on a developmental ecological perspective and a salutogenic perspective. Through the study we had access to different protective factors at different levels that may have contributed to what the authors have done. The results showed that each author probably had a secure attachment to at least one parent or another adult. Additional protective factors are significant others in their immediate environment, friends and important adults in the school. The results also showed that all had turning points that contributed to the managed.

The aim of this doctoral thesis is to – from a child perspective and with children as informants – describe and analyze childhood conditions for children whose parents suffer from severe mental illness. The method used is qualitative – 28 children, 10 boys and 18 girls, 7–18 years old, were interviewed about their parents’ mental disorder; the family situation and their own personal life – in school and during free time. The analyses are based on Sociology of Childhood and Family Sociology. Previous studies have, to a great extent, focused on the risk the children run of developing mental health- and social problems and what helps them to grow up healthy. The increased risk of mental health- and social problems has been well confirmed, but also that preventive interventions can contribute to resilience in the children. Although some studies have explored children’s experiences of their parents’ mental illness and the challenges they meet, research from a childhood perspective, has so far been scarce. The results of this study reveal different degrees of emotional, physical and social exposure for the children. Their childhood conditions were related to gender, relations, communication, problem load and social situation of the family. If the parent with a mental illness was a woman, the situation for the child was often more exposed than if it was the father – most likely due to parental roles and expectations on men and women in the Swedish society at that time. Girls seemed more emotionally involved in the parents’ problems than boys, especially if the parent with a mental illness was a father. Most of the parents were divorced or had never lived together. Parental conflicts complicated the life of the children, who were expected to have maintained relationships to both parents. Lack of communication about the parent’s mental disorder in - and outside the family - was common. The children were often uninformed about the parent’s problems.  If hindered to pass information between and outside their two homes, they were left to handle difficult, sometimes dangerous, situations with the mentally ill parent, alone. The home was not always the safe place for rest and recovery, as homes are expected to be. The heavier the total problem load of the family, the more exposed was the child. Most exposed were children whose both parents had severe problems – mental illness or addiction. They were often placed in out of home care, for longer or shorter periods. The kind and degree of exposure the children experienced varied. Four kinds of childhood sceneries could be recognized: (1) the well organized childhood, where the parent’s mental health problem was mainly an emotional burden for the children; (2) the complicated childhood, where the parents conflicts and inability to protect the child made the child either too involved or too lonely in handling the problems that the parent’s mental illness caused them; (3) the problematic childhood where the parent’s mental illness was not the only problem in the family, but factors like the other parent’s drinking, siblings’ problems, social and economical difficulties added to the burden and (4) the exposed childhood where none of the parents was able to take care of the child. Knowledge and openness, about the parents’ problems, seemed to increase competence and decrease feelings of guilt and responsibility for the parent. All of the children stood forward, not as passive victims, but as competent agents in their own lives – although often more or less powerless because of their dependence of their parents and other adults around them. It was clear, though, that there is a need for professionals in adult psychiatry, social services, school and preschool, to pay attention to the children of parents with mental health problems and see to that they get the information and support they need. Keywords: Children, childhood conditions, children as agents, parental mental illness/mental disorders, mental health knowledge, exposed life situations, competence.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.